19 september

Tråkväder. Regn. Totalgrått. Hustrun har gett sig iväg. Inser att det låter tvetydigt. Inte för evigt utan för morgonens vandring. Hoppas jag. Överväger att ställa in min bensträckare. Däremot måste någon form av fysiskt uppvaknande ske. En kort tur på motionscykeln är ett alternativ. Regnet avtar. Drar på mig paltorna samt en jacka som kan stå emot eventuell väta.

Svågern fyller år. Det vill säga hustruns bror. Grattar via sms och facebook. Hustrun ombesörjer telefongratulationerna. Utanför porten glittrar purfärska droppar på blommornas blad. Regnvåt asfalt. Pölar i alla fördjupningar. Förvridna och torkade lönnlöv förlorar succesivt sin sprödhet. Vid sidan av ligger fallna och gulnade björklöv på rad. Hösten är här på allvar. Första paret som möts vandrar med uppfällda paraplyer. Eftersom mamma ska besökas är tiden alltför knapp för att kalla detta träning eller motion.

Noterar att ett radhus utvändigt har smyckats med dekoration i metall. Föreställer tre flygande fåglar. Skulle kunna vara gäss. Viker av och vänder tillbaka genom det stora bostadsområdet med radhus. Ödsligt. Ingen lämnar frivilligt husvärmen en sådan här morgon. Undantaget hundrastarna som därtill är nödda och tvungna.

Hastar över vägen för att en annalkande lastbil ska slippa bromsa. Säger god morgon till grannen som återigen ska låta hunden klara av de nödvändiga morgonbestyren. Återgäldar hälsningen med skrovlig stämma. Uppenbarligen nyvaken.

Frukost. Gör matlådor till mamma. Våra senaste middagar i småportioner. Någon får bli hennes lunch. Trean vill bli avsläppt hos en kamrat. Ska preliminärt tillbringa en vecka där. Datorn är den viktigaste packningen. Tyder på att det blir en del gaming. Heter så. Släpps av i ett vackert område i utkanten av Kungsholmen.

Framme hos mamma. Öppnar och går in. Ropar högt för att anmäla vår ankomst. Sitter i gungstolen framför teven med ett rullbord där alla väsentligheter finns. Utvecklas åt rätt håll. Aningen piggare. Repris av Idol på teven. Avhandlar senaste dygnens händelser. Gör lunch. Köttfärsbiffen med pepparsås vi åt häromdagen. Slinker ned utan problem. En och en halv timme. Dags för siesta. Tar sig i säng av egen kraft. Går stadigare. Innan avfärd fixar vi kaffe i termos och lite frukt som ska intas efter vilostunden.

Hem längs med sprängda bergskanter, gjutna bullerskydd som övergår i höga träpalissader. Kraven på ljudmiljö är höga när bostäder ska byggas bredvid. Börjar regna igen. Genom stan. Handlar. Soffhäng. Middag. Inser att snuset är slut. Bomber och granater.

Alternativet till obehagliga humörsvängningar (något överdrivet) är en promenad på fyra kilometer. Ja, ja. Kan kompensera morgonens uteblivna träning. Hustrun hänger på. Är som ett världsrekordförsök i löpning med en hare som ständigt är fem meter före. Stretar på. Möter energisk man på rullskidor med pannlampa på vägen hem. Sjunker ner i soffan. Förblir där.

18 september

Kliver upp. Trean tar sin obligatoriska morgonfika. Möter grannmannen i porten. Har precis rastat lånehunden. En av de året-runt-badande kvinnorna är på väg upp efter morgondoppet. Blåser kallt om öronen. Saknar dessutom en värmande kalufs. Borde tagit mössa. Många fina blomsterarrangemang och rabatter längs strandpromenaden. Smakfulla konstruktioner. Trädgårdsföreningens förtjänst. Ett antal idoga kvinnor som energiskt påtar i jorden. Mamma messar och berättar att hon känner sig en aning bättre.

Ettan meddelar via facebook att hon är klar med ytterligare ett steg i handbollstränarutbildningen. Ambitiöst. Höstklädd kvinna i lång täckjackeliknande kappa rastar med återhållsamma steg en bullig hund. Står tjurigt och stirrar när jag går förbi. Hunden alltså. En flagga fladdrar vilt i vinden. Enligt väderprognosen blir det mulet och uppehåll. Runt tolv grader. Den maniskt cyklande och magra mannen med grått skägg svischar förbi.

En hel del människor i parken. Och änder. Några låter ändalykten sticka upp medan näbben letar föda på botten av dammen. Andra har stuckit in huvudet i fjäderdräkten och vilar på gräsmattan. En äldre dam går runt på gräsmattorna och plockar de svampar som sticker upp. Passar på innan gräsklippare jämnar dem med marken. Hoppas att hon är bevandrad i den mykologiska delen av naturen så att det inte slinker med några giftiga arter.

Precis vid gymmet ligger den stora fotbollsplanen. Där härjar de yngsta årskullarna vid den här tiden. Föräldrarna är samlade utanför. Flera hipsterskägg och yngre män med kepsar av gammal modell. Vissa åskådare följer träningen minutiöst för att registrera varje rörelse deras lilla älskling tar. Några mammor verkar mer intresserade av att avhandla vad helgen ska föra med sig. Eller vad som hänt i veckan. Någon passar på att klara av morgonens telefonsamtal med vänner eller släktingar.

Kvinna promenerar med sin hund instoppad under en varma jackan. Bara huvudet sticker ut. Annorlunda rastning. Mer luftning än motion. I närheten av den nya skolan är ett hus till salu. Berättas genom en mäklarskylt utanför fastigheten med bild på den ansvarige. Samma mäklare som ombesörjde vårt lägenhetsköp och efterföljande villaförsäljning. Ett judopass har nyligen avslutats i träningslokalen vid den andra stora skolan. Vitklädda utövare försvinner ut till olika bilar. Blandade åldrar. Både barn och vuxna.

Repris av Idol rullar på teven. Årets stora modeord i juryn är sassy. Enligt det digitala uppslagsverket betyder det ungefär; fräck, kraftfull, livlig, modig. Under några år har inneordet varit swag. Det vill säga cool, stil, attityd. Uttryck kommer och går. Ett som bestått under många år tack vare en av jurymedlemmarna är ”Halleluja moment”. Skjutsar trean. Ska få sin andra coronaspruta. Handlar.

Pratar med en kamrat. Ser båda fram emot den förestående golfresan. Spanien. Utanför Barcelona. Början av oktober. Numera handlar det mer om att umgås än att tävla med de svårhanterliga klubborna. Middagsförberedelser. Minipizzor med egenhändigt valda ingredienser på tortillabröd. Kortspel. Soffan.

17 september

Sex grader. Mössa på. Samlar ihop äpplen som fallit. Smakrik sort. Grågyllen. Mognar tidigt. Sju gäss kommer flygande i perfekt formation. Facebook-grattar en handbolls- och golfkamrat som fyller år.

Går tillsammans för ovanlighetens skull. Blir lite högre tempo. Förmodligen vad jag behöver. Högre puls och hjärtfrekvens. En tur till brevlådan får räcka eftersom vi ska vara hos mamma vid lunch. Ser att sydgrannen har gjort en stor insats på vägen. Kanter och mittsträng är förtjänstfullt klippta bort till färisten.

Kommer iväg senare än tänkt. Som vanligt. Skyller på den akademiska kvarten. Något som anger att det är acceptabelt att komma en kvart för sent. Men aldrig mer. Har använts vid nordiska universitet. Sägs det. Beskrivs så här: ”… ett akademiskt tidsbegrepp som innebär att något i själva verket börjar en kvart efter utsatt tid. Klockan 9 på schemat betyder att en föreläsning börjar 9.15.”

Hemåt. Skrämmer upp tranor på båda sidor om grusvägen. Båda fälten fyllda med hundratals av de praktfulla varelserna. Fyran ringer. Bjudit in vänner till kräftkalas på landet. Tolv stycken. Dock varit förkyld och övervägt att ställa in. Meddelar att det blir av som planerat. Stannar och sätter på värmen i huset som stängdes av när vi åkte.

Glömde tanka vid den närbelägna bensinstationen. Stannar i stället vid en annan leverantör av fossila bränslen strax innan motorvägen. Gulf. En av de riktigt gamla kedjorna tillsammans med Esso, BP och Texaco (Caltex). En av pumparna är märkt E10 den andra med B7. River mig i huvudet. Benämningar som jag bara har en vag aning om. Tanka fel kan bli dyrt. Studerar hur det ser ut på andra sidan. Där anges att E10 är bensin och B7 diesel. Står faktisk även på insidan av tanklocket. Nya kunskap har erövrats.

Gråmelerad himmel. På sina ställen ljusare, gränsande mot vitt. Däremot inte tillräckligt för att solen ska förmå att tränga igenom. Duggregn. Hustrun fäller en tår. Har ”Där kräftorna sjunger” i öronen. Uppenbarligen känslosamt. En roman som blivit hyllad av många och bör läsas. I sinom tid.

Till mamma. Ytterligare en aning bättre även om det går långsamt. Värken består. Syster där tillsammans med hemtjänsten. Ska analysera och se hur hennes vardag kan underlättas. Bland annat ska trösklar undanröjas. Äter och pratar. Hjälper henne att skicka mejl till några vänner och berätta om läget. Vill sitta kvar framför teven. Lämnar henne där.

Genom stan. Sitter hellre i köer och betraktar folklivet i stället för att stillastående stirra in i en betongvägg. Ser människor med fredagsfeeling. Minns hur det kändes.

Hemma. Sveriges fotbollsdamer spelar VM-kval. Dominerar men har svårt att få in bollen. Är ändå imponerad av den utveckling som laget har haft. Uddamålsseger. Köttfärsbiffar med ett tunt lager av rostad och krossad vitpeppar. Sås innehållande allehanda pepparsorter. Klyftpotatis och sallad. Kortspel. Blandad teve. Mamma messar god natt med en mängd hjärtan.

16 september

Lutar åt att jag sällar mig till den skara som hävdar att huvudkudden är den viktigaste detaljen för god nattsömn. Trots att det inte kan anses vara vetenskapligt bevisat. De som inköptes igår på IKEA är ett steg i rätt riktning även om de inte höll samma kvalitet som hotellkuddarna på resan. Inte samma spänst i innehållet. Får gräva lite djupare i plånboken och leta i andra affärer. Finns ju flera som är specialiserade på sömn.

Fyra grader. Hänger upp ampeln som tagits ned och flyttats ut för att få lite väta när vi inte var här. Daggvått i gräset. Tränger snabbt igenom joggingsskorna och blöter ned strumporna. Inga kor nere vid sjön. Upptäcker dem vid ett litet skogsparti längre bort på ängen. En av grannarna på den sydliga tomten är här. Har ägnat en hel del tid åt gräsklippning samt rensat sly i diket utefter tomten. Strid ström under bron. Mamma messar och meddelar att hon är vaken. Systern har varit där.

Liljekonvaljbladen är på väg att lägga sig ned och förmultna. Den klara ljusgröna färgen har försvunnit och bladen domineras av en mörk, nästan svart kulör. Tack och lov vet man att de återuppstår till våren. Hör ljud från gäss inåt land. Har ett snattrande läte och ljudliga trumpetstötsliknande ljud. Kan vara enerverande när de är många. Och för nära. Som vanligt blir det enbart vandring till brevlådan. Konstaterar att svågern redan varit där. Anade det eftersom lokaltidningen låg på vår veranda redan när vi gick. Vid en av tomterna närmast bron är en motoriserad flotte uppdragen. Får vila där tills värmen återvänder nästa år.

