#vardag – Sida 10

17 maj

Ha den äran Norge. Regnar intensivt. Sämre sömn i natt. Blev te och en smörgås vid tvåtiden. Började kika på lördagskrysset mitt i natten. Med grumliga ögon. Tillbaka till sängen. Lyckades somna till slut. Ensamma kvar här ute nu. Även grannen ut mot viken har begett sig hem. Tillbringar bara helger och semestrar här. Regnjacka, mössa och stövlar. Hittar även ett par passande ullsockor som inte känns igen. Kan dock vara mina. Minnet är inte vad det borde vara.

Har bildats vattenpölar på tomten. Lerigt i hjulspåren. Långa daggmaskar har krupit fram vid infarten. Sträckt ut sig i sin fulla längd. Undrar vart de är på väg? Grannen på andra sidan har låtit en bonde plöja upp ett stort potatisland. De gör så varje år. Gissningsvis uppemot ett par hundra kvadratmeter. Kommer väl ut inom kort för att sätta potatisen.

Brevlådan. Tidningen. Renoveringen vid huset fortsätter. Nu är hela verandan mot vändplanen riven. Får se hur den ska ersättas. Stannar vid bron och grunnar på mammas information om att det inte är en å utan ett krondike. Kollar upp.

”Å kallas ett strömmande vattendrag som i allmänhet är mindre än en flod eller älv men större än en bäck. Ordet används för svenska, danska, norska, isländska och färöiska förhållanden”. Det strömmar åtminstone ständigt under bron. Storleken stämmer dessutom med definitionen. Den får även fortsättningsvis heta ån. Finns det konstgjorda åar? Funderar på om punkt alltid ska sättas efter citattecken. Vilka språkregler gäller? Har nog inte varit konsekvent. Bör kollas upp.

Tar en plastburk och fyller med jord. Gör hål i locket. Plockar ihop ett tiotal maskar för att använda till metning. Lite enklare än att gräva fram dem. Märkligt mönstrad nattfjäril sitter på verandan. Spöklikt skrudad. Frukost. En aning ljusare utomhus. Utlovas bättre väder de närmaste dagarna. Tvåan hör av sig. Det veckoliga samtalet. Pratar om Bitcoin. Bland annat.

Vädret klarnar upp. Inköpstur med bilen. Åker till en liten bruksort norrut på 76an. Starka kontraster mellan den gamla och den nya bebyggelsen. Den äldre med en vacker klockstapel och låga träbyggnader bredvid en damm. Den senare ser ut att härstamma från 60- och 70-talet. Fantasilösa trevåningshus med lägenheter. Hämtar vatten. Stretar vidare med korsordet. Löser orden från bilden. Resten får vänta.

Solen beslutar sig för att återvända. Värmen smyger försiktigt fram igen. Behagligt. Ett tjugotal tranor återvänder på låg höjd från någon plats längre inåt land. Bastudags. Torsk till middag.

16 maj

Fyrans födelsedag. Den yngstes. Hipp, hipp, hurra! Förväntningarna på morgonvädret har sjunkit dramatiskt de senaste dagarna. Nu är man tacksam för att det inte regnar. Molnigt och svalt. Frun föreslår en kort gemensam promenad till brevlådan. Ska tillbaka och baka frukostbröd till morgonens servering. Accepteras.

Samtalade med mamma igår. Hon har invändningar mot att jag kallar ån för en å. Är tydligen ett djupt och brett urgrävt dike för att dränera åkrarna. Ett krondike. Grävd av kronans män. Kallades tydligen militärdiket av dem som växt upp här. Nåväl. Har alltid betraktat den som en å. Kommer att göra så även i fortsättningen. En liten. Ständigt flöde under bron. Vanliga diken finns längs vägen. Dessutom finns utloppet för en större å längst in i viken. Passerar närmaste samhället på vägen hit. 25 kilometer lång.

Fakta: ”Krondiken grävdes under 1800- och in på 1900-talet med staten som arbetsgivare. Tanken var att dessa diken skulle tillföra mer jordbruks-, betes- och skogsmark. Anlades på myrmarker, torvmarker eller gamla sjöbottnar. Grävdes för handav arbetslösa (eller militärer uppenbarligen) som beredskapsarbete.”

Möter en kvinna som bor vid T-korsningen där soptunnorna står. Iförd ryggsäck och stövlar med en liten pudel i koppel. Hämtar morgontidningarna. Fotograferar gula blommor bredvid ett dike. Begränsade växtkunskaper innebär att man får ta tekniken till hjälp. Har en sådan applikation i mobilen. Visar sig vara kabbleka. Borde kanske en någorlunda allmänbildad person känna till. Nu vet jag. Sägs att strömmingen går till längre ut i viken när den blommar.

Passerar kvinnan på hemvägen. Byter några ord. Pudeln visar sig vara ett halvår gammal. Benämns pandemihund. En mås sätter sig på grannhusets skorsten och skriker ut sin förtvivlade längtan efter en partner. Låter i alla fall så. Skarvar har tagit plats på ett stenrös i viken. Vågar sig in här emellanåt. Hoppas de försvinner när båttrafiken blir mer frekvent. Går ner för att fotografera. Plaskar till i närheten när en tärna försöker fånga något ätbart vid ytan.

Ser reklamfilm för Oatly. Imponerad av deras kommunikation. Kreativt och med glimten i ögat. En av strategierna för att positionera ett varumärke är att välja ut en huvudfiende som man förhåller sig till. I det här fallet är komjölk kontrahenten. Begåvat gjort av en begåvad reklambyrå. Och inte minst en modig uppdragsgivare. Det viktigaste av allt.

Vinkar av födelsedagsbarnet. Solen tittar fram. Lunch. Lugn eftermiddag. Fotboll. Dagens höjdpunkt. Derby mot Djurgården. Nervöst. Spelar bra men ligger under i halvtid. Reducerar. Släpper in ett till. Ångest. Forcerar. Får in ytterligare ett mål. Bud på fler. Oavgjort med mersmak. Hoppet lever. Softar. Tidig kväll.

15 maj

Regnet slår mot både sovrumsfönstret och plåttaket på verandan. Upphör under korta stunder och ersätts med droppande på fönsterblecket. Vänder mig om. Blundar och inväntar bättre väder. Sover en stund till. Hustrun stiger upp. Vill ha med mig på kort promenad till brevlådan. Vägrar. Inte i det här vädret. Ligger kvar. Somnar återigen. För en liten stund. Kollar i mobilen om det hänt något i världen.

Handlar mest om konflikten mellan Israel och Palestina. Tycks vara ett evigt och olösligt problem. Israel utropades som stat 14 maj 1948 vilket inte accepterades av de arabiska ledarna. Infekterat förhållande sedan dess. Palestina proklamerades som stat av PLO 1988 och har blivit erkänd av 135 FN-stater.

Stiger upp så småningom. Frukosten framdukad. Tidningen hämtad. Regnet upphör. Ser fram emot en promenad senare. Sjunker ned i fåtöljen. Försöker få rätsida på lite ekonomi. Så att kontrollbehovet får sitt lystmäte. Ut för att få lite luft. 4 grader. Fåglarna som tystnat under regnet har återupptagit sin konversation. Systern pysslar med odlingarna. Iklädd vinterkläder.

Dags att röra på sig. Tar på kraftiga vandringskängor, fleecetröja, oljejacka och mössa. Kameran får följa med. Beundrar resultatet av systerns enträgna arbete med att klyva ved. Vi har aldrig någonsin haft sådana mängder. Kryper igenom elstängslet och ut på ängen. Riktar in oss mot fågeltornet. Blött. Omöjligt att gå raka vägen. Genom ensnåren. Försöker fånga någon av de vackra men skygga fåglarna på bild. Enda sättet att kunna identifiera dem senare. Klättrar upp för den branta trappan till utkiksplatsen varifrån man ser hela strandremsan. Beundrar utsikten.

Förbereder fyrans födelsedagsmiddag. Intas idag trots att bemärkelsedagen inträffar i morgon. Stackarna måste ju hem till studier och arbete. Syster och svåger packar för hemfärd. Går igenom fotografier från promenaden. Lyckas identifiera en av fåglarna trots suddig bild. Tack vare förstoringsmöjligheten. Tofsvipa. Vacker fågel med spektakulär frisyr.

Klarnar upp. Solen kommer på oväntad visit och försvinner snabbt igen. Fyran lånar svärsonens tyngdlyftningsutrustning och kör ett pass medan flickvännen tar en promenad. Blir ett kort dopp efter bastun. Trots allt. 12 grader.

Födelsedagsdrink. Champagne enligt den nya traditionen. Grillat surdegsbröd med soltorkade tomater, salami och brieost. Favorit från Båstad. Tillagad i den nyinköpta smörgåsgrillen. Svamprisotto med oxfilé för herrarna och grillad haloumi för damerna. Parmesangratinerad aubergine därtill. Banankolapaj som dessert. Ja må han leva. Trots att det inte är förrän i morgon han fyller. Mycket samtal. Kortspel. Osannolik otur. Igen.

14 maj

Värmen försvunnen. Efterlyses härmed. Fågelsången blandas med ljudet från en utombordsmotor. Gissar att det är någon som är på fisketur. Har tänkt lägga nät någon dag. Tradition ärvd av föräldrar. Får vänta in behagligare väder. Brukar mestadels bli gädda och abborre. Förr fiskades det även ål. Kunde bli mellan femtio och hundra stycken på ett år. Numera är det både förbjudet och lönlöst. Undrar vart de tagit vägen? Om Golfströmmen fört dem någon annanstans i världen?

Lyser gult på marken hos grannen. Påskliljor och gullvivor. Ett par pingstliljor har trängt sig in emellan. Övertalar hustrun att vi ska ta turen över ängen. Överallt övervintrade koblajjor. (Existerar inget sådant ord enligt SAOL. Innebörden torde däremot vara uppenbar).

Östra kanten av det stora fältet kantas av vass innan skogen tar vid. Ett stort torkat gammalt träd med tätt sittande grenar ligger för sig självt. Ser ut som skelettet av ett förhistoriskt djur med en massa taggar, spröt och tunna ben som sticker ut. Lera har spruckit på delar av kostigen där vätan försvunnit. Bildar ett symmetriskt mönster. Vattensjukt underlag på andra ställen.

Går på återvägen tätt intill åkrarna och förundras över de djupa upplöjda fårorna. Den smala stigen går tvärs igenom barrskogen där träden har skakat av sig stora mängder gran- och tallkottar. Den svala vinden tilltar. Scenförvandling från gårdagen. Flera fågelskådare vid tomtgränsen spejar ivrigt ut mot strandängarna. Letar efter något sällsynt.

Biltur. Livligt trafikerat på småvägarna. Möter en traktor och en stor lastbil samt ett par personbilar. Tvingas köra in på avtagsvägar för att släppa förbi dem. Kompletteringshandlar. Slänger skräp. Tankar. Köper croissanter. Hämtar vatten. Möter den stavgående kvinnliga grannen på hemvägen. Blåser kallt. Fem grader. Blir nog ingen mer utevistelse idag. Spelar kort.

Gästernas tur att bjuda på middag. En sen sådan. Först ska de ha en distanskurs för handledare. Pågår mellan sjutton och tjugo. Körkort för fyran på gång. Ska övningsköra med flickvännen. Bastar och håller oss på övervåningen medan de har matbestyr i kurspauserna. Äntligen är klockan åtta.

Vegetarisk lasagne med aubergine, linser och andra godsaker. Fänkålssallad med citron och olivolja. Kortspel. Nybörjartur för ungdomarna.

13 maj

Helt tyst när jag vaknar till. Hustrun utgången. Masar mig upp så sakteliga. Har inga tider att passa. Idag heller. Solen har stigit upp långt före tuppen och skämmer bort oss med ännu en strålande morgon. Sommarvärme. Kliver ut på verandan. Alla skygga fåglar försvinner omedelbart. Undantaget de orädda sädesärlorna.

Viker av från vägen vid färisten, där elstängslet är nedlagt, för att utforska ängen lite närmare. Följer delvis små kostigar som blivit upptrampade genom årens lopp. Ojämnt underlag med uppstickande grästuvor gör att tempot blir långsammare. Samtidigt får småmusklerna i fötter och vrister lite mer träning. Bör vara bra för balansen. Delar av ängen har inte torkat upp ännu. Innebär att det får tas omvägar på flera ställen. I ett område på den öppna ytan är det en liten skog av enar flankerade av ett och annat barrträd av annan sort.

Vattnet ligger kvar i en lång sträng över ängen. Balanserar på tuvorna för att slippa bli blöt om fötterna. Skrämmer en hare som lägger benen på ryggen och försvinner iväg. Kommer till ett mindre skogsparti där slänten är fylld av stenar i en och samma storlek. Väger uppskattningsvis 50-100 kilo styck. Blir en krokig promenad. Över stock och sten, som uttrycket lyder. Vackra berghällar ligger i dagen tillsammans med förtorkade grenar och stammar.

Förföljs av fågelläten. I det här området häckar dock andra arter som jag kan ännu mindre om. Kommer till en träskmarksliknande yta. Får gå tillbaka en bit för att sedan sicksacka mig fram. Ser delar av ett djurskelett. Knappast en fågel, benpiporna är en aning för kraftiga. Kanske en hare som fått sätta livet till.

Några svalor har en flyguppvisning på tomten. Vissa av dem bygger sina bon nere i båthuset. Av lera på träväggar. Brukar vara fullt med ungar någon gång i juli. Tar årets första morgondopp. 15 grader. Frukost. Därefter en stunds städning.

Stopp i avloppet. Får ta spade och rensa det obehagliga i inspektionsbrunnen. Mindre angenäm syssla. Spolar i rören tills ansamlingarna letat sig ut till avloppstanken. Desinfektion i duschen och dopp därefter. Vilar ut på verandan.

Fyran med flickvän anländer. Får inviga det yttre gästrummet. Pratar på verandan. Tänder grillen. Snabb bastu idag. Dopp. Skönt även om det isar en aning i benen. Hustrun förbereder i köket. Hamburgare. Kryddiga linsburgare med parmesan och sambal oelek till flickvännen. Första utemiddagen för året. Får passa på. Ska bli kallare redan i morgon. Underbart är kort. Avslutar med kortspel. Uppdraget är att lära nästa generation spela Canasta. Fin kväll och solnedgång.

12 maj

Soligt. Vattnet glittrar i viken. Svag nordanvind. Ännu en fantastisk morgon. Livet leker. Finns två tomter som gränsar till vår. Husen dock på behörigt avstånd. Ingen ute där nu. Innebär att det inte finns en människa i närheten. Nästa granne ligger 500 meter härifrån, vid ån.

Ny bok i öronen. Hittade en av Émile Zola som jag aldrig hört talas om. ”Ett blad ur kärlekens bok”. Den franske 1800-talsförfattaren anses tillhöra den litterära strömningen naturalismen. Har upptäckt att min litteratursmak skiljer sig från de flesta i min bekantskapskrets. Uppskattar stilen mer än historien. Kanske återspeglas i den här dagboken. Anser att alla texter som är välskrivna också är läsvärda. En ståndpunkt som förmodligen beror på att skrivandet om allt möjligt har varit en stor del av försörjningen

Lokaltidningen samt ett antal morgontidningar i brevlådan. Syster och svåger väntas upp idag och har tydligen redan ställt om sina prenumerationer. Stora enar är omkullfallna. Funderar på om det är blåsten eller om det är åldern som tagit ut sin rätt. Liljekonvaljbladen har skjutit upp vid infarten där vi rensat under hösten och våren. Kan bli praktfullt när allt blommar.

Plingar till i mobilen. Meddelande om att det går att boka den andra vaccinationsdosen. Får tid nästa söndag. Stretchar på verandan. Lite styrketräning med stång. Med extra betoning på lite. Fyra tranor kommer flygande. Likt segelflygplan med de breda vingarna utspända. Långa halsar pekar ut färdriktningen medan de smala benen är sträckta rakt bakåt. Förbereder för landning utan att ta ett vingslag. Ser mäktigt ut. Ett par blåmesar sitter i päronträdet. De flesta småfåglarna tycks umgås två och två den här årstiden. Två av holkarna bebos av svartvita flugsnappare.

Ger oss iväg för handling. Dags för ny diskmaskin. Den gamla gav upp för drygt ett år sedan. Har klarat oss utan tack vare mindre umgänge under coronaperioden. Hyser hopp om större middagar till sommaren. Hittar en enklare modell i närbelägen tätort som inte kostar skjortan. Levereras på tisdag. En smörgåsgrill åker med på notan. 24 grader. Solen steker. Vidare till växtförsäljningen en halvtimmes bilresa bort. Förser oss med lite blommor. Nu ska det göras fint runtomkring på verandorna. Stannar och fotograferar korna som snart släpps vidare till ängarna utanför oss.

Lunch. Svalare här. 17 grader. Syster och svåger anländer. Sår dill och sätter ut sallad som fått börja gro inomhus. Bastu och bad. Champagne i solen på grannens (systerns) uteplats. Hammarby spelar igen. Bedrövelsernas bedrövelse i första halvlek. Underläge. Mörker. Ljusnar efter byten i andra. Vänder och vinner. Lättnad.

11 maj

Öppnar dörren. Fåglarna har vaknat för länge sedan och undrar var vi hållit hus. Ett evigt kvittrande. Här är aldrig helt tyst. Däremot är ljuden vare sig störande eller påträngande. Snarare vederkvickande och rogivande. Om inte tranor och gäss väsnas för mycket. Behaglig temperatur tillåter lättare klädsel.

Vatten står kvar i dikena efter de senaste dagarnas regnande. Vägrenen och stora områden lyser grönvitt. Trevlig färgkombination. Här och där står några ensamma exemplar utan artfränder i närheten. En och annan blåsippa kompletterar färgprakten. Taket på huset vid brevlådan är färdiglagt. Däremot pågår renovering fortfarande. Snickare kapar lister utomhus för vidare arbete där inne.

Brevlådan innehåller enbart reklam. I morgon kommer tidningen. Flyttat den hit till slutet av nästa vecka då det blir hemfärd igen. Gör det mer meningsfullt att gå hit och lyfta på locket. Tjocka kapade stammar ligger bredvid den omfattande rishögen. Tyder på att något större träd blivit fällt den senaste tiden.

Ljudboken, En dag i Ivan Denisovitj liv, är till ända. Många i det sovjetiska arbetslägret verkar ha funnit sig tillrätta i tillvaron. Föredrar att stanna där med säng under tak och bli serverad mat, även om den är undermålig. Alternativet är att komma ut till ingenting. Dags att hitta ny bok.

Finns en markerad gräns som visar hur nära vattnet man får gå vid fågelskyddsområdet. Under perioden första april till sista juli. Däremot vistas korna där under sommartid. De kanske ses som ett mer adekvat inslag i naturen än människan.

En grönklädd fågelskådare står precis utanför vår grind. Den imponerande kikaren är placerad på ett stativ. Bläddrar i ett anteckningsblock. Gäller att hålla reda på vilka sällsynta arter man får se. Och tidpunkten när det sker.

En rödbröstad bofink spanar från toppen av äppelträdet. Brukar annars vara blyg och hålla sig på längre avstånd. Hörs däremot ofta någonstans i omgivningen. Från en trädtopp. Frukost. Skrivarbete. Kort text om en fabrik som fyller sextiofem år. Ja må den leva. Funderar på vem som kommer att läsa. Finns en hel del entusiaster med smala och annorlunda intressen i vårt land.

Till yttre gästrummet. Monterar klädkrokar och sätter glödlampor i sängbelysningen. Färdigt. Kort biltur för att hämta vatten och slänga skräp. Lunch. Sätter potatis som förgrott. Paddlar ut badbryggan och angör den. En gammal plaststol på piren gör att gässen inte använder platsen som toalett. Nu kan sommaren komma. Färdigarbetat. Sitter på verandan och lyssnar på alla fågelläten. Går att jämställa med att mata duvor i en park. Pensionärssysselsättning. Inte att förakta.

Middag. Bastu. Premiärdopp. 14 grader. Över förväntan.

10 maj

Såg Dokument utifrån om Taiwan igår kväll. Försöker ta del av allt som händer där eftersom det är treans nya fasta punkt i tillvaron. Oroväckande hot från Kina. Inga länder vågar erkänna Taiwan för risken att det uppstår en konflikt med det stora och mäktiga landet i öster. Ekonomin styr. Som alltid.

Regnat i natt igen. Tveksamt om man kan komma torrskodd ur en promenad. Avvaktar. Planerar att åka till landet. Vill vara där när det fina vädret anländer. Måste göra månadens bokföring innan avfärd. Ska även förbi mamma. Däremot är hennes schema fullspäckat idag. Frisören och sedan kommer städhjälpen. Får bli i eftermiddag.

Börjar ösregna. Stannar kvar under tak och väntar. Samma fiskare på samma plats i dag igen. Nu iklädd orangefärgad regnrock med huva. Målmedveten. Regnet avtar. Ger mig iväg för en kortare promenad. Uppehåll. En liten grupp från förskolan har trotsat vädret och befinner sig på den närmaste lilla lekplatsen. Barnen leker i en klätteranordning. Två av personalen står bredvid och pratar. En tredje, förmodligen praktikant, gungar för sig själv en bit ifrån.

Backen upp till de nya husen på berget blir rysligt brant. Kan bli en obehaglig överraskning till vintern. Får hoppas att de tycker att utsikten kompenserar. Bokföring. Strul. Saknar ett kvitto. Ringer. Sitter i telefonkö. Pratar med två olika personer. Ingen hittar transaktionen. Besynnerligt. Mejlar och redovisar kontoutdraget där kostnaden är dragen. Hoppas att de lyckas hitta den. Annars måste någon annan form av verifikation skakas fram. Irriterande.