Idag går golfmatchen mot det andra handbollslaget av stapeln. Heja grabbar! Inser att det varit omöjligt att delta eftersom klubborna förvaras här uppe. Tråkigt. Är alltid trevligt att träffas. Korna har långsamt masat sig ner mot sjön. Frukost.

Radion står ständigt och skvalar när vi vistas inomhus under dagtid. Hör andra låten med Miriam Bryant på kort tid. Säregen och behaglig röst. Nasal. Låter som om hon är ständigt förkyld. Resultatet blir en personlig och berörande stämma. En av många i det, så kallade, svenska musikundret. Gräsklippning. Växer hejdlöst på sina ställen. Upptäcker att båten är vattenfylld. Självlänsen verkar inte fungera. Dubbelskrov. Vatten har letat sig in även i tomrummet. Hmm….

Får baxa båten till upptagningsplatsen. Pumpar ur det som är åtkomligt. Drar upp den med hjälp av fyrhjulingen. Tömmer hålrummet. Totalt många hundra liter vatten. Spolar av med högtryck. Färdigåkt för året. Får vila under bar himmel till nästa besök för att ställas in för vinterförvaring. Stora rengöringsjobbet skjuts upp till våren. Paus.

Bastu och obligatoriskt dopp. Verkar som tranorna är väderkräsna. Kräver kvällssol. Eller så har de en annan inflygningsrutt idag. Beställer hämtpizza. Middag tillsammans med svågern. Sedan Idol. Blir så vare sig jag vill eller inte. Bara att gilla läget. Tidigt i säng. Ska vara hos mamma vid lunchtid i morgon.

15 september

En kvinna har slagit sig ner i morgonrock på sin egen terrass för att stilla vakna upp till en ny dag. Samtidigt hörs ett genomträngande ljud från en sågklinga. Kommer från tredje våningen där det byts fasadpanel. Nickar till en yngre motionär som är på väg åt motsatt håll. Iklädd kortbyxor, knallblå keps och mörka solglasögon. Trots att solen är frånvarande. Kanske har känsliga ögon.

Ingen aktivitet vid renoveringshuset som ligger mittemot den grusade fotbollsplanen. Samma hög av trärester ligger kvar utanför. Bredvid står en gammal toalettstol. Ska säkerligen göra övrigt bråte sällskap till tippen. Förr eller senare.

Halverad vandring idag. Blir en tur till landet. Ett par dagar. Samt förbi mamma på vägen dit. Går utmed den extremt välputsade och höga tujahäcken. Enbart liten öppning för människor och bilar. Resten är hermetiskt tillslutet. Ogenomskådligt. Språkar lite med fastighetsskötaren. En av de främsta informationskällorna om man vill vet vad som händer i området. Damen sitter fortfarande kvar på sin terrass. En av hennes grannar pysslar om sina blommor.

Till mamma. Håller sig enbart på övervåningen för tillfället. Sitter i gungstolen där hon varit placerad sedan hemtjänsten var där vid frukost. Ingen idé att förändra lunchvanor som fungerar. Har med QP med extra bacon. Äter mer än på länge. Behöver smärtstillande och får det. Vill ha ett schema för de närmaste dagarna. Veta vem som ska infinna sig och vid vilken tid. Plockar björnbär och får med oss. Stoppar om henne för ett par timmars vila innan systern kommer förbi.

Mot landet. Blandar oss med alla andra bilar. Uppradade som ett band av olikfärgade rörliga pärlor som slingrar sig fram utefter motorvägen. Stannar vid IKEA. Ska köpas nya kuddar. Tror att den goda sömnen på Mallorca-hotellet berodde på dem. Har även fått synpunkter från andra som anser att kudden är huvudsaken. I dubbel bemärkelse.

IKEA. En av Sveriges största framgångssagor. Präglat av det ekonomiska småländska kynnet. Idag ett globalt varumärke med en omsättning på flera hundra miljarder. En utveckling som inte ens en ung Ingvar Kamprad kunde ana. Många framgångsrika verksamheter har startat med en idé och två tomma händer.

Svänger in på den sista smala grusvägen. Lugnet lägger sig. Är som meditation att komma hit. Blommorna som såddes runt äppelträdet frodas. Askarnas löv börjar förlora sin färg. Strax efter anländer svågern. Ensam. Systern är hemma och har fullt upp med saker runtomkring mamma. Bor nära varandra. Axlar ett stort ansvar. Tacksam för det.

Tänder bastun. Kvällsdopp efter en stund däri. Ett par hundra tranor kommer flygande i ett tiotal olika formationer. Enastående syn. Fantastisk kontrast mot himlen. Trodde de begett sig söderut. Måste föreviga synen i morgon. Idol. Hör Tennessee whiskey för femtioelfte gången. Inser att man är passé när det gäller nutida musik.

14 september

Dagens inlägg enligt den ständiga parollen; personligt men inte alltför privat. Hårfin gräns. Mamma ringer. Haft en jobbig natt. Värk. Säger att det är tveksamt om hon kan åka hem. Ringer sjukhuset. Ronden har inte utförts ännu. Får avvakta läkarnas bedömning. Åldern är skoningslös mot kroppen. Tidens oåterkalleliga inverkan på fysiken.

Blå pilar ritade på strandpromenaden. Gul skylt säger ”Heja!”. Längre bort står en annan skylt. Berättar att Skoljoggen ska genomföras här. Ett initiativ för att få fler skolbarn att röra på sig. Tar samma väg som igår. Inledningsvis. Varierande inhägnader i radhusområdet närmast ån. Ingen lik den andra. Ornamenterade träplank i olika färger. Smala ribbor i mer modern tappning. Någon har en låg tegelmur som avskiljer den minimala tomten från gångvägen. En annan låter en nybyggd liten friggebod vara en del av gränsen.

Fridfullt när man rör sig längre bort från trafikbruset. Lugn och vacker promenadväg. Med undantag från ett litet fabriksområde som måste rundas innan man kommer in i skogspartiet som leder mot nästa sjö. Ilsket kraxande från en kråka. Obehagligt skärande läte. Förbi den mossbeväxta gamla försvarsanläggningen. Kråkan får svar från andra sidan ån. Lätet ljuder lika illa.

Förbi den stora klippan där den fjällstugeliknande byggnaden kröner bergstoppen. Likt ett örnnäste. Har beskrivits tidigare. Som grannar har den två andra liknande timrade hus. Blir delvis samma sträcka som under gårdagen. Omfattande arbete vid en tomt. Var förbi för några månader sedan. Då var en del av ett berg sprängt och hela tomten rensad. Gammal stuga på tio kvadrat står i ena hörnet. Marken utgrävd och ett källarplan är gjutet. Ska bli intressant att se vad som ska växa fram. Ser ut som de ska bli någonting påkostat.

En orange skylt säger att det är begränsad framkomlighet mellan sju och nitton. Ytterligare en förklarar att det ska pågå beläggningsarbete. På oklippta gräsmattor passar svampar på att sticka upp ur jorden.

Visar sig att det är lilla lågstadieskolan som genomför Skoljoggen. Spring för livet är ett av budskapen. Sträckan som ska avverkas utgår från skolan och går runt det stora berget där vårt bostadsområde är beläget. Många föräldrar hejar på. Peppande musik från flera små musikanläggningar. Beblandar mig med en klunga på ett trettiotal barn. Hemma.

Ringer mamma. Blir hemfärd trots allt. Hon framför en del synpunkter på vad som behöver ändras hemma. Ett gott tecken. Frukost. Handling. Behöver bland annat köpa en ny badrumslampa. Den gamla är kaputt. Tar mig an monteringen. Får byta ut befintlig kabel. Småpillrigt jobb. Inser att finmotoriken inte är som förr. Får ihop det till slut. Hör att mamma blivit installerad. Hemhjälp flera gånger dagligen. I början. Åker förbi i morgon när vi tar en kort sväng till landet.

Middag. Fritering. Scampi och kyckling. Sötsur sås och Chiliaioli. Ris med salladslök, morötter, koriander och ingefära. Kortspel. Idol. Verkar finnas obegränsat med musikaliska talanger i vårt land. Imponerande.

13 september

Även ett överflöd av sömn kan orsaka trötthet. Huvudet blir klarvaket medan kroppen tar längre tid på sig. Solbelyst vass på andra sidan viken. Bestämmer mig för en annan vandringsväg. Behöver omväxling. En utomstående plockar päron från ett av föreningens fruktträd. Blir tillsagd av fastighetsskötaren. Upplyser om att det inte är allmän egendom. Blir en kort diskussion. Låter inkräktaren hållas ett tag till. Inser att ”Frukttjuven” skulle kunna vara en intressant boktitel. En gripande berättelse om samhällets skuggsida.

Annan intensitet i trafiken. Bilar och bussar fyllda med det arbetande folket. Mamma ringer. Blir hemskickad idag. Talar med systern. Hemtjänsten inte redo att ta emot henne. Förvecklingar. Slutar med att hemfärden skjuts upp till i morgon. Dock tillåtet med besök idag. Får bli i eftermiddag.

Fortsätter längs med ån till nästa sjö. Skogsbeklädd bergssluttning på vänster sida. Brant backe ner mot ån på den andra. Gamla trädstammar håller på att bli ett med den underliggande jorden. Ett äldre par sitter på en bänk i solen. Han med rullator. Hon iklädd brokiga färgsprakande kläder och iögonfallande hatt. Förtär något som kan vara en andra frukost. Ler plirigt emot mig när jag hejar.

Fantastiska tomter med vackra hus nära vattnet. En del stora och spektakulära. Ett av dem liknar ett mindre hotell. Högt läge. Påkostad stor uteplats med pool. Altanräcke i glas ska förhindra olyckor med fall på flera meter.

Frukost. Samtalar med tvåan. Diskuterar den ibland bristfälliga kommunikationen mellan sjukvården och hemtjänsten som de har erfarenhet av. Dock i en annan kommun. Får ett samtal från en kamrat. Vill att jag ska delta i den årliga golfmatchen mot ett annat handbollslag. Funderar. Efter moget övervägande tackar jag nej. Lite för mycket den här veckan i och med att mamma ska hem från sjukhuset.

Trean försvinner till stan för att träffa en kamrat. Skriver. Blir emellanåt alltför mycket samlat i diktafonen. Får formuleras och kortas ned i efterhand. Läsas och skrivas om. Likt förbaskat smyger det sig in stavfel, inkorrekta syftningar och andra verbala missfoster. Har inget överseende med språkligt slarv. Lika fullt inträffar det då och då.

Till mamma. Genom stan. Sjukhuset. Hissen berättar återigen att den är på väg upp. Våning sex. Piggare. Sår i pannan börjar läka ut. Säger att ont krut inte förgås så lätt. Talesätt vi fått höra genom åren. Ser fram emot att komma hem. Bestämt att det sker klockan ett i morgon. Hemtjänsten ska vara på plats. Liksom syster. Mamma telefontalar med sin syster. Min moster. En kort stund. Apropå sjukdomar med mera. Talade med storkusin härom dagen. Har fått mer än sin beskärda del av fysiska problem. Livet är inte rättvist.

Hem. Nöjer oss med rester till middag. Utom frun som gör en soppa. Kortspel. Kollar om AIK kan ta serieledningen igen. En halvlek. Sedan tar hustruns önskemål om Idol över.