Planerar veckans mat under färden. Fyrans flickvän är vegetarian. Innebär extra ansträngningar. Välbehövligt. Behöver förnya menyerna. Har tankarna någon annanstans och tar fel utfart från stan. Korrigeras. En blå ledad buss har försökt göra en konstig manöver i den motsatta riktningen. Har fastnat och kommer vare sig bakåt eller framåt. Vägen avspärrad och långa köer ringlar på en intilliggande väg.

Hos mamma. Nyfriserad. Fin. Inleder med lite trädgårdsarbete. Luktärter ska ut till växthuset. Vatten fyllas på i diverse tunnor. Hustrun rensar ogräs mellan stenplattor. Kortspel och samtal. Vidare. Regnstänk på rutan strax innan Uppsala. Flera åkrar nyplöjda och sådda. På andra har det börjat gro. Efter livligt trafikerade vägar blir det allt glesare mellan bilarna.

Utanför en liten by står två små flickor med en egenhändigt tillverkad skylt där det står: Tuta för klimatet. Vi tutar. Hoppas att det hjälper. Bonden har släppt ut korna. Dock bara på området närmast bondgården. Kliver ur bilen. Hälsas välkommen av fågelsång. De flesta musikanterna gömmer sig bland träden. Endast ett par nyfikna sädesärlor vågar sig i närheten av huset. Vindstilla. Spegelblank yta på vattentunnorna.

Sitter på verandan och tar in lugnet. Värmer rester till middag. Teve. Slut på oväsentligheter för den här dagen.

9 maj

Sover länge. Egentligen alldeles för länge. Ändå behagligt. Motsatsen vore värre. Svågern och svägerskans yngste fyller jämnt. Grattar via sms och facebook. Märkligt liv när man inte ens kan ses och fira vid jämna födelsedagar. Ser två erfarna kajakpaddlare ta sig förbi ute på sjön. Rutinen syns på utstyrseln, rytmen och kraften i paddeltagen.

Ger mig ut på morgonvandring även om det inte längre kan betraktas som morgon. Viktigast att det sker före frukost. Solen har svårt att tränga igenom. Svalare idag. Väntar på den utlovade värmen. Tar ungefär samma varv, men går åt motsatt håll. På det stora koloniområdet är det enbart två själar som är ute och påtar. Den ene med spade, den andre med en grep. Färdigställda pallkragar och andra hopkomponerade odlingsytor är uppluckrade och nysådda. Oöppnade jordpåsar är travade på varandra vid andra platser.

Några små fint utförda miniatyrhus med små gatlyktor dekorerar en lite lott. Korsar en äng där två gråvita måsar vandrar omkring. Sotiga rester av en valborgsmässoeld vilar mitt på området. En duva gör sig hörd. Skulle vilja beskriva det som ett dovt hoande i stället för ett kuttrande. Möjligen en hårfin skillnad. Vacker liten kulle är krönt av ett inte lika snyggt hus. Däremot är det av inlandsisen välslipade berget imponerande. Naturens skönhet. Beklagligt nog sprängs ofta dessa bort för att ge plats för byggnader eller vägar. Jorden plattas till.

Låter bli parkvägen. Armmusklerna får vila. En familj är på cykelutflykt. Ryggsäckar. Hjälmar på huvudet. Siktet inställt på parken eller något annat närbeläget område. Övergivna fotbollar ligger och vilar sig i kanten av en gräsmatta. De flesta båtar sjösatta och ligger prydligt vid bryggan.

Nummer två kommer över på eftermiddagen. Dags för bokslut för den begränsade verksamheten i mitt bolag. Sitter med som en vilsen åskådare. Försöker svara på frågor om saker som hände för ett år sedan. Blir ordning till slut. Tre timmar. Middag. Tillbakalutad i soffan och skriver ned dagens händelser.

Tragglar mig igenom kvällsboken. ”James Joyce. Ett porträtt av författaren som ung.” Inte helt lättläst. Går trögt. Periodvis ett evigt malande om Gud och helvetet. Prästernas utförliga beskrivningar av vad som händer när man hamnar i det sistnämnda blir lite tröttande. Även om språket kan vara lite högtravande är den bitvis underhållande i beskrivningen av livet på Irland. Definitivt en bok för alla som hyser ett passionerat intresse för religionens kraft och de motsättningar den skapade. För hundra år sedan.

8 maj

Den efterlysta solen har återvänt. Strålande morgon. Humöret höjs. En svartklädd fiskare har placerat sig precis utanför vår lilla tomtplätt. Stod på samma plats förra helgen. Tillbringade en hel dag vid stranden med sitt kastspö. Har ännu inte sett om han fått något på kroken. Men, förmodar det. Annars skulle man knappast tillbringa så lång tid här. Eller?

Känns ibland enformigt att vandra samma sträcka. Så ofta. Huvudanledningen är att utegymmet passeras. Musklerna får inte förtvina i alltför snabb takt. Dessutom intressant att följa förändringen på villatomter och i naturen. Se nya projekt inledas. En kvinna tar med sig sin hund i bilen. Rastning någon annanstans. På hennes tomt pågår febrilt arbete. Två minigrävare rumsterar om runt huset. Markrenovering. Ska bli spännande att se var det slutar. Så småningom. Det tar tid för nyplanteringar att växa till sig.

I parken är det full fart. Lekplatsen och fotbollsplanen är morgonens mest populära samlingsplatser. Solglasögonprydda föräldrar samtalar och dricker kaffe medan självgående avkommor tumlar runt. Andra vilar i sina barnvagnar. Parkeringsplatsen späckad med bilar. Flera lag har träning samtidigt på fotbollsplanen. Olika grupper med knattar. En av dem består enbart av flickor. Uppfattar knattar som maskulinum även om det knappast stämmer. Knattor borde vara det feminina alternativet.

knatte substantiv ~n knattar 1 ⟨vard.⟩ liten pojke; småväxt man; i sammansättn. äv. om liten flicka

Samsas med en handfull vältrimmade motionärer bland alla redskap på gymmet. Känner mig ynklig och klen i sällskapet. Fortsätter vandringen. Träningslokalen vid den stora skolan töms på judoklädda barn som kliver in i upphämtande bilar och beger sig hemåt. Nya grupper anländer. Äldre ungdomar med blå och bruna bälten är näst i tur. Har tillbringat många timmar i judolokaler tillsammans med nummer två. För ett trettiotal år sedan. Fostrande sport. Allsidig träning.

Möter en mamma med dotter. Den senare försedd med glittrande fjärilsvingar fästa på ryggen. Har gjort sig fin. Kanske vankas kalas. Nästan hemma. Föreningens båtklubb har sjösättning. Flytetygen hämtas ur ett förråd i närheten. En handdragen vagn forslar båtarna ner till ån. Därefter en roddtur ut till sin plats vid bryggan. Barbröstade yngre män betraktar skådespelet från sin veranda på nedre botten. Två änder har lag sig att sova på den asfalterade strandpromenaden. Frukost.

Vila. Hammarby mot Sirius. Börjar ordna till sig. Dominerar. 1-0 i halvtid. Ökar på, men släpper också in ett par mål. Slutar med uddamålsseger. Onödigt spännande. Märkligt att de inte kan omsätta spelövertaget i fler mål. Får ändå glädjas över segern.

Ettan kommer ner efter att ha lämnat tillbaka bilen. Pratstund på terrassen. Hemlevererad pizza. Letar efter en film. Blir dansprogrammet i stället. Inte mitt val. Skriver i stället.

7 maj

Nordanvinden friskar fortfarande i. Har gjort det hela natten. Grått. Mulet. Trist. Snön yr ute på gårdsplanen. Allt morgonvandrande inställt. Det får finnas gränser för vilka obehagligheter man utsätter sig själv för. Kroppen slumrar. Blir inte väckt utan motion.

Hemfärd idag. Blev en kort sejour den här gången. Nummer ett ska låna bilen för att barnbarnen ska delta i en turnering i beachhandboll. I morgon. Får hoppas att vädret återhämtar sig något. För deras skull. Dessutom kommer nummer två över i helgen. Bokslutsdags för mitt lilla bolag. Behöver hans överinseende för att allt ska bli korrekt.

Har kommit många rapporter om företag som ger aktieutdelning och delar ut bonusar trots miljonbidrag i coronastöd. Verkar som om de lever i en egen liten bubbla utan någon känsla för vad som kan anses som etiskt eller moraliskt riktigt. Ofattbart att den här typen av händelser inträffar gång på gång. Finns det ingen i ledningen eller styrelsen som har kontakt med verkligheten? Det är uppenbarligen många som är fartblinda eller lever med skygglappar.

Frukost. Beger oss hemåt. Vittjar brevlådan. Ekorren som bor i närheten skuttar över vägen. Två plusgrader. Kryssar mellan några gulmålade stenar som familjen som äger de frigående hönsen har placerat ut. En liten varning och uppmaning att sakta ned farten. Snön sveper in vertikalt.

Vindrutetorkarna rör sig oavbrutet. Passerar ett område där det avverkats träd på ett mer tilltalande sätt. En hel del är sparade och bildar tillsammans en gles skog. Stor skillnad mot alla kalhyggen. Är förmodligen inte lika lönsamt för ägaren men är ett mer smakfullt bevarande av naturen. Allt kan inte värderas i pengar.

Himlen är ljusare söderöver. Till och med en liten solstråle smyger sig fram för ett kort ögonblick. Enstaka regnstänk. Som om molnen är urkramade. Har tömts på största delen av sitt innehåll. Likt en urvriden skurtrasa. Till mamma. Levererar vin. Lunch. Bjuds därefter på gokaffe och nygräddade croissanter. Var tänkt att vi skulle hjälpa till med trädgårdsarbete. Låter det bero. Ger mig inte ut frivilligt i det här vädret. Spelar kort. Mamma mest glad. Allt går hennes väg.

Mot stan. Den lilla ljusning som skönjdes har försvunnit. Återigen ligger ett blött grått täcke över oss. Blir omkörd av en lastbil som har bråttom hem efter dagens arbete. En iögonfallande man iklädd knallgul regnrock samt stövlar och sydväst i samma kulör vandrar utmed Sveavägen. Länge sedan man såg den huvudbonaden. Och en så färggrann personlighet.

Hemma. Lägger mig raklång på sängen. Andas ut. Skriver. Kollar upp treans krukväxter som är på rehabilitering i vårt arbetsrum. Enkel middag. Ettan ringer och meddelar att hon hämtar bilen utan att titta in till oss. Har en extranyckel. Masked singer. Sedan säng.

6 maj

Förberedd på skitväder. Att allt elände uppifrån ska drabba oss. Alla prognoser har pekat åt det hållet. Grått. Mulet. Dock inte den snö som någon utsaga varnade för.

Nås av det sorgliga beskedet att den siste av alla mina morbröder har gått bort. En händig, energisk och lekfull glädjespridare. Alltid med glimten i ögat. Tillbringat stora delar av uppväxten med den familjen. Mammas syster och tre kusiner. Framför allt semestrar och helger i skärgården. Känns i hjärteroten. Vila i frid.

Temperaturen strax över nollan. Regnet hänger i luften. Ett och annat stänk från ovan. Blåser kallt. Vinden har vridit sig. Kommer från norr nu. Från havet in i viken. Upptäcker tre rådjur som har ett mellanmål bredvid vägen. Stannar. De lystrar. Står stilla. Betraktar oss. Som på en given signal sätter de fart. Springer smidigt och elegant tillsammans över vägen och vidare in i ett träskmarksliknande område på andra sidan. Breda, djupa hjulspår i vägkanten bortom ån visar att en grävskopa, traktor eller något annat stort arbetsfordon varit i farten. Kan däremot inte upptäcka var det utförts arbete.

Tömmer brevlådan. Innehåller det lokala annonsbladet och syster och svågers tidningar. Faller några snöflingor. Vitsippefält breder ut sig alltmer. Inget kosläpp ännu. Bonden avvaktar väl bättre väder. Kanske nästa vecka. Skrämmer ofrivilligt ut några småfåglar som gömmer sig under vårt tak på verandan. Har sökt skydd från regn och vind. Hänger upp blöt jacka på tork. Sms-grattar systerns äldsta son som fyller år.

Frukost och skrivstund medan hustrun städar lådor. Ordnar de sista detaljerna i yttre gästrummet. Sätter upp persienn till fönsterdörren. Saknas bara speciella LED-lampor till sängbelysningen och någonting att hänga kläder på. Ska inhandlas på Clas Ohlson inför nästa besök. Därefter färdigt för övernattning. Utanför står en något medfaren vit bänk. Ett av årets renoveringsobjekt. När temperaturen för utomhusarbete är mer gynnsamt. Folkhälsomyndigheten meddelar att pandemin sannolikt kommer att ebba ut under sommaren. Gud ske lov. Ett nästan vanligt liv i sikte.

Nummer fyra meddelar att han och flickvännen planerar att komma upp några dagar i slutet på nästa vecka. Roligt. Passar dessutom bra. Gör det möjligt att fira hans födelsedag den helgen. Dessutom lovas det bra väder med start under nästa vecka. Håller tummarna för att den förutsägelsen slår in. Må tiden framöver innebära att det går att ha lite mer normalt umgänge med barn, barnbarn och vänner.

Det knastrar i bastuaggregatet. Dånar i träden utanför. I vindbyarna uppstår ett visselljud i den smala runda skorstenen. Snabba steg tillbaka i frisk vind. Middag. Tevehäng.

5 maj

Vaknar sent. Hör från sängen att starka vindar sveper fram. Blåste upp från öster redan i går kväll och det håller i sig. Skum bildas vid kanten av vassen. Det viner i trädkronorna. Blir som ett unisont mummel eller sorl. Som om träden talar med varandra. Gult fält av påskliljor hos grannen. Husen står tomma.

Efter ett hundratal meter i lä öppnar sig trädridån till vänster och låter de kalla vindarna härja fritt. Vintermössan är påtagen. Hu. Blir ingen lång tur den här morgonen. Kompenserar med att bitvis jogga för att få upp, det så kallade, flåset. Ytterligare svedjade områden hitom ån. Vänder.

En snett växande sälg med flera stammar står vid ängskanten. Lyser gul av ståndarknappar. Är en så kallad tvåbyggare. Det vill säga att både han- och honblomställningen är ett ax och inte ett hänge. Latinska släktnamnet är Salix. Har en smärtstillande egenskap som är känd sedan forntiden. Har jag läst mig till.

Stretchar och kör ett fåtal övningar på verandan. För att döva samvetet. En samling vitsippor vibrerar i blåsten. Ser ut som om de unisont skakar sina vita huvuden i takt med varandra. Ljuskronan med sex stycken blockljus ser ut att ha varit ett tillhåll för småfåglarna. Ett av dem är uppätet. Urgröpt. De andra helt orörda. Besynnerligt. Spillningsrester på bordsduken därunder.

Frukost. Några timmar av betalt arbete. Skrivande. Är mer att göra den närmaste veckan. Ruggväder. Havet stormar. Regnet slår mot rutan. Sticker inte näsan utanför dörren i det här vädret. Pysslar om dill och sallad som såtts samt potatis som förgror. De får stanna inomhus till värmen återvänder. Hittar ett par tavlor av småfåglar som kan passa bra till yttre gästrummet. Får bli en kort arbetsinsats därinne. Senare. Clara Klingenström på radio. Vid närmare eftertanke mellons bästa låt. Känslomässig nerv i rösten. Tusse är söndertjatad. Som alltid med vinnarna.

Syster och svåger flyr ruskvädret och åker hem. Tar mig genom regnet och sätter på bastun. Frun trampar på motionscykeln. Fortsätter skriva. En grad ute. I maj. Liknar mer november. Ingenting när det gäller vädret är som det borde vara. Hör att det ska bli bättre i mitten på nästa vecka. Emotses tacksamt. Middagsförberedelser. Hustruns avdelning idag. Som så ofta. Gillar inte alltid mina improviserade nykomponerade rätter.

4 maj

Idag har Monika och Mona namnsdag. Den här dagen 1886 introducerar kapten Henrik Lindström en köttfärsbiffrätt på Hotell Witt i Kalmar. Något som han ätit under sin tid i den ryska huvudstaden S:t Petersburg. Rätten blir mycket uppskattad och sprids sedermera till hela Sverige. Den får sitt namn efter upphovsmannen. Biff á la Lindström.

Bär av till landet idag så det blir kortast möjliga promenad. Sval vind. En fiskmås sitter på sin favoritplats ovanpå en lyktstolpe. Tar ett litet jämfotahopp, slår ett par vingslag och seglar ut över sjön. Strandkanten har krattats. Högar väntar på att bli hämtade. Några änder vilar med huvudena indragna.

Stannar och pratar med en handbollskamrat som ibland arbetar extra tillsammans med fastighetsskötaren. Iklädd djurgårdströja. Dagen till ära. Gratulerar till gårdagens prestation. Pratar lite gamla minnen. Om en bild som en annan vän nyligen lagt ut på sociala medier. 42 år gammal. Vart tar tiden vägen?

Högst upp på berget byggs det fortfarande. Härifrån går det att se att tre villor är färdigställda. Inflyttat. Nya brevlådor är uppsatta vid infarten nedanför. Visar att det kommer att bli tolv olika bostäder däruppe. Får gå upp och inspektera. En annan dag. Nyligen såtts på en liten täppa. De små pappersförpackningarna som anger innehållet har satts upp på smala pinnar. Gäller att hålla ordning på det som planterats.

Maskrosornas tid närmar sig. Börjar lysa gult lite här och där. Lär dyka upp alltfler under den närmaste tiden. Ett gissel i villatomternas gräsmattor. Försökte förr att eliminera dem. En utsiktslös kamp. Dock var de gröna bladen uppskattad föda när vi höll oss med kaniner. Frukost. Packning. Igen.

Iväg. Ett par timmar i bil. Undrar hur lång tid som spenderats på vägarna? Oräknelig. Klarastrandsleden. Soldis. De sedvanliga köerna. Snart Uppsala. Domkyrkans båda torn reser sig över stadsbebyggelsen. Spjutspetsar som pekar upp mot himlen. Som ett uråldrigt försök att få kontakt med Gud. Dubbelt så bra kontaktmöjligheter? Möter och passerar otaliga lastbilar och långtradare. Somliga från utlandet. Avundas inte yrkeschaufförer som tillbringar hela sitt arbetsliv bakom ratten.

Närmar oss målet. En av åkrarna har nyligen såtts. Kajor och måsar letar efter något att stoppa i magen. Grannen vid ån är ute med motorsågen och tar hand om ett nedfallet träd. Vitsipporna breder ut sig. Gullvivorna i slänten ned mot sjön har slagit ut. Sen lunch.

Glömt sätta på värmen. Kompletterar med att elda i vedspisen. Bastu. Drink på grannverandan. Middag. Lugn och tidig kväll.

3 maj

Drömmar är fascinerande. Häpnadsväckande och helt osannolika företeelser inträffar. Allt känns på riktigt och tas på allvar i sömnen. Precis som att de inträffat i verkligheten. Det undermedvetna lever sitt eget liv. Vaknar med hög puls och inser orimligheten. Somnar om. Vaknar igen några timmar senare och minns inte någonting av hjärnans irrfärder under natten.

Har varit magert med motion senaste veckan. Måste åtgärdas. Får bli långa varvet. Halvmilen. Lånat ut hörlurarna till hustrun under senaste veckan eftersom hon glömde sina. Återgår till Solzjenitsyns bok om en dag i det sovjetiska arbetslägret. Gör att man känner sig tillfreds med det egna livet. Sol. Ytan på sjön är helt stilla. Inte en vindpust. En första kull av andungar har kläckts. Tio små dunbollar simmar omkring med sin mamma.

Det finns fler tecken på att sommaren närmar sig. Två stycken kajaker har tagits fram ur gömmorna vid en villa. Säsongen är på väg att börja även om uthyrningen här i närheten ännu inte öppnat. Är något speciellt att ljudlöst glida fram i närkontakt med vattnet. Rofyllt. Ett rådjur korsar vägen till vänster. Från en tomt till en annan. Stannar och spänner blicken i mig. Vill veta om jag är vän eller fiende. Har förirrat sig lite väl långt från skogen.

Krokusarna i parken har blommat ut. Enbart de gräsliknande bladen återstår. Tillhör familjen irisväxter. Passerar dammen där ett antal stora vackert utformade stenägg är placerade som prydnad. Utegymmet. Sedvanliga övningar. Lite armar och lite ben. På den stora planen bredvid pågår en idrottslektion. Olika stationer. Ser mer ut som lek än gymnastik. Förmodligen en klok strategi för att få barnen att röra på sig lite mer.

Förskolan har en speciell utomhusyta för de minsta barnen. Söta små varelser tultar planlöst omkring. Ett par av dem med napp i munnen. Vid skolan bredvid står mopeder uppradade. Populärt transportmedel för de som fyllt moppe. Frihetskänsla. En kvinna med en energisk liten hund kliver ur en bil och beger sig mot sin kolonilott. Nästan hemma igen. Ännu inga båtar sjösatta.

Frukost. Dags att klippa håret (de begränsade återstoderna) och ansa skägget. Dessutom avlägsna annan hårbeväxning som uppstår på oanade ställen. Iväg för att komplettera kylskåpet som ekar tomt. Tvättar kläder. Blir förmodligen till landet i morgon. Fotboll. Djurgården mot Malmö. De förstnämnda är flera klasser bättre. Spelar ut svenska mästarna efter noter. Grattis alla djurgårdare.