12 september

Blött på terrassen. Däremot har regnet upphört. Hängande björkgrenar rör sig svagt i vinden. Små vågrörelser på sjön. Hjälper en snigel som sakta kryper utanför porten. Förpassas till rabatten. Ser att ett av träden närmast vattnet håller på att dö. Skraltigt och skröpligt. Två långhalsade svanar kamperar ihop där ån har sin början. Tillhör en släktgrupp av stora vattenlevande fåglar, underfamiljen Anserinae och familjen änder. Finns totalt sju arter varav tre förekommer i Sverige. Knölsvan, sångsvan och mindre sångsvan.

Pågår någon form av inomhusaktivitet i sporthallen vid den lilla skolan. Dörren står öppen. Mamma med dotter kommer springande och smiter in genom öppningen. Båda med cykelhjälmar på huvudet. Är vanligtvis de mindre barnen som har de tidigaste träningstiderna på helgerna. Dock omöjligt att veta vilken idrottsform som ska utövas. Arbetas även i ottan vid renoveringsobjektet med den stora trähögen utanför. Idag verkar det vara elektrikerns tur att göra sin del av arbetet. Kan utläsas av firmanamnet på den parkerade skåpbilen.

Vid en byggnad i parken har det samlats ett femtontal personer. Står i en ring och lyssnar till en person som håller ett anförande. Klädda för utomhusaktivitet. Svårt att utröna vilket gemensamt intresse som för dem samman så här tidigt en söndagsmorgon. Inte en levande själ på lekplatsen eller vid utegymmet. Enbart en glömd vattenflaska märkt Stockholms stad. Bredvid några stationer ligger lösa stockar och stenar vilka används som extra tyngder av dem som anser att vikterna inte räcker till. Behövs inte för min del.

Björkarnas blad börjar ändra färg. Nedfallna löv täcker gångvägen och flyter ovanpå åns vattenyta. Rör sig långsamt i riktning mot nästa sjö. En vindpust får en björk att skaka av sig ett stort antal gulnade blad. Virvlar ner mot marken. Kommer falla ett efter ett tills trädet står naket framåt vintern.

Derby. Hammarby mot Djurgården. Det är något speciellt med dessa kraftmätningar grannar emellan. Finns en rivalitet som saknar motstycke. Likadant i alla länder. Framför allt i större städer. Rom och Milano. Madrid. London och Manchester. Och naturligtvis här i Stockholm. För de mest inbitna fansen är det viktigare att vinna ett derby än att vinna serien.

Som så ofta är det mer kamp än skönspel. Hetsigt både på plan och utanför. Händelserikt. Ludwigsson målar i snabb omställning. Kvittering på en straffretur efter halvtimmen. Blåränderna tar över och gör ytterligare två. Uppförsbacke. Halvtid. Blir ytterligare ett i baken. Deprimerande för en grönvit supporter.

Taco-middag. Guacamolen är min avdelning. Görs på det sätt vi fick den serverad i Mexiko. Mogen avocado skärs i centimeterstora bitar. Finhackad rå lök. Pressad lime. Lite salt och peppar. Rör om. Men inte för mycket. Ska finnas ett uns av tuggmotstånd kvar i avocadobitarna. Kortspel. Dags för Montalbano igen.

11 september

Tjugo år sedan det stora terroristattentaten i USA. Vevas repriser på teve som visar när passagerarplanen flyger in i World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan. Enorm förödelse. Närmare tretusen personer får sätta livet till. Hjärtskärande.

Morgon. Ligger kvar en extra stund. Bara för att jag kan. Liknande väder som igår. Väljer en annan väg. Behöver få lite nya synintryck. Gymmet får klara sig utan mig. Typisk helgmorgon. Fåtal människor ute. Vit bil från hemtjänsten är på väg att förse någon gamling i området med frukost.

Möter det gamla paret som långsamt kommer gående hand i hand. Söt duo. Stannar och pratar en stund. Fortsätter över vägen där busslinjerna transporterar resande in mot stan. Korsar ån och går in i grannkommunen. Utmed ett av de relativt nybyggda radhusområdena. Lång radda av likadana bostäder. Byggda i trä. Rödmålade med små täppor. Avgränsade med låga buskar som så småningom ska bilda en häck. Svartaronia. Glänsande mörka blad. Får vita blomklasar på våren och svarta vitaminrika bär på sensommaren.

På andra sidan vägen ligger små kubformade villor. Även de är nya. Totalt borde det vara omkring hundratalet bostäder som nyligen uppförts. Finns även en förskola bredvid. Modern arkitektur. Två våningar med stora fönsterytor. Därefter blandad bebyggelse. Äldre fastigheter byggda på tjugo- och trettiotalet med väl tilltagna tomter. Moderna villor som får trängas på mindre ytor.

Kort därefter är det som att vara på landsbygden. Inga hus. Skog och ängar. Rör mig längs hästhagar som saknar sina fyrbenta gäster. Befinner sig uppenbarligen någon annanstans. Kraftigt stängsel är kompletterat med elektrifierade ledningar. En brevlåda vid en smal sidoväg förkunnar att den inte vill ha reklam. In i ett annat villaområde. Här finns lekande barn förtäljs det. Eller fanns. Den fyrkantiga plåtskylten ser ut att ha många år på nacken. Färgerna har bleknat. Möter en gråhårig glasögonprydd herre som cykelmotionerar sin hund. Den får pinna på för att hålla jämn takt. Får pusta ut efter hemkomsten.

Letar efter en genväg. Går igenom att trolskt litet skogsparti. Tillbaka längs med den mest trafikerade genomfartsvägen i området. Ett lågt plank skiljer biltrafiken från gång- och cykelbanan. Mamma messar och frågar om vi kommer. Svarar att bara ett besök är tillåtet i helgen. Blir systern. Stängt och igenbommat vid kanotuthyrningen. Borde annars vara en perfekt dag för en paddeltur på sjön. Sen frukost. Kortspel med trean. Systern ringer. Är hos mamma. Går sakta men säkert åt rätt håll. Planen är att hon ska hem nästa vecka. Närmaste dagarna lär avgöra.

Middag. Svamprisotto. Parmesangratinerad aubergin. Stekta kantareller. Äppelpaj. Kortspel. Börjar regna. Teve. Ytterligare några gamla Idolavsnitt ska avverkas.

10 september

Dystert ute. Som om ett grått filter har lagt sig över nejden. Inte skymten av en solglimt. Dock behaglig temperatur. Vandringsväder. Svagt brus från vägen bortom sjön. Hejar på fastighetsskötaren. Ligger på alla fyra och monterar ett lågt stängsel utmed bryggans kanter. Träram med hönsnät emellan. Ingen av alla fågelskrämmor som provats har fungerat.

Möter närmaste grannen som är på väg hem efter morgonpromenad. Hon berättar att de varit och vandrat i Omberg. Förhör sig om vår resa till Mallorca. Tillhör dem som ogärna åker till resmål som kräver långa flygtider. Byggfirmabil parkerad vid en villauppfart. Ser ut som om hela innanmätet har rivits och placerats i en stor hög utanför. Förmodat ägarbyte. Alla vill sätta sin egen prägel på det nya huset. Vare sig det behövs eller inte. Lika bra att göra det innan man flyttar in. Annars är risken stor att det aldrig blir av. Sagt av erfarenhet.

Ett par av husen bredvid vägen ligger högt upp på en bergssluttning. Troligtvis bedårande utsikt över sjön. Är dock inte avundsjuk. Oändligt antal trappsteg ska besegras mellan bilparkeringen och hemmet. Blir extra besvärligt med stigande ålder. Äldre kvinna gungar ett barn vid parkens lekplats. På en bänk bredvid sitter hennes man och håller i en krycka. Den lilla flickan ropar ”fajfaj, fajfaj”. Vill att han ska bli imponerad av hennes konster.

Ett långt tåg av förskolebarn i gula västar kommer marscherande på rad. Ett tjugotal. Tre vuxna. Sist går en yngling med bakvänd keps och en kaffemugg i handen. De fortsätter över en grässlänt och in under några träd i en sänka. Slår läger för några timmar. Gymmet. Försöker med en tyngre övning. Lyfter större stock. Får känningar i överarmen. Lätt sträckning. Gammal farbror ska hålla sig till enkla övningar och lätta vikter.

Passerar en tre meter hög laddstation för elbilar vid det lilla centrumet. Försedd med inbyggd bildskärm som visar rörlig reklam. Låter som en dammsugare. Två bilar laddas. En Renault och en Tesla. Blir fler och fler elektrifierade fordon. Ser på klockan att mamma nu borde vara hos ögonläkaren. Sjukhuset ombesörjer transporten till och från. Lättnad. Beundrar floran på några kolonilotter. Vacker vallmo. Allehanda blommor och ätbara grönsaker.

Ingenting planerat för dagen. Kanske ska fortsätta måla staketet? Meddelas att mamma är tillbaka från ögonläkaren. Systern på väg att hälsa på. Får beskedet att endast ett besök under de närmaste tre dagarna är tillåtet. Hårda coronarestriktioner. Blir systern som får åka dit. Förmodligen i morgon. Ett par korta samtal med mamma. Piggare idag. Men är inte riktigt sams med paddan. Handlar igen. Skjuter upp staketmålning till i morgon. Eller någon annan dag.

Middag. Asiatisk råkostsallad. Lax med teriyakisås och sesamfrö. Kryddiga nudlar med salladslök, broccoli, chili, ingefära, vitlök, koriander, sesamolja och ostronsås. Tittar ikapp på gamla Idol-program. Så att vi är fas på måndag.

9 september

Hem från mamma sent i går kväll. Gick smidigt genom stan. Sedan tvärstopp strax innan framkomst. Vägarbete. Ny asfalt. Fick vänta på en billots för att sakta åka förbi en mängd arbetsfordon och gulklädda människor. Gammalt vägunderlag skrapades bort och sprutades ut på en framförvarande lastbil. Strax därefter stora maskiner som bredde ut blandningen av bitumen och krossat stenmaterial. Följdes av en vält som komprimerade och jämnade ut vägbanan. Omfattande process.

Sover tungt. Stängd sovrumsdörr innebär att hustrun givit sig iväg. Efterlyser värmen från igår. Ingen sol. Blir nog bättre framåt dagen. Får vänja oss vid kallare morgnar och kvällar framöver. Några sothöns guppar i vågorna. Doften av nyklippt gräs slår emot. Två pyttesmå hundar trippar omkring tillsammans med en tunnklädd kvinna. Förmodligen tillhör hon den varmblodiga sorten.

Fångar upp synintryck och flyktiga tankar som far genom huvudet med hjälp av diktafonen. Sätts på pränt senare. Samma livliga aktivitet vid lilla skolan. Nyttigt för de små liven att få röra på sig innan de tvingas sitta stilla klassrummet. Tar vägen förbi en förskola som inryms i något som liknar en villa. Några barn sitter med muggar på en bänk tillsammans med personal. En liten pojke i röd tröja drar på en skottkärra av ministorlek.

Bil på en tomt gör reklam för paddel. Denna nya sport- och motionsaktivitet som exploderat i popularitet. Nya anläggningar växer upp som svampar ur jorden. Bland annat med hjälp av vår stora fixstjärna inom fotbollen. Var på väg att prova i början på förra året tillsammans med ett antal kamrater. Pandemin lade krokben för planerna.