2 maj

Söndag morgon. Svalt ute. Mössan neddragen över öronen. Fågelkvitter. Hemfärdsdag. Innebär att det bli kortast möjliga promenad. För att få sträcka ut och röra på benen. Går ner och säger hej då till stranden. Svag frånlandsvind. Enbart små krusningar på ytan. Kämpar mig tillbaka uppför backen fylld med finkornig sand.

De pyttesmå husen närmast stranden har fått sitt namn. En skylt förtäljer att vissa parkeringsplatser enbart är avsedda för dynstugor. Vid en av dem har det byggts ett plank som skydd mot sanden. Stor risk att de blir sandbetäckta när det stormar här. Googlar. Visar sig att en av de sanddynestugorna som ligger här är till salu. För 595.000 kr. Ett rum. Tio kvadrat. Förbluffande. Arrende drygt 6.000 per år. Driftskostnad närmare 8.000.

Frukost och städning. Färdigt strax före tio. Hemåt. Tio grader. Svag sol. Lätta moln. Kan vara Altocumulus. Medelhöga oftast tunna moln. Består av små vattendroppar och iskristaller. Är nog kallt där uppe.

Ut på E4an vid Ljungby. Därefter vägarbete på en sträcka av 2,9 mil. Omkörningsförbud. Rättar in mig i ledet bakom en husbil. Stockholm 409 kilometer berättar en skylt samtidigt som vi blir omkörda av en svart skåpbil med texten GB Glace på sidan. Svenska ord försvinner alltmer ur företagsnamn. Kort regnskur.

Förbi Jönköping. En rad med ståtliga popplar flankerar högersidan Till vänster breder vidsträckta Vättern ut sig. Vacker vägsträcka. Pausar efter Jönköping. Köper varsin Latte. Mumsar på kvarvarande pizzabitar från gårdagen. Har alltmer börjat anse att slöseri är ett brott mot mänskligheten. För mycket som förgås. Användbar mat som hamnar bland avfallet. Saker som slängs på soptippen.

Några hästar går fridfullt och betar på en äng. Idylliskt. Linköping. Norrköping. Regn. Nyköping. Stannar för en bensträckare. Sista etappen. Taiwanesen meddelar via sms att han har ett nytt telefonnummer.

Hemma. Packar in. Sjunker ner i soffan. Funderar på vad vi ska ha till middag. Har inte handlat. Finns lite grönsaker. Potatis. Två frysta laxbitar. Rör ihop majonnäs med citron, röd rom och kapris som hittas i kylskåpet. Salt och peppar. Passar min smak utmärkt. Partiledardebatt. Mycket tjafs. Känns som att välja mellan pest och kolera. Inget alternativ lockar. Just nu. Nåja. Kanske utkristalliserar sig så småningom. Slut på dagens samling av icke-händelser. Det vill säga saker som vanligtvis sker utan att man lägger märke till, eller kommer ihåg, dem.

1 maj

Regn under natten. Nu har molnen skingrats. Fuktigt på marken. Glittrande vattendroppar på bilarna. Enstaka fordon färdas på vägen utanför. Lugnet råder. Två små pojkar rastar en hund. Den sistnämnde bestämmer riktningen och de andra följer efter med kraftigt tag i kopplet. Futuristiskt och nybyggt garage bredvid en villa. Långsidor och tak beklädda med plåt. Kortsidor av trä. Inga fönster. Speciellt.

Mellbystrand är ett långsträckt villasamhälle. Har ännu inte sett skymten av hus med lägenheter. Tar en gångväg bakom campingen och rundar den. De yttre platserna verkar vara mest populära bland husvagnsägarna. Upplevs förmodligen mer avskilt. De som anländer sist får tränga ihop sig i mitten. En koltrast sitter på ett litet hustak och sjunger. Melodiskt. Enklare att identifiera läten när man både hör och ser fågeln. På den här sidan av anläggningen finns nybyggda småstugor för uthyrning. Rödmålade. Gallerförsedda grindar och staket hägnar in campingplatsen och den tillhörande stugbyn. Tillträde förbjudet för obehöriga. Som det brukar heta.

Hela det här området verkar vara samhällets gräns mot norr. Därefter tar ett stort skogsparti vid. Går nedför en brant sandbacke för att nå stranden. Som en liten ravin. En lång trädstam har spolats upp från havet och täckts till hälften av sand. Blir återigen förvånad över hur folktomt det är. Vågorna rullar sakta in och bildar en nästan omärkbar liten sträng av skum. Solen har inte riktigt bestämt sig för om den ska komma fram eller ej. Ligger halvt dold bakom molnen.

Frukost och utflykt. Bär av till Torekov idag. Parkerar vid hamnen och strosar omkring. På kajen, bredvid en lyxyacht, ligger hummertinor och väntar på sin fiskebåt. En vacker och stor gammal segelbåt i trä är förtöjd på motstående sida. Med mer kunskap hade det även varit möjligt att berätta vad det är för sort. På berget står flera kanoner på rad och pekar ut mot havet. I sluttningen nedanför, med fönster vänt mot naturreservatet Hallands Väderö, står en mycket liten fyrkantig byggnad. Ett anslag på dörren berättar att det har varit en lotsutkik som byggdes 1878. Efter 1936 då stationen lades ned övertogs den av en konstnär som använde det byggnaden som ateljé och privat museum. Flanerar vidare mellan gamla hus. Det vita kyrktornet sticker upp ovanför hustaken längre inåt samhället. Vänder tillbaka.

Lunch och vila. Fotboll. Hammarby spelar igen. Mediokert. Men. Förlorar inte i alla fall. Beställer pizzor från Strandhotellet i närheten. Två minuters promenad. Löjromspizza för min del. Delikat. Kortspel. Turen förföljer oss. I säng. Hemresa i morgon.

30 april

Valborgsmässoafton. Var en annorlunda tilldragelse i unga år. Numera ser den ungefär likadan ut vare sig det råder pandemi eller inte. Har firat med svåger och svägerska sedan urminnes tider. Hoppar över det planerade golfspelet idag. Svaga slöjmoln i fjärran. Solen kämpar för att bryta igenom. Pågår renovering vid Strandhotellet bredvid. Som vanligt numera är det ett svenskt byggföretag, men enbart importerad arbetskraft. Kommer oftast från östra grannländer. Låter som det är så nu också.

Möter en kvinnlig hundägare som hälsar. Osäker på rasen. Kan enbart ett fåtal med säkerhet. Tar en annan väg den här morgonen, längre bort från stranden för att få nya intryck. Ännu fler lustiga beskärningar av björkar. Börjar ana att det är vanligare än vad jag trott. En del klippta på samma sätt som pilträd. Så att grenarna blir som ett vattenfall ned mot marken. Dessutom många annorlunda barrträd. Lite exotiskt. Flera nybyggda stora villor står tomma. Förmodar att det är sommarbostäder för det förmögna folket.

Träd lutar betänkligt från havet. Har väl tvingats växa lutande på grund av de starka vindarna som sveper in från Kattegatt. Förbi de små husen vid campingen. Som små kolonihus utan tillhörande lotter. Alla med olika utseenden och i olika kulörer. En duva sitter högt upp i en tall och kuttrar. Säreget läte.

En handfull motionärer nere på stranden. Norrut, inåt land rör sig en svag vind som gör att vindkraftverkens rotorer snurrar långsamt. Två tärnor flyger tillsammans söderut. Knopparna på björkarna närmast vattnet har inte slagit ut ännu. Längre inåt land har dessa små musöron redan vecklat ut sig. Stilfull och pampig grind markerar entrén till en lika imponerande villa. Tycks inte vara några fattiglappar som huserar här. Gräsmattorna ser ut att vara ansade med nagelsax.

Frukost och avfärd för en stunds golfträning. Många vindkraftverk på de stora slätterna. Korsar enorma åkerarealer. Längs en smal väg som leder till golfanläggningen ligger hundratals halmbalar uppradade med ett plastskydd ovanpå. Strax bredvid väntar fällda och kapade björkstammar på att transporteras bort. Hustrun tränar svingen. Försöker med mina begränsade kunskaper ge råd och tips. Det tar sig.

Fortsätter till Båstad för en promenad utmed hamnen. En man med ett spektakulärt och yvigt skägg drar en barnvagn. Ett flertal rikemansbåtar ligger förtöjda. Lunchar på samma ställe som senast. Bredvid två tomma tennisbanor. Äter detsamma som då. På ett bord bredvid får en pilfink ett skrovmål av efterlämnade rester. Hemåt. Handlar. Vila.

Drink med tilltugg. Valborgsmiddag. Räkcheesecake på kavringsbotten. Toppade med ramslök och limemarinerade räkor. Därefter rödtungarullader fyllda med rökt lax, färskost och vårörter på en bädd av spenat och grön sparris. Citronvinsås. Kokt potatis. Italienska glasser med tillbehör. Kortspel. Turen är med oss. Drar oss tillbaka. Tidigt igen.

29 april

Molnigt och svalt. Längs bort i öster försöker solen tränga sig igenom molnen. Inte riktigt lika framgångsrikt som man hoppas. Varit lite osäkra väderprognoser för dagen. Lyssnat på de mest optimistiska och bokat en golfrunda. Innebär att det blir en kort promenad nu på morgonen. Vandrar utmed några nya vägar samt ner på stranden. Mejlat med trean som sluppit ur karantän sedan ett par veckor. Verkar ha funnit sig tillrätta i Taiwan. Skickat bilder på den tjusiga lägenheten som han och flickvännen delar med ett annat par.

Vid de små stigarna nära sanddynerna är flera omklädningsrum och toaletter utplacerade. Ingenting som används för tillfället men antagligen välbesökta på sommaren när vädret visar sig från sin bästa sida. En skylt meddelar att man enbart ska hålla sig till stigarna och låta området bredvid vara orört. Blev stora skador här under stormarna 2011 och 2013. Klitterna, som de yttersta sanddynerna kallas, bildar ett skydd mot översvämningar. En naturens böljande skapelse. Vegetationen, till exempel sandrör och strandråg, binder sanden och gör att dynen inte sköljs bort vid högt vattenstånd. Värt att veta.

Nere vid strandkanten vilar en liten roddbåt i plåt på en handdragen kärra med hjul. Helt ensam. Den milsvida sandbetäckta kuststräckan ligger helt öde. Inte en människa syns till så. Vare sig åt söder eller norr.

Frukost och därefter styrs kosan mot Holms Golfklubb utanför Halmstad. Tar cirka en halvtimme med bil. Mulnar på. Några regndroppar faller på rutan. Nissan passeras. I skolan fick man lära sig att det var Ätran, Viskan, Lagan och Nissan. I vilken ordning från norr till söder är däremot osäkert. Fanns en gammal ramsa. Blandar ihop ordningen. Ska ta reda på det innan vi åker härifrån. Allt vetande är av godo. En av de nya parollerna. Dock kan glömskan lägga krokben för ambitionen. Bitvis smala grusvägar. Framme.

Stilla regn. Väntar inomhus. Lättar en aning. Hoppar över de vanliga övningsslagen och nöjer oss med en stund på puttinggreenen. Uppehåll. Håller tummarna för vätan ska hålla sig borta.