Mittemot det största koloniområdet ligger ett företag inrymt i en rödmålad byggnad som liknar en lada. Heter Trollverkstan. Intressant konstruktion innanför de öppna och stora dörrarna. Kreativ skapelse. Ser ut som en imitation av en stenvägg med klätteranordningar fastskruvade utanpå. Läser på nätet att företaget har tillverkat roligare lekutrustning med egen design sedan 1963. Knallgul Lotus av äldre modell står parkerad utanför. Lukrativ bransch eller bilentusiastisk ägare?

Frukost. Talar med systern. Går inte få med mamma till ögonläkaren. Konsekvenserna av bältrosen har tagit hårt. Blir ambulans till akuten igen. Handlar. Klipper gräs. Får höra att mamma är inlagd på geriatrisk avdelning. Sjukhus i norra Stockholm. Åker dit. Nybyggd skapelse. Eller nyrenoverad? I hissen berättar en kall mekanisk röst att dörrarna stängs respektive öppnas. Däremellan meddelas vilken våning hissen är på väg till.

Kommer lagom till den stora utfrågningen. Mediciner, önskemål om frukost, hur hon bor hemma och allt annat mellan himmel och jord. Kombinationen av mammas nedsatta hörsel och den språkliga brytning som en del i personalen har skapar vissa kommunikationsproblem. Loggar in hennes Ipad, paddan i dagligt tal, på lokala wifinätet. Kan vara bra att ha tillhands om hon piggnar till. Stoppar om henne. Hemåt för sen middag. Tevehäng.

8 september

Omtumlande gårdagskväll. Mamma till sjukhus med systern som ledsagare. Ambulans. Svullnader i ansiktet. Ser inte riktigt ut som vanligt. Visar sig vara bältros. Föreslås att hon ska tillbringa ett par dagar på en geriatrisk klinik för att kunna vila upp sig. Tvärvägrar. Bestämd kvinna. Vet vad hon vill. Hemkomst mitt i natten. Blir nog hemresa redan idag för att kunna hjälpa till. Avvaktar samtal från systern.

Strålande morgon. Växlande molnighet. Solen visar sig emellanåt. Ensamma här. Ingen ute runtomkring. De enda ljud som hörs kommer från fåglar och ett svagt sus från träden när vinden ruskar om bland löven. På förekommen anledning blev sömnen inte som den borde. Ställer in promenaden. Ersätts med en kort stund på motionscykeln och några snabba övningar för att eliminera värsta stelheten.

Grävlingen har behagat besöka oss. Har vänt upp och ned på delar av gräsmattan. Två hägrar cirklar över vattnet, flyger över våra hus och beger sig till viken på andra sidan. Fåglarna flockas på sin strand. Trollsländor utför en yster och solbelyst dans. Blir lite handlingsförlamad eftersom vi inte vet om det ska bli hemfärd eller inte. Slänger fallfrukt. Plockar av lite äpplen och solmogna tomater. Hustrun vattnar hos systern. Ettan messar och ber oss ta med kvarglömda Nike-skor. Talar med systern. Mamma lite bättre men behöver assistans. Packar och åker hemåt. Kortaste sejouren hittills häruppe.

Sol. Tjugotvå grader. Sommar. Synd att sitta i bilen en sådan dag. Ett rådjurskid står bredvid en åker. Har funnit något ätbart. Gulklädd man sköter en fjärrdriven gräsklippare för att ansa grässlänten bredvid motorvägen. En svärm av fåglar rör sig unisont som en enda enhet. Landar på en åker. Kajor eller ett stort sällskap av starar? Passeras av motorcyklist som tror att han befinner sig på Nürburgring. Evighetslånga köer genom stan.

Packar in. En kvart på rygg. Vidare till mamma. Medför mat. Systern berättar att hon huvudsakligen vilat. Framme. Pratar en stund. Låter henne få ligga kvar i sängen. Trött och orkeslös. Borde nog ha accepterat erbjudandet om att bli inlagd. Hoppas fotbollen i kväll kan ha en uppiggande effekt. Sätter mig framför teven och skriver en stund.

Gör i ordning middag. Ingen aptit. Vill hellre ha välling. Får bli så. Sitter tillsammans framför teven. Osäkert om orken räcker till för fotbollen. Sändningen börjar. Trekvart kvar till avspark. Förväntningarna på Sverige stora efter den förra insatsen. Intervjuer, expertkommentarer och förhandsanalyser. Och alldeles för många och långa reklamavbrott.

Precis när förväntningar och förhoppningar är som högst är besvikelsen som närmast. Så också idag. Laget når inte samma höjd som tidigare. Säger god natt till mamma som går till sängs i halvtid. Ser färdigt matchen. Kan dock inte klaga på spänningen i slutet. Hemåt.

7 september

Höjden av frihet är att inte ha några tider att passa. Vaknar. Ligger kvar. Blundar en stund till. Masar mig upp så småningom. Både gräs och häckar är i skriande behov av klippning. Får vänta. Bestämt oss för att åka till landet. Trean följer med. Ska leta fram varmare kläder bland alla kartonger som förvaras där. Innebär en kortare vistelse den här gången.

Solen har svårt att tränga igenom molnen. Fallfrukt har letat sig ut på trottoarer och vägbanan. Några äpplen är på väg att förmultna. Andra är mosade. En hel del ätbart förgås medan människor svälter i andra delar av världen. Borde vara en jämnare fördelning av naturens gåvor över jordklotet. Tragiskt att inte allt kan tas om hand. Samma lärare som igår manar på skolbarnen vid den lilla utomhusplanen. Cirkelträning av något slag. Är förmodligen nyanställd. Har inte hört den rösten tidigare.

Noterar att det är sophämtning idag. Olikfärgade plastkärl är utställda vid tomtgränserna. Inom räckhåll för sopbilens mekaniska armar. Färgglad lekanordning monterad på gräsmattan vid en villa. Går att kombinera de olika plastdelarna på olika sätt. Hela skapelsen krönt av en rosa plastkanin. Gymmet. Går en annan väg tillbaka. Ekorre kommer springande. Stannar tvärt. Tvekar en aning innan den smiter in i ett buskage bredvid den hårt trafikerade vägen. Hoppas den inte riskerar livet genom att försöka ta sig över till andra sidan.

Inser att det stämmer som det sjungs. Sommaren är kort. Däremot har den inte regnat bort. Juli var en av de varmaste och torraste sommarmånaderna på länge. Därefter har det inte varit så mycket att hurra för. Sommaren försöker förtvivlat behålla greppet trots att hösten har ett övertag. En ojämn kamp med uppenbart slut.

Frukost. Packar. Iväg. E4. Norrut. Hustrun dåsar till. Ett drömskt tillstånd där hon har svårt att avgöra om hon sitter i en bil eller ett flygplan. Samma susande och brusande ljud. Förvillande lika varandra. Talade med ettan, tvåan och fyran igår. Alla fullt upp med arbeten och studier. Blåser hårt. Sidovind böjer trädtopparna. Grenarna viftar. Några löv släpper taget och virvlar vidare.

Trean messar med sin hustru. På japanska. Skiftar mellan olika tangentbord. Västerländskt, två olika japanska samt tre kinesiska. Låter krångligt. Svärdottern har klarat av obligatoriskt PCR-test efter landning i Taiwan och sitter i taxi på väg till karantänhotellet. Fjorton dagar. Finns flera sådana som avdelats för att inhysa gäster samt förse dem med mat och förnödenheter. Lär bli många mess och mycket skypande under tiden.

Framme. Nitton grader. Vass och sjögräs på piren. Tyder på att det varit högt vatten och hård vind. Mättar magen. Kaffe på verandan. Skriver. Sprayar myggmedel på vrister och handleder. Av nödvändighet. Strålande kvällssol. Bastu. Bad. Sjutton grader i vattnet. Tranorna kommer. Trodde att de flytt söderut. Middag. Smörgåsgrillen kommer till användning. Levainbröd, soltorkade tomater, salami, brie och timjankvistar. Ringlas olivolja ovanpå. Sallad därtill. Kortspel. Lite fotboll. Stjärnklart.

6 september

Stiger upp senare än vad som varit fallet de senaste veckorna. Tillbaka till gamla vanliga rutiner. Ingen frukosttid behöver passas. Termometern visar på femton grader. Svag västlig vind. Möter en granne som är på extremt sävlig hundpromenad. Ökar min steglängd och frekvens för att bli av med lite fler kalorier. Lagt på mig ett par kilo efter det ljuva livet vid Medelhavet. Får bli smalmat närmaste tiden.

Vid den lilla skolan har en klass med yngre elever utomhusgymnastik. Energisk lärare går runt till olika stationer för att med ljudlig röst förklara hur övningarna ska genomföras. Förmågan att ta emot och utföra instruktioner ska tränas tidigt. Barnen lyssnar andäktigt. På en tomt sneglar en katt misstänksamt på en robotgräsklippare som far runt och finputsar en gräsmatta. Fridfullt sus i lövträden.

Parken. Vackert blommande astrar och en art som ser ut att vara småblommig läkerudbeckia. Tillhör solhattssläktet. Familjen korgblommiga växter. Bildgooglad i ambitionen att bättra på de botaniska kunskaperna. Lekplatsen ligger tom. Har sällskap av en kvinna på utegymmet. Lägger på några repetitioner för att kompensera utebliven styrketräning. Även vid den stora skolan pågår utomhusaktiviteter. Löpning och bollspel står tydligen på schemat.

Den höga lyftkranen vid det stora bostadsbygget höjer sig över träd och hustak. Som om den bevakar hela området. Likt en drönare som vakar över oss. En bil med en vänlig själ vid ratten stannar och släpper mig över gatan trots jag inte använder det närliggande övergångsstället. Får plötsligt en ilande smärta i vristen. Stannar. Försvinner lika snabbt som det kom. Amatörmässig bedömning är att någon nerv blev irriterad. Kommer hem samtidigt som hustrun. Från olika håll.

Dags att skjutsa det unga paret till Arlanda. Sorgligt att de ska behöva skiljas åt igen. Pandemieffekt. Merparten av deras relation har varit ett distansförhållande. Upprätthållen med hjälp av Skype. Tanken var att de skulle bo i Taiwan den första tiden. Nya restriktioner där samt visumkrångel har satt krokben för planerna. Svårt att få arbete där för trean. Kan bli så att frun återvänder hit när hon är fullvaccinerad. Just nu är det ett moment tjugotvå. Blir ett känslosamt avsked.

Väntar i bilen på Arlanda. Tar en promenad inne i avgångshallen. All trafik samlad till terminal fem. Ombyggnationer utomhus. Rörigt. Kostar skjortan att parkera. För att inte tala om storleken på parkeringsböterna. Hör en diskussion mellan en parkeringsvakt och någon som tydligen betalat avgiften för en annan plats. Några hundra meter bort. Annat bolag. Det blir dyrt att inte vara sams med elektroniken. Hem.

Räk- och avocadosallad samt rester av thaimaten. Enligt hustruns önskemål fortsätter vi titta på förra veckans Idol-avsnitt. Läggdags.

5 september

Vaknar till vardagens verklighet. Tunga ögonlock vill förbli slutna. Väderappen påstår att det ska vara fem grader ute. Ett kyligt välkomnande hem. Letar efter tjockare promenadutstyrsel.

Sjön ligger blank utan en krusning. Möter inte en levande själ på den korta vägen utmed stranden. Remarkabel skillnad mot senaste veckornas morgonturer. Borde finnas några hundar som behöver rastas och kroppar i behov av rörelse här också.

Undviker att krocka med en kvinnlig cyklist som framåtlutad tycks tro att hon spurtar mot mål i en tävling. Ån står stilla. Sånär som på minimala vågrörelser skapade av två änder. En ny vitmålad fågelholk är monterad på ett träd vid åkanten. Förmodligen någon närboende som vill avhjälpa bostadsbristen för de små liven. Imponerande höga solrosor på en av kolonilotterna. Uppskattningsvis tre och en halv meter.