Kuperad bana med en liten å som krokigt snirklar sig igenom vissa delar av banan. De återstående benmusklerna får anstränga sig mer än vanligt. Träffar en stilig fasan vid utslaget till ett par fyrahål. Vacker fågel. Hamnar inte i missöden i samma utsträckning som förra gången. Undviker mirakulöst alla vattenhinder och de flesta sandbunkrarna. Blir till slut en av de senaste årens bästa rundor. Handicapsänkning. Överraskande och uppmuntrande. Framför allt hade vi tur med vädret. Under tillbakaresan börjar det åter att regna.

Hem. En stund på sängen. Skriver. Ringer mamma. Allt ok. Middag tillagad av svåger och svägerska. Vegetarisk lasagne. Smakrikt. Lugn kväll. Alla trötta.

28 april

Lugn natt utan störningsmoment. Gårdagens ansträngningar i kombination med onormalt högt syreintag har sina effekter. Samma strålande väder. Solen stiger sakta upp bakom Strandhotellet i närheten. Motar bort kylan trots att termometern inte visar på mer än fem grader. Den låga gamla träbyggnaden är byggd 1927. Då som badhotell. Innebär att det snart är jubileum. Som grannar har hotellet fått nybyggda fyrkantiga plåtklädda villor med platt tak. Arkitektonisk kubism. Stark kontrast mellan de olika byggnaderna.

Tar nya vägar bland bebyggelsen. Uppenbarligen populärt att beskära gamla björkar som avgränsning till tomten. Vissa stammar har en diameter på uppemot trettio centimeter och är kapade drygt två meter över marken. Korsar en stor gräsmatta vid sidan av campingplatsen. Husvagnar är uppradade i raka led. Någon har ett enormt tält som förstuga. En och annan husbil däremellan. En kanin skuttar tvärs över den gräsbevuxna marken. Två duvor spatserar lugnt omkring.

Uthyrningsstugor på cirka fyrtio kvadratmeter bildar en liten by vid sidan av. Bara ett par meter mellan dem. En vägbom markerar gränsen till campingen. På hitsidan av sanddynerna är ännu mindre småstugor utplacerade. Fungerar knappast för övernattning. Förmodar att det är tillhåll för badgäster under dagtid.

Morgonen blir ännu mer magisk när man når toppen av sanddynen. Havet vilar sig medan solen arbetar för högtryck. Förvånad över att det är så folktomt på stranden. Visserligen är det vardag, men det borde finnas både pensionärer och andra lediga människor i närområdet. Knastrar under fötterna när man tvingas kliva över långa strängar av snäckskal. På vägen tillbaka kör en ettrig moped med ett ilsket motorljud förbi. Spyr samtidigt ut en rejäl dos med avgaser.

Frukost och avfärd för bilutflykt. Tylösand. Här råder lugnet före sommarens anstormning. Blickar ut över stranden. Besöker hotellet. Vänlig personal berättar att de nyligen haft hundraårsjubileum. Är som ett musik- och konstmuseum. Vackra tavlor och skulpturer. Fotokonst i världsklass. Bland annat är David Bowie, Bob Dylan och John Lennon porträtterade. Dessutom Per Gessle och Marie Fredriksson. Naturligtvis.

Allt är oerhört smakfullt och genomtänkt. Perfekt arrangerat. Genomtänkt in i minsta detalj. Flaskorna i den bakbelysta barhyllan är utplacerade med millimeterprecision. Väggarna prydda med guldskivor, affischer och andra nostalgiska kvarlevor från Roxette och Gyllene Tider. En vägg pryds av nej-tack-brev från stora skivbolag 1978. Bland annat ett som är undertecknat av Benny Andersson och Björn Ulvaeus. Där missade Polar Music en framgångssaga.

Åker vidare och parkerar i Halmstad centrum. Flanerar. Klockan i S:t Nikolai kyrka förkunnar att klockan är ett. Tittar in och smakar på andaktsfullheten. Är något speciellt med gamla kyrkor. Rogivande. Körsbärsträden blommar. Köper en flaska vitt vin som ska ackompanjera den förbeställda valborgsmenyn. Lunchar och tar oss tillbaka. Handlar till kvällens planerade grillmiddag.

Vilar. Grillar. Äter. Spelar kort.

27 april

Avlägset fågelkvitter. Medvetandet vaknar sakta till liv. Innan hon går iväg meddelar hustrun att det är tre minusgrader. Tar en kort promenad. Lär bli steg så det räcker under den här dagen eftersom det är golftider inbokade. Visar sig inte vara lika kallt som befarat. Solen gör underverk under de tidiga morgontimmarna.

Samma väg mot stranden som under gårdagen, men viker av till höger lite tidigare. Ett hus i närheten har ett besynnerligt tak. En välvd båge. Liknar en liten idrottshall. På ena kortsidans övervåning är en stor upphöjd veranda. Ser ut som kommandobryggan på en båt. Utmed sidorna går långsträckta balkonger som ser ut som relingar. Kan inte gått i en handvändning att bygga fastigheten. Lär dessutom ha kostat en slant. Mittemot ligger en vacker jättestor enplansvilla. Rektangulära låga delar i grått respektive vitt. Intressant och modern arkitektur. Faller mig i smaken.

En salig blandning av villor och trädgårdar. Många välskötta och minutiöst planerade. Andra vildvuxna. Ofta tillsammans med en äldre och mindre sommarstuga. Välfriserade granar. Varenda litet barr fyller sin funktion och bidrar till en nästan onaturligt perfekt skulptur. Kämpar mig uppför sanddynen i den lösa sanden. Stannar på krönet och blickar ut över havet. Solen i ryggen och min långa skugga framför. Häpnadsväckande vacker syn härifrån. Nästan vindstilla. Vågorna rullar långsamt in. En ensam mörkklädd man med mössa och handskar vandrar raskt utmed vattenbrynet.

Några kråkor hoppar omkring vid strandkanten. Måhända letar de efter något ätbart som har sköljts upp. Får tävla med sjöfåglarna om maten. Tillbaka mot bebyggelsen. En man rastar sin hund på den egna välklippta gräsmattan. Passerar en liten röd stuga med en mindre björkskog på den lilla tomten. Högst tusen kvadratmeter.

Frukost och avfärd. Kör mot solen. Öppna landskap och vidsträckta fält. Anländer Laholms Golfklubb. Övningsslår en stund innan det är dags för årets premiärrunda. Första hålen provisoriska. Börjar med ett par tre på åttiofem meter. Behagligt med en enkel start på rundan. De första nio hålen går lysande. Bättre än på mycket länge. Sedan vänder det. Några katastrofer och en medioker avslutning. Bunkrar sätter käppar i hjulet. Dessa ondskefulla skapelser som ofta fördärvar en annars underbar upplevelse. Sammantaget blir det dock fullt godkänt för att vara första gången.

Hemåt för handling. Vår uppgift att stå för middagen idag. Pasta med kräftstjärtar, vitlök, purjolök, små tomater och grädde. Plus mycket parmesanost. Kortspel. Turen har hittills inte varit med oss den här resan. Sängdags. Dagens övningar har haft sin inverkan på samtliga.

26 april

Idag är det märkvärdig bemärkelsedag för både svägerska och nummer två. Hipp hipp.

Vaknar av oljud utanför. Brummar och skramlar. Hörs en metallisk klang och ett konstigt vinande ljud. Tänker. Lyssnar. Inser att det är en sopbil som tömmer behållarna i närheten. Tittar upp i taket. Är som om det är tre stirrande ögon. En taklampa med spotlights som betraktar mig. Sakta går det upp att vi är någon annanstans. Vare sig hemma eller på landet. Sovrummets spetsiga takvinkel innebär att huvudet slås i med jämna mellanrum. Smyger tätt intill sängkanten för att slippa bulor och huvudvärk.

De normala rutinerna när vi fyra är på resa är att hustrun och svägerskan tar en gemensam promenad. Vanligtvis går jag för mig själv tillsammans med kameran. Och numera diktafonen. Mitt ständiga sällskap. Svågern har åkt för att handla vitala ingredienser till hushållet som glömdes igår. I första hand kaffe. Ger mig ut så snart han är tillbaka. Mössa på.

Är inte lika kallt som befarat. Solen värmer. Strax innan sandkullarna som skiljer bebyggelsen från stranden ligger en stor gräsbevuxen parkeringsplats. För tillfället utan bilar. Lär fyllas när badsäsongen kommer igång. När sanddynerna passerats öppnar sig den vidsträckta stranden. Ser åt bägge håll. Upptäcker fyra människor på långt håll. För övrigt är det helt öde. Förflyttar mig ner till den något fuktiga delen närmast vattnet där underlaget är mer promenadvänligt och sanden inte lika lös. Bitvis ligger stora drivor av snäckor som havet spolat upp. Ringer och gratulerar nummer två som också fyller jämnt idag. Firas senare. Hemåt igen. Duschar. Hustrun tillbaka efter en åtta kilometers motionstur.

Svågern har arrangerat fin födelsedagsfrukost och dekorerat bordet med ett stort fång rosor. Uppvaktar och sjunger så vackert det går. Överlämnar champagne från svägerskans syster samt den egna presenten. GES på Circus i oktober. Ska upplevas tillsammans. Avslutar frukosten med kaffe och champagne i solskenet på uteplatsen. Så här borde varje dag börja.

Gör en biltur till Båstad. Parkerar nere vid hamnen och strosar omkring. Fler båtar i vattnet här än hemma. En lång träbrygga leder ut till kallbadhuset. Vidare till tennisstadions centercourt. Större anläggning än anat. Har plats för sextusen personer enligt information. Avslutar med en enklare lunch eftersom det blir tidig middag. Coronaregler. Grillad toast med salami och brieost. Kaffe latte. Smakar delikat.

Taxi tillbaka till Båstad för födelsedagsmiddag. Restaurang Sand på Hotell Skansen. Underbart belägen vid havet. För min del råbiff och därefter ugnsbakad röding. Gott vin. Mjölkchokladmousse. Ljuvligt. Hem. Tidigt i säng. I morgon vankas det golf.

25 april

Klockan ringer i ottan. Åtminstone enligt min egen tidsuppfattning. Idag går det inte att ligga och dra sig. Inte ta morgonpromenaden heller. Tyvärr. Dusch och snabb frukost. Bär iväg till västkusten. Eller i alla fall Sveriges västra kust. Vet inte säkert var gränserna för begreppet västkusten går. De flesta tänker förmodligen på kustområdet längre norrut.

Ska till Mellbystrand. Tätort i Laholms kommun i Hallands län. Belägen vid Laholmsbukten och känd för sin tolv kilometer långa sandstrand.

Ska fira svägerskans jubileumsdag som inträffar i morgon. Fyller samma dag som nummer två. Delar på ett hus där nere under en vecka. Innebär en lång dag i bilen. Åker i varsin. Ska ju inte umgås närmare än nödvändigt i dessa tider. Fyller bilen med golfattiraljer, sängkläder och sånt som behövs när man hyr hus.