Avlägsna fågelljud. Stillheten råder. Hejar på en man som låter sina två hundar få sträcka på benen. Dock i makligt tempo. Gående kvinna med häftiga armrörelser och trumpinnar till ben jagar kalorier. Skramlande EPA-traktor av Volvo-modell släpper ut illaluktande avgaser. Tillhör inte favoritfordonen. Säger god morgon till ett par grannar som bor ett par trappor upp.

Frukost. Eftersom det ekar i kylskåpet får det räcka med te och rostat bröd. Dags att bege oss till mamma som suktar efter sällskap. Trean med fru i baksätet. Svärdottern ska ta PCR-test. Krävs för resan till Taiwan. Ska ske på Vasagatan som tydligen ska byggas om för att bli bredare och grönare. Enligt skyltar. Rekommenderas att ta en annan väg på grund av ombyggnation. Negligerar rådet. Släpper av dem där det är möjligt. Vidare norrut.

Införskaffar vanliga hamburgerlunchen. Dock ej till hustrun som fått nog av mindre nyttig mat. Väljer sallad i stället. Samlar ihop nedfallna äpplen och slänger i komposten. Spelar kort och gör min största fadäs någonsin i Canastaspelet. Huvudet var uppenbarligen någon annanstans. Plockar björnbär som vi får med oss hem. Tillsammans med två äpplen. Signe Tillisch. En äppelsort vars ursprung är omtvistat. Den danske pomologen C. Matthiesen har påstått att äpplet härrör från en kärnsådd gjord år 1866 av Tillisch i Bjerre på Jylland i Danmark. Sorten namngiven efter hans dotter.

Mot stan. Hämtar upp son och svärdotter som efter coronatest tagit en promenad och besökt café. Vetekatten. Kaffe latte och prinsesstårta. Hennes favorit i Sverige. Svindyrt. Handlar på hemvägen och slår oss ned för att invänta middagen. Ska bli bjudna på något taiwanesiskt. Spännande.

Till bords. Blir serverade kyckling stekt i ingefära, vitlök, soja och kinesiskt matlagningsvin. Speciell sort som är lite alkoholstarkare och innehåller mycket salt. Pak choi som är kokt och stekt. Serveras med en sås bestående av vitlök och ostronsås. Reds med potatismjöl. Ris därtill. Förstås. Annorlunda och mycket välsmakande. (Ursäkta den mediokra bilden.)

Första avsnittet av Mästerkocken VIP. Lite fotboll som avslutning.

 

4 september

Hemresa. Morgonpromenaden inställd. Även om det mesta packades igår återstår en del. Hör att det rullas med väskor i korridoren. Till hissen. Incheckning sker på hotellet. Bekvämt att bli av med det största och tyngsta bagaget. Får våra boardingkort. Varje våningsplan är försett med uppförstorade fotografier. Liksom andra delar i hotellet. Lockande reklambilder med lyckliga människor från turismens barndom. Femtio- och sextiotal. Andra skyltar påminner om maskobligatoriet. Samt att hissarna tar högst en person i taget, alternativt flera personer från samma resesällskap. Medför periodvis köer för att ta sig upp eller ner.

Sista frukosten. Därefter åter till rummet för att packa ihop återstoderna som ska rymmas i handbagaget. Buss till flygplatsen. Tio minuter. Cirka. Munskyddet ska vara på från det att vi kliver in i bussen, hela tiden på flygterminalen samt i planet under resan. Uppstår en instängd och kväljande känsla. Får stå ut med det. Enda tillfället det får tas av är när man äter eller dricker.

Går förbi de långa incheckningsköerna och direkt till säkerhetskontrollen. Dator, powerbank, telefon och småflaskor med handsprit läggs upp på bandet. Blir tillsagd om skärpet. Visar sig att även vattenflaskan är glömd. Blir påkommen när den passerar röntgenbandet. Får slängas. Skapas en lätt surrealistisk syn när man ser de stora samlingarna av resenärer som alla bär munskydd. Kan bli något man får vänja sig vid. Även om man hoppas på motsatsen.

Själva flygresan är den mest påfrestande delen av den här eskapaden. På grund av masktvånget. Däremot inget stort bekymmer på plats. Under de korta sträckorna inomhus på hotellet och vid snabba besök i affärer var det inget problem. Man vänjer sig. Ser på kartan att vi just flyger över Milano. Två timmar och sex minuter kvar av flygtiden. Tar oss an ett olöst lördagskryss som sparats. Från den 24 april.

Ser ett solindränkt Stockholm under oss. Globen och Drottningholms slott. Vackert så här från ovan. E4an ser ut som en livligt trafikerad pytteliten stig med olikfärgade myror som tar sig fram efter varandra. Hit och dit. Taxin är förbeställd och väntar. Första anhalten på söder för avlämning av svåger och svägerska innan vi till slut anländer hem. Välkomnas av trean med fru. De har flyttat ut ur vårt sovrum och får nöja sig med att dela en smal säng i arbetsrummet under ett par nätter. Svärdottern reser hem på måndag. Fortfarande inreseförbud för övriga nationaliteter. Trean måste stanna här.

Bestämmer oss för thailändsk mat. Ringer och beställer. Får vänta trekvart när jag kommer dit. Irriterade människor i kö. Personalen stressar. Visar sig att en av spisarna inte fungerar. Överlämnar en present till svärdottern vid middagen. Välkommen till familjen. Apple watch efter tips från sonen. Verkar uppskattat. Ser första avsnittet av Idol på play efter önskemål från hustrun. Finns många oupptäckta begåvningar runtom i landet. Tidigt i säng.

3 september

Svägerskan ställer in morgonpromenaden. Rycker in som reserv bredvid frun. Blir däremot en kortare promenad än hon är van vid. Och inte lika tidig. Syns inte ett moln. Ser ut att bli en fin sista dag. Solen har precis höjt sig ovanför hustaken.

Nästan mogna frukter hänger från ett citronträd vars grenar sträcker sig utanför gränsen till en villatomt. På lagom plockningshöjd. Måste ha vattnats flitigt under torkan. Korsar det lilla torget, passerar kyrkan och vandrar på smala bakgator. Enerverande oljud från ett gatuarbete. Gnisslar och skär i öronen. En grävmaskin är i full gång med att ta sig igenom asfalten och den steniga marken därinunder. Två gulklädda män har placerat sig på varsin sida för att kunna stoppa trafiken vid behov.

Går till Det Stora Akvariet och tar strandvägen utmed playan tillbaka. En äldre svensk kvinna sitter på den låga stenmuren och talar i telefon med någon där hemma. Två ungdomar med varsin ryggsäck håller på att vakna till efter att ha tillbringat natten på stranden. Yngre man på cykel. Har en mobil med stor skärm fäst vid styret. Av ljudet att döma tittar han på en film samtidigt med trampandet. Tyder på välutvecklad simultankapacitet. Eller hög olycksrisk.

Inser att det här resmålet kan vara ett attraktivt alternativ till längre resor. Åtminstone under oktober och en bit in i november. Eller tidigt på våren. Tidsmässigt behagligare. Talar kort med den unge svensken  som leder träningarna på hotellet. Väntar förgäves på eventuella deltagare. Säger att det är vanligt förekommande på fredagar. Av okänd anledning. Dusch. Frukost. Fäblessen för godsaker till kaffet får sitt lystmäte. Efter att nyttigheterna intagits. Onödiga kalorier men ack så gott. Blir ändring på det inom kort.

Spenderar en timme i taget på stranden. Fullt tillräckligt. Räcker till två dopp med torktid däremellan. Tillbringas under parasoll. Dessförinnan är det solskyddsfaktor femtio i ansiktet och på flinten. Bandana på huvudet. Har en dubbel funktion. Skyddar mot solen och har dessutom en svalkande effekt efter baden. Bör kommenteras att denna resa, i huvudsak, är avsedd för rekreation. Lugn och vila. Tid för svågern och svägerskan att ladda batterierna innan arbetet tar vid igen. Begränsade kulturella aktiviteter. Dock kompletterat med den dagliga morgonmotionen.

Tapaslunch på piren. Stranden badar i solsken. Fylld med stekta människokroppar. Bortom hustaken sticker en egendomlig och omfattande molnformation upp. Kritvit på en i övrigt klarblå himmel. Liknar en kolossal bomullstuss. Eller ett gigantiskt berg av sockervadd. Ännu ett av naturens besynnerliga konstverk.

Sista middagen på den italienska restaurangen. En av de absoluta favoriterna på resan. Oerhört välsmakande pizza och pasta. Ljusår från det man vanligtvis serveras på hemmaplan. Mer än mycket på tallrikarna. Hade räckt att dela på en varmrätt. Avslutar med kortspel. Går inte vår väg. Tyvärr.

2 september

Häftigt oväder i natt. Väcktes av åskdunder vid femsnåret. Himlen upplyst av blixtar. Störtregn och kraftiga vindbyar. Upphängd tvätt på balkongen ramlade ner. Ovädret har upphört vid uppvaknandet.

Större delen av himlen är blå. Däremot är det molnigt där solen håller på att stiga upp. Små frukter från Ficus natalensis (mullbärsväxt) har blåst ner under busvädret. På ett café avhandlar bofasta något viktigt med livliga gester. Vattenansamlingar lite överallt. Färre människor ute än vanligt. Inställd motion för många tränande turister. Ska erkännas att även jag hade sådana tankar i natt när det mullrade som mest.

Fotboll i kväll. Sverige mot Spanien. Borde vara en intressant tilldragelse här nere. Däremot har vi ännu inte lyckats hitta lämplig plats för att beskåda bataljen. Får undersökas närmare under dagen. Vid en av alla balnearios tränar en grupp anställda livräddning. Hjärtkompressioner på en docka som ger ifrån sig ett knäppande ljud när tryckandet är tillräckligt starkt. Längre bort reser sig höga hotell där balkongerna blickar ut mot havet. Räknar till fjorton våningar. Går antagligen att ta bra betalt för havsutsikten.

Gammalt köpcentrum hyser små butiker och affärsrörelser. La Ribera. Två våningar. Enstaka restauranger. Dansstudio. Leksaks- och sportaffärer. Med mera. Vissa tycks dock vara igenbommade. Har sett sina bästa dagar. Ersatts av modernare skapelser.

Naturen har fått ett par välbehövliga duschar senaste dagarna. Talade med en kypare förra veckan som berättade att det varit extremt torrt och varmt under flera månader. Önskade mera nederbörd. Säger att sjuttiofem procent av citrusfrukterna blivit förstörda. Har nu blivit bönhörd. Men, förmodligen för sent.

Passerar sportcentret som har flera planer för utomhusidrott. Tre stycken för handboll och en mindre för fotboll. Hade varit lockande för femtio år sedan. Numera framkallar det bara nostalgiska minnen. Frukostborden vid de närbelägna hotellen börjar fyllas av hungriga gäster.

Undrar vart vädret tar vägen. Avvaktar. Tar en promenad till den lilla huvudgatan där det finns några affärer. Börjar bli varmt. Vänder. Frun ner till stranden. Följer efter en stund senare. Lunch på närliggande näringsetablissemang. Grillad sjötunga. Lättbenad. Kaffe och kokosglass. Gemensam favorit.

Samling för samkväm. Vanliga kortspelet. Vidare till restaurangen. Steakhouse & Tapas. Köttbit. Menyn kräver det. Egentligen lite för mycket mat på kvällskvisten. Letar efter något ställe som sänder fotbollen. Hittar ett café som har teve utomhus. Har gått sju minuter. Står redan 1-1. Inga spanjorer verkar vara intresserade.

Dryckerna kostar mindre än hälften av vad vi betalar på hotellet och utmed stränderna. Samsas med överförfriskad lokalbefolkning plus ett par engelsmän. Cigarillrök kommer både fram- och bakifrån. Sverige imponerar. Isak, Kulusevski och Forsberg ställer till oreda i det spanska försvaret med jämna mellanrum. Sverige tar ledningen. Bara vi fyra jublar. Övriga bryr sig inte. Resultatet håller tiden ut. Imponerande.

Vandrar sakta hemåt. Lyssnar på första låten i ABBAs nya projekt. Stort kommer bli större. Messar godnatt till mamma.

1 september

Första höstmånaden. Kallades för fiskemånad i Danmark. Förr i tiden. Namnet betyder den sjunde månaden. Beror på att man år 153 f Kr flyttade årets början till januari i stället för mars. Är dessutom en välkänd låt av Earth, Wind & Fire. ”Do you remember, 21st night of September?”

Lugn natt. Tack och lov. Somnar om när hustrun gått iväg. Vaknar lite för sent för att det ska bli en motionsrunda. Tar med kameran. Molnigt. Blåser rejält. Frånlandsvind. Vandrar utmed piren där flera restauranger ligger på rad. Bland annat Mel´s bar. Ingen öppen vid den här tiden. Yngre man med håret uppsatt i knut låter cykeln vila på bryggan. Gör yogaövningar. Båtar ligger förtöjda invid. Ungt par sitter på en låg stenmur vid vattnet med sina resväskor. Väntar på något. Eller någon.

Rundar en hög vit vägg vid en udde. Bakom döljer sig ett rivet hotell. Väggar till resterna av en gammal pool är fullklottrade. Stålstängsel markerar att området inte får beträdas. Lite längre fram har ett par tagit sig nedför en av alla trappor som leder till klipporna vid havet. För ett uppfriskande morgondopp. Tillbaka längs Carrer del Pins som följer kusten och sedan går utmed vårt hotell. Direkt till frukosten.

Vid en av kaffemaskinerna står några flaskor öppnad Cava i en ishink. Populärt bland semesterfirare som vill sätta guldkant på tillvaron. Ingenting för oss vid den här tiden. Diskuterar avfärden till Palma. Vädret osäkert. Avvaktar med beslut. Ljusnar ute. Frun ger sig av till stranden. Svågern och svägerskan parkerar vid poolen. Själv lutar jag mig tillbaka på rummet.

Enkel lunch eftersom tidig och fin middag väntar i Palma senare. Samling vid femton. Taxi in till shoppinggatan. Kort  besök i ett av modevaruhusen. Får välja mellan munskydd och luftkonditionering där inne eller andas som vanligt ute i värmen. Väljer det senare. Sätter oss på ett café på Placa del Rei Joan Carles I medan svåger och svägerska granskar andra affärer. Studerar folklivet. Vid bordet bredvid sitter en ung man med bakvänd keps tillsammans med sin mor och diskuterar framtiden. Engelskspråkiga. Hör att han nämner influenser. Nytt populärt yrkesmål.

Vandras med mängder av kassar från prominenta affärer. Stolta kvinnor i eleganta klänningar. Äldre turister med ryggsäckar och fotriktiga skor. Sportklädda tyskar. Shoppingsugna ungdomar. Glassätande herrar i linnen. Storväxta män kämpar sig fram i hettan. Salig blandning av turister från världens alla hörn.

Taxi till kvällens restaurang. La Perla. Ligger i utkanten av city. Visar sig att en stor del av personalen är svenskar. Delar på en förrätt bestående av friterade blomkålsbullar, spenatgratäng med coppa (lufttorkad, kryddad och saltad fläskkarré), fänkålsköttbullar med tomatsås och pecorionost. Delikat. Hade räckt som varmrätt får båda två. Bosconero som varmrätt. Pasta penne med oxfilé och champinjoner. Bland annat. Flamberad i cognac, marsalavin och tryffel. Mätt är bara förnamnet. Taxi hem. Avslutar kvällen med musikunderhållning i baren.

31 augusti

Fasligt liv hos en av grannarna vid insomningsdags och under natten. Gräl. Somnar ändå. Vaknar vid halvfyra. Livlig diskussion pågår i något angränsande rum. Svårt att utröna om det är från samma. Hoppas att det är en engångsföreteelse. Morgon. Klar himmel. Solindränkta berg bortom stadens hustak. Kan inte att påstå att jag studsar ur sängen. Men. Å andra sidan. Det händer sällan.

Daggvåta rutor på bilar som står i skuggan. Svalt. Pölar efter gårdagens regnväder. Går mot solen jämte en livligt trafikerad väg. Parallellt med playan. Förbi en skola. Två våningar. Basketkorgar på skolgården. Tomt. Fortfarande sommarlov här. Vid sidan närmast stranden ligger höghushotell sida vid sida. Andra sidan av gatan gränsar mot obebyggda marker. Knotiga pinjeträd är inhägnade med hjälp av ett stålstängsel. Av någon anledning.

Fotograferar ett obekant träd som är vanligt förekommande. Visar sig senare att det troligen är Robinia. Trädväxt i familjen ärtväxter. Kallas ibland falsk akacia. Sägs att den är vanlig som parkträd. Kommer till den stora byggnaden som inrymmer Palma Aquarium. Har parollen ”We love oceans”. Inte öppet ännu. Kostar 29:50 euro att besöka. Billigare för bofasta. Med andra ord en extra turistskatt.

Tar vägen längs med playan på tillbakavägen. Samma livliga motionsaktiviteter som vanligt. Svettiga kroppar blänker i morgonsolen. Kvinna med svarta träningskläder utövar yoga i sin ensamhet. Vid vattenbrynet. Ett yngre par har spegelträning. Står mittemot varandra och gör identiska rörelser.

Beträder några små obekanta vägsnuttar på hemvägen. Rötterna till planterade träd visar sin kraft genom att tvinga upp stenplattorna runtomkring. Konstaterar att duvorna här har exakt samma läte som hemma. Inga språkförbistringar. En grupp danskar är på väg att lämna hotellet för hemresa. Kommer att ersättas av nya om några timmar.

Uppenbarligen är det fler gäster som föredrar poolen framför stranden. Dock inte vi. Välfyllt med jämna mellanrum när det ska praktiseras vattengymnastik. Ser ut att bli en varm dag. Har funderat på att köpa en duk eller motsvarande stort tygstycke. Till treans svärföräldrar. Säljs av nordafrikaner som vandrar mellan solstolarna för att förtjäna sitt levebröd. Förhandlar pris. Hittar dock ingenting som faller hustrun i smaken. Mannen försvinner iväg en lång stund för att hämta fler alternativ. Bestämmer oss för en blåvitmönstrad. Upptäcker på rummet att jag vandrat hela vägen inom hotellet utan munskydd. Glömskan är en trogen följeslagare.

Lunch. Engelska baren igen. Blir mer än mätt. Trots att en tredjedel lämnas kvar. Föreslår för den engelska servitrisen att det borde finnas halva portioner för barn och pensionärer. Hennes munskydd gör att jag inte ser om förslaget faller i god jord. Rummet. Låter stranden få klara sig utan mig. Vila.

Samling. Bokat bord på en fiskrestaurang. Rekommenderad. Tre olika fiskfiléer med tillbehör. Sådär. Valde nog fel rätter. Glass som avslutning. Annorstädes. Planerar de sista dagarna. I morgon blir det Palma igen. Natt.

30 augusti

Måndag. Suktar efter sovmorgon. Ångrar mig efter en stund och gör mig redo för en kortare runda. Stranden är inte krattad. Görs uppenbarligen inte alla dagar. Ljust. Solen har stigit upp men gömmer sig bakom molnen. Några tar en uppfriskande simtur. Tre unga kvinnor är i färd med att bära ned brädor för stå-upp-paddling till stranden. Möter hustrun och svägerskan som redan är på väg hemåt.

Ska göras utflykt idag. Har hyrt bil. Svänger av och går vidare längs gatan som är kantad av caféer där lokalbefolkningen startar sin dag. Nio vita taxibilar står på rad och väntar på körning. Möter buss nummer 35 som har ändhållplats vid Palma Aquarium. Samma linje går till staden. Åt andra hållet. Tillbaka. Tänjer på leder och avslutar med trappträning. Enkel väg. Fyra våningar.

Frukost. Packar badkläder, handdukar och solparasoll som köpts i början av vistelsen. Möter man från hyrbilsfirman i vestibulen. Skjutsar mig och svågern till platsen där papper ska skrivas på och bilen avhämtas. Toyota Corolla. Tystgående. Tar på mig chaufförsrollen. Letar oss tillbaka till fruarna via småvägar. Planerat besök på rekommenderade orter i bergen ställs in. Ligger dolda bland moln. Blir i stället en tur till det nordöstra hörnet av ön. Bland annat ska Puerto Pollenca besökas där vi fyra firade semester tillsamman 2014.

Börjar regna. Blixt och dunder. Stopp i Pollenca innan vi ska fortsätta till namnen vid hamnen. En katt stryker omkring vid en låg mur för att få skydd från regnet. Smala gator. De flesta enkelriktade. Irrar omkring utan att finna någonstans att stanna.  Ger upp och åker vidare.

Puerto Pollenca. Hittar en parkeringsplats nära platsen där vi bodde senast. Använder de stora parasollerna som paraplyer. Lustig syn. Stannar till vid hotellet. Mycket som inte känns igen. Slår oss ner vid favoritrestaurangen från förra besöket. Tapas. Regnet upphör. Ljusnar. Höga berg avtecknar sig mot himlen. Hustrun och jag delar på Patatas brava, friterade stora räkor med sweet chilisås och minihamburgare gjord på Angus beef med camembert och karamelliserad lök. Kan vara den bästa måltiden hittills. Kaffe och glass på ett annat bekant ställe. Vandrar runt och känner igen restauranger och platser.

Vidare. Besöker Alcudia. Bebodd sedan bronsåldern. Var landstigningsplats när ön invaderades av romarna 123 f Kr. Gamla delen är omgiven av tjocka stenmurar, torn och vallgravar. Pittoreskt. Bilfritt. Några bredare promenadgator har livlig kommers. Restauranger och småbutiker. Andra är smala och folktomma. Åker därefter för att besiktiga den omtalade stranden. Fjorton kilometer lång. Populärt tillhåll för barnfamiljer. Vänder hemåt igen. Passagerarna slumrar in. Tankar tio liter innan tillbakalämning. Visar sig vara mer än tillräckligt.

Kort vila på rummet. Samling för kortspel. Ny lek. Gamla utsliten. Börjar bra. Rör oss utåt för att finna lämpligt matställe. Svarta moln närmar sig. Väljer till slut en där det går att sitta inomhus. Ösregn. Blixtar lyser upp hela himlen. Sitter bra under tak. Beger oss hemåt när regnet upphört.

29 augusti

Tröttare idag. Får bli en kort promenad. Lugnare tempo. På en badrumsskylt står det “Help us to save our only planet”. Samt en anvisning om att handdukar som önskas byta ut ska placeras i en speciell korg. Ingen ditlagd ännu. Har ändå bytts ut varje dag. Kan det ha med pandemin att göra?