Iväg. Lite trafik den här tiden. Går snabbt ut ur stan. Ställer in hastigheten på lagom marschfart. Hustrun målar naglarna. Synen påminner mig om en reklamfilm för det franska bilmärket som vi vägrade använda på sjuttiotalet. För att visa bilens mjuka gång och behagliga fjädring visades just en kvinna som målade naglarna. Uppklädd med full makeup. Bredvid sitter den trygga stiliga mannen bakom ratten. Hennes trygghet i livet. Stereotyperna haglade. Var en stor skillnad mellan fransmännens syn på reklam och den vi hade i Sverige. På den tiden i alla fall.

Drive-in-lunch i Jönköping. Chans att sträcka lite på sig. Många timmar i bil känns både i rygg och axlar. Märks att vi är på väg söderut. Gräset är grönare och det knoppas på träd och buskar. Öppna landskap varvat med skogar och trädridåer av granar. Flera skatbon syns i nakna björkar. Kommer snart att döljas när lövsprickningen är fulländad.

Anländer till huset. Modernt med alla bekvämligheter. Högst ett år gammalt. Har sovrum på varsin våning. Resesällskapet åker och handlar medan vi packar upp. Fotboll. Derby. AIK-Hammarby. Beställer mat från en thailändsk restaurang. 300 meter bort. Går och hämtar. Blåser riktigt kallt. Tur att det är nära. Mittemot den lilla restaurangen ligger ett hus som inte riktigt passar in bland de andra. Ser mer ut som det är hämtat från alperna. Eller de svenska fjällen.

Fotbollsmatchen är ett sorgligt kapitel. Förhoppningar som grusas är vanligt förekommande för dem som håller på de grönvita. Ett normaltillstånd. Nog om det. Middag. Kortspel. Trött. Tidig kväll.

24 april

Tidigt uppvaknande. Ljus och vacker morgon. Några morgontidiga fiskare är ute i en roddbåt med en liten utombordare. Hastighetsbegränsningar i den lilla sjön gör att det enbart är mindre storlekar på båtar och motorer. Äntligen är det möjligt att röra på sig före frukost efter de senaste dagarnas inställda morgonmotion.

Hejar på en granne som rastar hunden utanför porten. På en av terrasserna har det konstruerats ett klätterträd för katter. En gammal tunn trädstam med flera mindre utskjutande kala grenar där det hänger diverse färgglada leksaker. En liten smal spång är ingången till terrassen. Kan möjligen vara bostaden för den spräckliga katt som brukar göra visit på vår uteplats. Hittar allt som oftast katthår på dynorna till utestolarna.

Arbetsdag för bostadsföreningen. Omgivningarna ska göras fina. Fastighetsskötaren är redan igång och påbörjat eldning. Ryker in mot lägenheterna. Flera roddbåtar ligger uppochnedvända vid ån och väntar på att få komma i vattnet. Alla tillverkade i plast. Annat mot förr då de flesta var klinkbyggda träbåtar. Enligt Wikipedia är definitionen som följer: ”Klink kallas tekniken att lägga bordläggningsplankor omlott, så att var plankas nederdel ligger utanför den planka som ligger nedanför i bordläggningen. Bordgångarna är fästa i spanten, i de tidigaste fynden med vidjor och dymlingar.”

En långhårig skäggig karl ligger på alla fyra på sin kolonilott och påtar i jorden. Uppgrävd jord vid de flesta odlingarna. Nysått och välkrattat. En av tomterna längs vägen är fylld med anordningar för aktiviteter. Gungor och klätterrep i ett äppelträd. Studsmatta. Ett handbollsmål och ett vinklat redskap för att träna passningar. Ett nät i en stålram gör att bollen returneras till kastaren om man träffar på rätt ställe. Ettans barn har en liknande anläggning på landet.

Har hänt mycket i trädgårdarna under veckan vi varit borta. Sly har rensats och häckar klippts. Gräsklippningen kan dock vänta ett tag till. Vacker rhododendronbuske breder ut sig vid ett hus. Mycket finare än vår egen. En solglasögonprydd yngre man startar sin joggingrunda genom att kalibrera sin klocka. Inser att klockan är mycket. Får öka på steglängd och hastighet om det ska hinnas med frukost innan utomhusarbetet i föreningen börjar. Joggar ett par sträckor. Typ hundratalet mer. Bra för hjärtat. Hoppas jag.

Snabb frukost. Anmäler mig till tjänstgöring vid förrådet där alla redskap förvaras. Tar en kratta, gödsel, jord på en skottkärra och drar iväg för några timmars jobb utanför oss. Går geschwint när många hjälps åt. Två timmars arbete får räcka.

Börjar packa och göra iordning golfgrejor inför morgondagens avresa.

23 april

Efter gårdagens raseriutbrott har vädret sansat sig igen. Solen lyser upp rhododendronbusken på verandan. Växlande molnighet. Visserligen ingen värme. Fyra grader. Blir beklagligtvis ingen motion den här morgonen heller. Det hade krävt alltför tidig uppstigning. Ska bytas däck.

Stannar på vägen och köper snus. Sinade i går kväll. Nikotinberoendet oförändrat. Kort biltur till däckfirman. Betalar. Får utskrivna klisterlappar som ska fästas på vinterdäcken för förvaring till hösten. Sätts under vindrutetorkarna. Kör in. Hissas upp på en lyft. Två yngre män byter snabbt alla fyra hjul utan att jag behöver kliva ur bilen. Nya rutiner sedan corona. Hör ljudet från mutterdragarna men ser inte vad som görs. Litar på att de kan sin sak. Klart på mindre än tio minuter. Skönt att slippa oväsendet som dubbarna åstadkommer.

Hem. Bäddar. Torftig frukost. Flaskan med ingefärashot är tom. Earl Grey är slut. Äggen likaså. Begränsat med frukt. Blir handling så snart hustrun är klar med sina morgonbestyr efter promenaden.

Smyger emellanåt sig in några små språkliga felaktigheter i texterna. Tyvärr. Har ett hököga i form av min mor. Fick mejl i går kväll om ett sådant misstag. Korrigerat. I efterhand. En erfarenhet från alla år med texter och korrektur är att det alltid blir något litet fel någonstans. Lagen om alltings ofullkomlighet.

Dags att klara av dagens göromål. Handlar livsmedel, släpper av hustrun för inköp av T-shirts och diverse andra livsnödvändiga klädesplagg. Vidare till Stockholmsmässan för hennes vaccination. Går en sväng under väntetiden. Stark vind skjuter på i ryggen. Knuffar mig framåt. Vill tydligen att stegen ska snabbas på. Lustigt formerade buskar har omringat en planterad björk. Klippta som en kub runtomkring trädstammen. Frun kommer ut. Lättad. Skönt att det är avklarat. Styr kosan mot golfbutiken vid drivingrangen. Äkta hälften inhandlar putter, handske och golfbollar. Förberedelser för nästa veckas golfäventyr. Hemåt igen.

Lugn eftermiddag. På sjön jagar två andfåglar varandra i solskenet. Eller rättare sagt; den ene flyr från den andre. Amatörmässig gissning på vigg. Svart och vit. Skärmytslingarna är vanligt förekommande den här årstiden. Ovisst om det handlar om osämja eller kärlek. De något sena påskliljorna har slagit ut vid staketet. Har hänt mycket med växtligheten under de dagar vi varit frånvarande.

22 april

Naturen spelar oss ett mindre roligt spratt. Det vackra vädret har förbytts mot regn och obehagligt kalla och hårda vindar. Blåsten har hörts hela natten med ett vinande i trädkronor och skurar som smattrat mot rutorna. Två grader. Några små snöflingor yr i luften. En remarkabel väderförvandling. Ingen borde gå ut frivilligt. Det får finnas gränser. Hustrun trotsar rekommendationen och ger sig iväg. Dock en kortare tur än normalt.

Frukost och packning. Hemfärd. Lägger ned skräp i snötäckta behållare vid återvinningsstationen. Ihärdigt snöfall gör att omgivningens konturer suddas ut. Nollgradigt vid E4an. Tacksam för att byte till sommardäck kommer att ske först i morgon. Sänker hastigheten. Hundra får räcka.

Aktivitet vid ett stort bygge utanför Uppsala. Gulklädda människor med hjälm. Känner medlidande med alla som måste arbeta utomhus oavsett väder. Ingenting för mig. Snö förvandlas därefter till regn. De vita fält som hittills kantat vägen är nu gröna. En gul Upplandsbuss svänger av mot Arlanda. Express-tåget som trafikerar flygplatsen rusar förbi på vänster sida i riktning mot stan.

Åker förbi pappas grav. Fått order att hämta hem lyktan. Finns inte på plats. Förhoppningsvis redan omhändertagen av systern alternativt de som svarar för skötseln. Till mamma med den regelbundna hamburgerlunchen. Deklarerar åt henne. Sträcker lakan. Spelar kort. Får med oss diverse skräp att slänga.

Mot stan. Några tappra cyklister gnetar på i ruskvädret. Hukande och genomblöta. Frusna huttrande människor vandrar på Sveavägen. Långa köer in mot city. Nästan stillastående. De får acceptera läget och rätta in sig i ledet. Tålamod. Alldeles för lång tid av livet tillbringas väntande eller på väg. Någonstans.

Plottrig reklam på framförvarande bussbaksida. Under en upplysning som varnar för utsvängande bakparti. Texten är så liten att den inte går att läsa. Går inte heller att se vad bilderna föreställer. Klassiskt reklamproblem. För mycket information på för liten yta. Budskap och innehåll är inte anpassade efter mediet. Lyckas tyda avsändaren när vi stannar vid ett rödljus. En kommersiell radiokanal som vill berätta att de spelar låtar av stora kända artister. Kunde gjorts bättre.

Hemma. Sätter igång tvättmaskinen. Mattor, dukar och kläder från landet. Sjunker ned i soffan och skriver en stund. Diskuterar morgondagens schema. Däckbyte, vaccin för hustrun och handling. Ser en dokumentär om Tumba. Stark personlighet. Träffade honom på sjuttiotalet när han ville ha ekonomiskt stöd till en golftävling. Var för stort åtagande för vår budget på den tiden. Hade dessutom förmånen att få besöka hans hem i Florida i samband med en golfresa. Kändes stort då. Är det fortfarande.

21 april

Sol igen. Underbart. Vet inte för vilken dag i ordningen. Men, det ser ut att ta slut inom kort. Till och med risk för snö framöver. Hu. Ostlig vind. Glitter i sjön. Tre stycken gäss flyger skrikande på låg höjd. Samtalar i luften för att hålla formationen intakt.

Tittar in i skogspartiet där det röjdes i förrgår. Inser att det var ett stort behov av gallring. Rena snårskogen. Svårt att ta sig igenom. Höga granar växer tätt intill varandra. Spelar in udda läten från fåglar som gömmer sig någonstans därinne. Borde ta en stund att lyssna igenom för artbestämning. Om det ens är möjligt.