Paret som igår satt på balkongen mittemot och väntade in ljuset gör samma sak idag. Bortanför deras tak syns nya besökare flygas in med ett par minuters mellanrum.  Förpackade likt sardiner i stora plåtburkar. Kommer utifrån havet och sänker sig sakta ned ovanför träden. Styr mina steg genom hotellentrén, förbi fontänen och fortsätter inåt land. Förhållandevis sval morgon.

Följer samma väg som busslinjen in mot Palma. Parallellt med motorvägen. Andra typer av kommersiella lokaler den här sträckan. En bilverkstad och andra företag vars verksamheter är höljda i dunkel. Dessutom en gokartbana. Förvånas över en liten upplöjd åker som ligger inklämd mellan stora fastigheter. På andra sidan en affär för nyblivna föräldrar. Bebedreams. Massor av avancerade barnvagnar i olika modeller. Bland annat. Stor restaurang ser ut att ha stängt för gott. En annan fönsterlös fasad är fullklottrad med graffiti. Av blandad kvalitet. Övergivet trevåningshus. Bakom finns en parkeringsplats omgiven av högt staket. Saknar bilar. Fylld av skräp. Många affärsrörelser har drabbats hårt. Både de som är beroende av turismen och andra.

Ödsliga gator. Lugnt villaområde. Härbärgerar antagligen de mer välbärgade. Höga spetsiga järnstaket. Två små rytande lejon står på varsin pelare. Pryder en infart. Fint målad skylt i form av en kakelplatta varnar för hunden. ”Atención al perro”. Tecknad bild av en hund som biter en flyende man. Tillbaka längs med kusten. Vågorna har fört upp sjögräs som torkat på klipporna. Kaktusar av olika sorter är planterade i en rabatt. Jorden är snustorr.

En del undrar varför i hela fridens namn någon som föredrar skugga åker på en sol- och badresa. Svaret är majoritetsbeslut. Kallas demokrati. Klagar dock inte. Avkopplande att få ägna tid åt att läsa, skriva, lösa korsord och pilla med mobilen. God mat och trevligt sällskap. Man kan ha det sämre. Ljuset och värmen uppskattas. Dock inte den stekande solen.

Lunch. Mel´s bar. Engelskt ställe. Öl och fish & chips. Övervägande britter med karakteristiska dialekter. Apropå England. Läser om Cristiano Ronaldos övergång till Manchester United. Nya lönen: 5,7 miljoner i veckan. Vore det så skulle även jag kunna tänka mig att arbeta ett par veckor om året. Hammarby vinner en jämn match mot Malmö i allsvenskan. Ses på hotellrummet. Prestigefull skalp.

Väljer att leta efter restaurang längs den stora playan. Vandrar. Allt är förändrat från morgonen. Fullsatt på barer och restauranger. Alla affärer öppna. Lämmeltåg av människor. Glassätande flanörer,  rullskridskoåkare och ungdomar på elsparkcyklar som framförs i hiskliga farter. Finner en italiensk restaurang som ser trevlig ut. Blir pasta för alla. Strosar så småningom tillbaka till hotellet.

28 augusti

När man blickar ut innan det dagas är det svårt att uppfatta om några moln täcker himlen. På andra sidan vägen ligger ett hotell vars balkonger vetter mot oss. Fyrtiofyra stycken. På två av dem sitter redan några nyvakna för att njuta av soluppgången. Folksamling i vestibulen. Svenskar ska bege sig hemåt. På det här hotellet finns förmånen att kunna checka in till flyget. Slipper köa på flygplatsen.

Hela vår lilla strand är välkrattad. Maskinellt. Tydliga märken efter hjul som fordonen lämnat efter sig. Sällar mig till den stora skara som rör sig utmed Playa de Palma i gryningen. Måsar har spridit ut sig på ett område. Rör sig inte ur fläcken. Väntar på att det ska hända något.

Ursäkta om jag blir tjatig, men det här med gång- och löpstilar är fängslande. Man med ett rött linne ser ut att träna tävlingsgång. Karakteristiskt sätt att ta sig fram. Raka ben. Rörliga höfter. Armar i nittio graders vinkel pendlar fram och tillbaka. Håller högre hastighet än många joggare. En kvinna springer utan att röra armarna. Händerna hänger från handlederna som döda fiskar. Människor man möter känns inte igen på grund av utseende utan utifrån hur de rör sig. Vissa på ett mer säreget sätt än andra. Orden räcker inte till för att beskriva alla variationer.

Playan görs återigen redo för en ny dag. Omständlig procedur med alla dessa solstolar. Nu på morgonen ligger de prydligt uppradade ovanpå varandra för att sedan spridas ut under dagen. Därefter samlas de ihop, när solstollarna beger sig tillbaka till hotellrummen, så att strandremsan kan snyggas till. Vågorna rullar in. Åstadkommer ett lugnande brus. Den lågt stående solen gör att träden kastar långa skuggor.

Cykelförening med tjusiga dräkter passerar. En man hjälper en kvinna som ramlat i stenläggningen och är chockad. Har slagit ut en tand. Sätter sig tillsammans på muren bredvid. Tyskar. Hör jag. Oturligt och tråkigt. Fortsätter längre bort än tidigare. Restauranger, barer och caféer ligger i rad efter varandra. Doft av nybakat bröd och kaffe blandas med lukten av cigarettrök. Här och där har en supermarket eller affär för badattiraljer trängt sig in däremellan. Även stora hotell där kortsidan gränsar till strandvägen. Antar att de inte får ta upp alltför stor yta av värdefull mark närmast vattnet. Lokal polisbil patrullerar området. Seat. Nationalismen är förmodligen förhärskande när staten gör sina investeringar.

Frukost. Kortvarigt besök på stranden. Baguettelunch. Korsord. Sammanfattning av dagen. Hittills. Samkväm. Bord på en fiskrestaurang i närheten. Gambas och paella. Avslutning på en närbelägen näringsinrättning. Kokosglass och kaffe. Tycks vara någon variant av spansk karaoke i kväll. Centralt placerad musiker svarar för ackompanjemanget. Framförs något som antagligen är motsvarigheten till gamla svenska örhängen. Skönsjungande spanjorer. Dock inte alla. Skulle kunna vara en lokal pensionärsförening. Avslutar kvällen så.

27 augusti

Luftkonditioneringens ljud påminner om när det blåser på landet. Som ett sus i trädens lövverk. Drar upp täcket till hakan. Blundar. Hör en hund skälla utanför. Ljuset behagar inte anlända förrän halvåtta. Tiden då hustrun ger sig iväg.

Fick ett meddelande från Pensionsmyndigheten i mejlboxen igår. Rubriken: Beslut om inkomstpensionstillägg. Har inte ansökt om något dylikt. Kanske finns det för mycket pengar i pensionskassan? Verkar vara ett utskick som sker till alla Sveriges pensionärer. Tillägg till allmän pension. Kan vara från noll till sexhundra kronor i månaden. Beslutet säger att jag inte får inkomstpensionstillägg. Ordet inte är kursiverat, för säkerhets skull. Tur att det var ett mejl så att inte statskassan belastas med brev- och portokostnader för att tala om vad man inte får.

Tar det lugnt. Snör på mig pappas gamla joggingskor. Övertog dem när han lämnade jordelivet för två och ett halvt år sedan. De håller troligen ytterligare något år. Lämnar rummet en kvart efter frun. Trapporna. Lite molnigt. Perfekt promenadväder.

Går kustvägen i riktning mot staden. Inga sandstränder, enbart klippor längs med vattnet. På några platser finns trappor som kan nyttjas av badsugna. Gångväg kantad av planterade träd. Mestadels palmer. Däremellan en sorts cypresser som inte känns igen. Liknar heller inte de gamla knotiga som finns på andra platser här nere. Kan bli upp till tvåtusen år gamla. Det vetenskapliga namnet är Cupressus. Kommer sig av den gamla myten om Kyparissos, en av Apollons älskare, som förvandlades till en cypress.

Kommer fram till parkområdet som i en smal sträng sträcker sig utmed havskanten. Heter Es Carnatge. En skylt berättar att här finns några av Medelhavets viktigaste kvarlämningar från den geologiska perioden kvartär. Fossiler. Ett par miljoner år gamla. Syns att detta är hundägarnas favoritområde. Lite varstans är behållare avsedda för hundexkrement utplacerade. Lämningar på marken visar däremot att det inte är alla som använder de små plastpåsarna på anvisat sätt.

Stora inhägnade områden med lågväxande buskvegetation. Speciella sorter som överlever i det torra klimatet. Svåridentifierade. Taggtrådsstängsel markerar gränsen mot flygplatsområdet. Dånar när de bevingade maskinerna lyfter mot skyn. Vänder där parkområdet slutar och bebyggelsen tar över. Samma väg tillbaka. Fyrkantiga svartmålade metallådor flankerar gångvägen. Döljer kvällsbelysningen. Kan vara en vacker plats att vandra på efter mörkrets inbrott.

Rofylld väg genom bostadsområdet. En bil stannar. Rutan vevas ned och en man frågar något. En lång harang. Svarar med att sträcka ut händerna i en uppgiven och frågande gest och säger att jag inte förstår. På spanska. Tror jag. Han uppfattar uppenbarligen mitt meddelande. Dusch och frukost. Avlöser hustrun under parasollet en timme.

Restauranglunch. Ovanför vår lilla strand. Enkelt matintag. En man går förbi med en enorm rosa flamingo. Av uppblåsbar modell. Uppemot hundra mindre segelbåtar ser ut att ha en regatta i bukten. Medan de andra tillbringar tiden i solstolarna tar jag en eftermiddagsslummer. En pensionärsförmån som inte ska underskattas.

Inget avvikande att rapportera om kvällens händelser.

26 augusti

Till min häpnad vaknar jag av mig själv. Och före frun. Mycket sällsynt företeelse. Lite svalare nu på morgonkvisten. Tar med kameran. Har den något bisarra idén om att fotografera gång- och löpstilar. Företrädesvis på resor. Samlas på instagram.com/waysofwalking. Unidentified walking objects. Fråga mig inte varför. Finns inget bra svar. Medioker fotograf kräver ett tema.

Letar mig återigen fram på småvägar. I riktning mot Playa de Palma. De flesta ser ut att vara på väg till jobbet. Gissningsvis inom restaurang eller hotell. Det finns gott om dem. Funderar på hur man resonerat här nere när det gäller coronarestriktioner. Skulle man gjort annorlunda om man inte var beroende av turismen?

Kvinnlig renhållningsarbetare i blågulrandig overall och solglasögon tömmer papperskorgar. Ivrigt idisslande på ett tuggummi. Har en ryggsäck hängande på det stora rullande kärl vari soporna töms. En manlig kollega går omkring och föser ihop skräp med hjälp av en lövblåsare. Bilar med roterande borstar gör rent återstoderna.

På ett litet torg är man i full färd med att sätta upp stånd till en frukt- och grönsaksmarknad. Vid ett café bredvid sitter två äldre män med varsin kopp kaffe framför sig. Den ene med morgontidningen uppslagen. Den andra djupt försjunken i sin mobiltelefon. Paradigmskifte. Ner bland de träningssugna längs strandvägen. Fotograferar några på avstånd. Segelbåtar ligger för ankar på redden.

Passeras av ett trettiotal cyklister i tävlingsmundering. Överskrider förmodligen den aktuella hastighetsbegränsningen. Tycks tro att de medverkar i Tour de France. Eller något liknande. Eftersom gång- och cykelbanorna ligger dikt intill varandra får man vara på sin vakt. Blir därefter omsprungen av en samling likaklädda flickor. Gissar att det är ett fotbollslag som har fysisk träning. Är dock inget jag kan svära på. Kan vara en annan lagsport.