En av tomterna intill ån är omgärdad av björkar i snörräta linjer. Kapade drygt två meter ovanför marken. Visar var ägans gränser går. Innehavarna tillhör det arbetande släktet. Ungdomar. Innebär att de inte nått pensionsåldern ännu. Syns bara här på helgerna. Och under semestern, förstås. Framför stugan står en kruka med påskliljor som prydnad. Taket skvallrar om att det tidigare varit en liten stuga som senare blivit tillbyggd. Svagare sluttande lutning på den nyare delen.

Vitsipporna breder ut sig alltmer. Nu på morgonen har bladen dragit ihop sig på grund av nattkylan. Vecklar ut sig så sakteliga i takt med att temperaturen ökar. Tillhör familjen ranunkelväxter. Bara så att du vet. Några tussilago står guldgula i dikeskanten en bit ifrån. Båten som är på väg att sjösättas står ännu kvar. Trailern bortkopplad från bilen. Har antagligen vinterförvarats på annan plats och transporterats hit för vårbestyren. Står där och väntar tålmodigt på att bli iordningställd och hamna i sitt rätta element.

Kamrat ringer. Länge sedan vi hördes senast. Haft corona. För drygt ett år sedan. Hade feber och var krasslig i tiotalet dagar. Bjuder in till golfspel och samvaro i Rättvik. Början av augusti. Åtta kamrater. Två lag. Travintresse som gemensam nämnare. Livet kan eventuellt vara på väg åt rätt håll.

Paus på verandan innan rabattjobbet ska påbörjas. Svala vindar sveper in. Mössa på. Viktlösa fjolårslöv dansar i vinden. En färggrann fjäril fladdrar förbi. Har ett irrationellt rörelsemönster. Som om den inte har en aning om vart den ska ta vägen.

Kylan och molnen drar in. Några regndroppar. Hämtmiddag från pizzerian. Smakligt när det inte blir för ofta. Får i oss tre fjärdedelar. Ser färdigt Montalbano-filmen. Lär inte bli prisbelönt. Trevlig ändå. Språket och miljöerna gör hela filmen. Fascineras av den rytmiska och melodiska italienskan. Skrivstund.

20 april

Proklamerar härmed nytt världsårsbästa i fint väder. Vindstilla, soligt och ännu varmare. Systern redan ute. Sysselsatt vid vedklyvaren. Svågern på hundpromenad. Fågelkonserten sker på högsta volym nu på morgonen. De små bevingade varelserna sitter på sina grenar och jublar över vårvärmen. Ett lätt slöjmoln långt borta vid horisonten är det enda som syns på himlen.

Vattnet i ån flyter stilla under bron. Bildar en liten virvel när den kommer ut ur röret på andra sidan. En Volvo kombi står tillsammans med en båt på en trailer vid en tomt. Ingen människa syns till. Kanske intar frukost innan det är dags för sjösättning?

Silverfärgad skåpbil med ena bakdörren öppen är parkerad vid huset där takomläggning pågår. Inga ljud av hammare eller verktyg. Förmodligen ägnas tid åt förberedelser. Det är bra att tänka igenom saker innan man sätter igång. Har bittra erfarenheter från tillfällen när det varit för bråttom. Brevlådan innehåller en Dagens Industri och en reklamfylld matchguide för det lokala fotbollslaget.

Frukost ute på verandan för första gången i år. På första parkett för att avlyssna småfåglarnas serenader. Aldrig helt tyst den här årstiden. Sädesärlorna är modigast. Spatserar runt på gräset och tvärs över verandan. Merparten av övriga arter befinner sig i trädtopparna. På avstånd hörs skränet av gäss och tranor. Som om de försöker överrösta varandra. Låter som en berusad samling av fotbollssupporters.

Nyheterna rapporterar om coronautfrågningen i konstitutionsutskottet. Inrikesministern säger att Sverige kunde haft en bättre beredskap. Låter som om han just exemplifierat den perfekta definitionen av en underdrift. Galopperande smitta i Indien. Under måndagen registrerades 273.00 nya fall. I särklass den högsta siffran i världen. Häpnadsväckande och obehagligt.

Hustrun tjatar om att åka iväg och träna golf. Överraskningarnas tid är inte förbi. Så får det bli. Termometern i bilen visar att det är sjutton grader ute. Jubel och hurrarop. Samma golfövningar som under gårdagen. Borde innebära att det går lite bättre när det är dags att ge sig ut på banan. Förbi tippen för att slänga skräp på tillbakavägen. Lång kö. Parkerar utanför. Har inte mer än att vi kan ta det i handen och vandra in.

Snickrar ihop en låda för att göra ett minimalt potatisland. 120 x 80 centimeter. Fyller med gödsel och jord. Får vänta med att sätta potatisen till nästa tillfälle vi kommer upp. Väntas kallare väder efter den här korta värmechocken. Bör vara åtta grader i jorden. Enligt expertisen. Förgror knölarna inomhus.

Bastu. Bortbjudna på middag till andra huset. Det vill säga syster och svåger. Drink på verandan i sol och lä för vinden. Mat och vin. Kortspel. Samtal om allt möjligt.

19 april

Vindstilla. Vackert. En ensam svan glider fram på vattnet i viken. Bildar små, knappt märkbara, vågor. Dagg i gräset. Den lågt stående solen gör att skuggan från det höga huset förmörkar hela sträckan till ladan. Bladvass, som lyckats behålla sina smala raka strån intakta efter vinterns snöanfall, flankerar vägen. De spröda pinnliknande rören är torra och lättbrutna. Från jordstammen, som ofta ligger under vatten, kommer snart nya strån att skjuta upp.

Möter en äldre man vid vändplanen. Klädd i keps och blå overall. Har en grensax i handen. Glasögon på nästippen. Ska tydligen rensas sly och fällas träd på ett obebott skogsområde i närheten. Bredvid finns en stor hög med ris som väntar på att forslas bort. Cykelspår på den nyhyvlade vägen. Förmodligen närmaste grannen som trampat till brevlådan.

Ny bok i öronen. ”En dag i Ivan Denisovitjs liv”. Solzjenitsyn. Fick Nobelpriset 1970. Långnovell från 1962. Utspelar sig i ett sovjetiskt arbetsläger på femtiotalet. Huvudpersonen, oftast kallad Sjuchov, följs under en dag från morgon till kväll. Tidigare läst. En av gymnasietidens böcker.

Bestämmer oss för att åka iväg för en stunds golfträning. Älvkarleby. Ungefär två mil dit. Stora skogsområden avverkade längs vägen. Ödelagt landskap. Som om det varit ett bombanfall som fällt träd och tagit kål på växtligheten. Åker över Dalälven. Carl den XIII:s bro. Stod klar 1816. Fick sitt namn efter den dåvarande regenten. Bron har kallats ett mästerverk inom brobyggnadskonsten.

Slår en golfhink. Tränar puttning och chippar. Det tar sig. Golfbanan idylliskt belägen vid älven. Välbesökt idag. Mestadels av lediga pensionärer. Skulle kunna bli en hemmabana igen. Om vi kommer igång och spelar mer regelbundet. Var medlem här på åttiotalet. Köper naturgödsel och sättpotatis på vägen hem.

Skrivtid i solen. Syster och svåger kommer upp i varsin bil. Nyligen vaccinerade. Ska åt olika håll till helgen. Sätter upp persienner i gästrummet. Får dem inte att sitta fast ordentligt. Svär över IKEA. Blir till att göra ett nytt försök i morgon. Sätter på bastun medan hustrun trampar på motionscykeln.

Champagne på grannhusets veranda i solnedgången. Traditionsenligt. Finns mycket att prata om och diskutera. Bland annat vaccinationer. Ett av den senare tidens stora samtalsämnen. En grupp tranor kommer in för landning. Sänker sig sakta mot den bortre strandkanten. Imponerande flygande varelser. Middag. Lax med välkryddade godsaker. Italiensk film. Montalbano. Fånig och charmerande. Ser halva. Resten får vänta.

18 april

Samma väder. Samma välkomnande fågelsång. De småfåglar som samlats utanför flyr i samma ögonblick man kliver ut. Inväntar hustrun på verandan och betraktar omgivningen. Lugnet råder. Närmaste grannen är ute över helgen. Har inte tagit itu med några utomhussysslor ännu. En hare kommer skuttande. Ser mig inte. Fortsätter bort mot grinden.

Stolparna till elstängslet som håller korna borta från vägen och angränsande tomter lutar betänkligt. Blir lite jobb för bonden innan de ska släppas lösa. Fladdrande flaggstångsvimpel borta vid ån visar att vinden fortfarande kommer från norr. En grupp mossbevuxna stenar syns numera efter att buskar och ris har röjts undan. Ett litet konstverk i naturen.

Uppför en svag uppförsbacke innan den högsta höjden nås. Därifrån syns den stora landsvägen. En smal väg går in till huset där familjen med dvärgcollien bor. En gammal trasig skylt säger ”Fibernät för framtiden”. Fem år sedan man fick anmäla intresse. Har inte hänt något ännu. Vi är flera som väntar otåligt. Vänder om.

Passerar soptunnorna. Påminner mig själv om att kolla upp när tömningen för sommargäster börjar. Avslutar ljudboken som berättar om synkroniciteter. Det vill säga osannolika händelser som inträffar trots att det statistiskt skulle vara näst intill omöjligt. Ger en insikt om att det är så lite vi vet trots all kunskap som mänskligheten samlat på sig under årtusenden.

Joggar några korta sträckor. Hjärtat behöver lite mer ansträngning. Andhämtningen ökar. Börjar knoppas på träd och buskar. Gäller dock ej de stor askarna. Enligt mamma sägs de vara som kungligheter. Kommer sent och går tidigt. Innebär att löven spricker upp sist framåt försommaren och ramlar av först på hösten. Stretchar på verandan. Solen reflekteras i vattentunnan. Det droppar från stupröret. Ger ringar på vattenytan som fortplanterar sig och därefter stilla ebbar ut. En liten blåmes sitter förvirrad i den inglasade delen av verandan. Törnar emot glasrutorna i sina försök att ta sig tillbaka till naturen. Hittar ut så småningom.

Slår en lov ner till sjön för inspektion. Blåser snålt. Strandhänget får vänta. Städar och möblerar på verandorna runt huset. Gräver ner några övervintrade blommor. Sår sallad, lök och tomatfrön. Energin tar slut. Sjunker ner i en fåtölj i solen. Förblir sittande.

Bastu. Hade önskat lite varmare. Går att åtgärda med ett par skopor vatten på stenar och aggregat. Värmen sköljer över kroppen som en svallvåg. Bildar en varm fuktig yta. Knäpper och knastrar när vattnet förångas. Kvällsljuset tränger igenom de frostade rutorna. Middag. Trettio år gammal film med Robert de Niro och Robin Williams. Tårdrypande.