Avviker. In på mindre gator igen. Vid en smal enkelriktad väg ligger en liten bilverkstad. Plats för högst två eller tre bilar. En av dem med öppen motorhuv. Upplyftande att se dessa sällsynta och småskaliga verksamheter. Stordrift har konkurrerat ut alltför många mindre rörelser.

Direkt från frukosten till en marknad. Taxi. Till andra änden av den långsträckta playan. För långt att gå. Utkanterna ockuperas av stånd för begagnade varor till en billig peng. Längre in finns det traditionella utbudet. Kläder och textilier. Klockor och souvenirer. Lädervaror och allehanda krimskrams. Sydamerikanska musiker underhåller. Frun lyckas hitta fotriktiga flip-flops. Något som inte kunde påträffas i Palma. Dessutom tre klänningar till facilt pris. Blir ett skärp och ett par shorts för min del. Även en samling småhanddukar som ska bli present till treans svärföräldrar i Taiwan.

Hem. Kort besök på stranden. Ett par dopp. Upp igen. Inväntar hustrun för att ombesörja lunchinköpet. Äter. Skrivstund. Vila. Samling vid nitton för det vanliga samkvämet. Kortspel. Sportradion. Hammarby. Förlorar genom straffläggning. Har inte marginalerna på sin sida. Middagsbuffé. På hotellet. Välordnat. Känns inte som någon överhängande smittorisk. Mer kortspel. Sedan sängen.

25 augusti

Dagen då bankkontot ökar för de flesta löntagare. Många som känner sig lite rikare under några dagar fram tills alla räkningar ska betalas. Lyckan är kort. Vissa morgnar är mer ansträngande än andra. Svårare att komma på fötter. Krävs en viljeansträngning för att lämna sänghalmen. Dragkamp mellan kroppens bön för att stanna kvar och hjärnans önskemål om att det ska röras på påkarna innan frukost. Den sistnämnda vinner tack och lov bataljen.

Städas och fejas för jämnan. Golv och ledstänger torkas regelbundet. Vid hissar och dörrar är behållare med handsprit placerad. All hotellpersonal bär ständigt munskydd. Även utomhus. Vid barerna är stora plexiglasskydd monterade som extra skydd. Pandemin har orsakat stora förändringar och nya investeringar. Vissa tränar på gymmet trots masktvång. Otänkbart för egen del. Obehagligt kvävande känsla under korta stunder då munskydd bärs.

Mulet. Regnstänk. Dock ingenting som inverkar menligt på promenaden. Skrämmer oavsiktligt iväg två duvor som flaxar iväg och landar på en balkong. En bougainvillea breder ut sig längs hela fasaden. Blommande klätterväxt som ursprungligen kommer från Amazonas. Tillhör trillingblomsläktet. Går mot den stora playan. Dock inte längs med kusten utan via vägar längre inåt land. Hör ett konstigt fågelljud som är svårplacerat. En sorts gnisslande. Visar sig vara en nymfparakit som sitter i en bur vid en uteplats på nedre botten. Pratar med sig själv.

Lugnare utmed dessa smågator. Motionärerna föredrar kuststräckan. Viker av på en lite större väg. Här samlas lokalbefolkningen på barer och kaféer för morgonens första kaffe. Brödbutiker är fyllda av nybakade och väldoftande godsaker. Visar sig att vägen leder ned till den stora strandens början. Fler regnstänk.

Beblandar mig med övriga vandrande fränder utmed playan för att därefter röra mig inåt land på tillbakavägen. Klirras med glas och koppar vid de olika frukostserveringarna. Går lite på måfå. Litar till den inre kompassen. Förbi flera stora hotellkomplex vid en livligt trafikerad huvudgata. Fruktbilar stannar för att göra morgonens leveranser. Busshållplatser placerade med jämna mellanrum för dem som vill ta sig in mot staden. Mullrar på avstånd när flygplan är på väg att lyfta.

Stretchar utanför hotellets ingång. Tar trapporna som avslutning. Dusch och frukost. Fortfarande molnigt. Kort tur till stranden för ett par dopp. Återvänder. Chillar. Enkel lunch på rummet igen. Börjar regna. Resesällskapet tar med våra handdukar från stranden. Somnar.

Mot Palma. Passar på när det inte är stekhett. Buss. Två euro. Munskydd på. Halvtimme. Åker hela vägen till den stora katedralen. Vätskepaus. Strosar runt i den gamla delen av staden. Letar efter indisk restaurang via TripAdvisor. Kommer till slut fram. Visar sig vara enbart take away. Besvikelse. Hoppar in i en taxi och blir på fem minuter körd till en annan indier. Får vänta en och en halv timme på maten. Biter ihop. Missöden som detta ska inte få förstöra humöret. Välsmakande när de beställda rätterna till slut anländer. Taxi hem. Natt.

24 augusti

Precis till höger om hotellentrén står ett stort fikonträd. En art inom fikussläktet och familjen mullbärsväxter. Vanlig i södra delen av Europa. Många fina växter här som inte skulle överleva de bistra vintrarna hemma. En bit därifrån är en fontän placerad. Krönt av en staty. Vacker kvinna draperad i ett skynke, med ett krus i handen, tronar på en piedestal. Under står fyra figuriner. De nedre stackarna får finna sig i att vara blöta för jämnan. Allt är omgivet av en välklippt gräsmatta som inhägnats med ett svartmålat järnstaket. Prydligt.

Är inte ensam om att gå i trappor i stället för att vänta på hissen. Är folkvandring alla dygnets ljusa timmar. Ännu en av alla dessa coronaeffekter. Känns i vaderna. Nytt inslag i motionsarsenalen. Rör mig västerut idag. På gator längre inåt land. Är huvudsakligen bostadsområden. Inga affärer eller företag. Låga lägenhetsfastigheter tillsammans med större villor. Platta tak. Vissa inredda som uteplatser. De flesta är byggda på sextiotalet eller senare. När turismen satte fart och bidrog till den ekonomiska tillväxten på ön.

Närheten till den vältrafikerade flygplatsen gör att man oupphörligen ser plan landa och starta. Idag sker inflygningen från motsatt håll. Vindarna avgör. De luftburna farkosterna kommer in från havet. Inrymmer semesterfirare som, precis som vi, bytt innehållet i sina plånböcker mot en tid i solen och värmen.

Kommer in i parken från ett annat håll. Ser en lustig vit fågel spatsera längs strandkanten. Storkliknande. Dock ett par storlekar mindre. Lång näbb, smala ben. Vänder tillbaka. In i ett annat bostadsområde med högre bostadshus. Bredvid en lekplats är en hundpark belägen. Blir upplyst om det via en skylt. Dock ej inhägnad. Vissa ägare låter sina kelgrisar ströva fritt medan andra rastas i koppel.

Frukost. Stranden. Anländer drygt en timme efter de andra. Som vanligt. Omväxlande väder. Sol, moln, några regnstänk. Far- eller morföräldrar tillbringar dagen vid vattnet tillsammans med ett barnbarn. Treåring. Typ. Medhavda tältstolar och parasoll. Mannen är kort och trådsmal. Hon storbystad och bredbakad. Den lille leker fantasifullt med sina plastleksaker. En krokodil och en haj. Låter djuren få undersöka vattenbrynet.

Dusch och ombyte. Bestämmer oss för en enklare lunch. Köps i en närliggande affär. Går utmed Carrer del Llevant och tar höger på Sant Antoni de la Platja. Baguettliknande bröd. En med kyckling och en med potatistortilla. Äts på rummet. Hustrun beger sig tillbaka till solstolen. Följer efter en timme senare. Får mess från en gammal arbetskamrat. Begåvad multidisciplinär konstnär. Bland annat. Många strängar på sin lyra. Meddelar att han hyser viss avundsjuka över vår vistelse här. Har en son som varit elev hos hustrun. Ska vara närmare två meter lång numera. Tiden rusar.

Dusch igen. Vila. Klockan nitton är det samling vid pumpen. Eller rättare sagt baren. Förfriskningar och kortspel. Traditionens makt. Blir den italienska restaurangen igen. Bäst hittills. Lång dags färd mot natt.

23 augusti

Vaknar utan att vara utsövd. Konstaterar att en stor köttbit kort före läggdags inte är det bästa sömnpillret. Får bli lättare maträtter framöver. Ett fåtal morgonpigga gäster har valt den första frukosttiden. Resten vill sova lite längre, alternativt röra på sig innan de sätter sig till bords.

Molnigare och blåsigt. Går åt andra hållet. Stora fjäderlika förgrenade blad i toppen av höga palmstammar dansar i vinden. Passerar småbåtshamnen. Bilar köar vid en bom. Ska ta sig till båten som ska föra dem ut på havet. Här börjar den stora stranden. Eller Platja de Palma som det står på skyltarna. Påstås vara den bästa i bukten. Fem kilometer lång och bred som en fotbollsplan. Kantad av en livlig strandpromenad. Snyggt och välordnat. Beror på att stranden är uppdelad i mindre områden, så kallade balnearios, där var och en har sina egna barer, omklädningshytter och duschar. De olika badmästarna tävlar om att ha det mest attraktiva området.

Måsar letar efter något ätbart vid överfyllda soptunnor som väntar på tömning. Svabbas utanför restauranger som ligger sida vid sida. Sopbilar forslar bort allt skräp som samlats ihop under gårdagen. Fick i uppdrag att hålla utkik efter intressanta restauranger. Omöjligt att avgöra vid den här tiden. Bättre att se vilka som är välbesökta på kvällen. En säkrare metod.

Lika ivrigt motionerande idag. Kan inte upphöra att fascineras över skilda sätt att gå eller springa. Tunnhårig herre rör sig som en skidåkare. Lyfter nästan inte fötterna ovanför marken. Ser ut att glida fram Armarna rör sig som om han hade stavar i händerna. Fattas bara ett par skidor. Och snö. Annan man, storväxt med markerad rondör, tjocka glasögonbågar och tättslutande hörlurar flanerar i sakta mak.

Frukost. Allt som behövs finns. Glömmer ideligen att sätta på munskydd när något ska hämtas. Pinsamt. Blir tillsagd. Får skämmas. Stranden. Läser om Löfvens avgång. Oavsett vad man tycker om honom går det inte att påstå att han haft en enkel resa. Att styra landet med kompromisser och andras politik är ingen avundsvärd uppgift. Molnen har förflyttat sig. Eller gått upp i rök. Litet avskilt område. Som en lagun. Alldeles i närheten av Playa de Palma. Soldyrkare ligger på rad för att grilla sitt eget fläsk. Andra tillbringar tiden i vattnet. Enda stället som erbjuder lite svalka. Brunbrända livräddare vandrar av och an. Bär på orangefärgade hjälpmedel om en akut situation skulle inträffa.

Lunch. Pasta Carbonara. Kokosglass. Försök till siesta därefter. Hustrun föredrar att tillbringa tiden i solen. Liksom resesällskapet. Har visat sig att någon timme på stranden är fullt tillräckligt för mig. Suset från luftkonditioneringen är sövande. Som en godnattsaga. Slumrar.

Kortspel. Vill sig inte riktigt. Vandrar till den stora stranden. Slinker in på en restaurang som ser trevlig ut. Lax. Grönpepparsås. Mörkret lägger sig.

22 augusti

Den enskilt viktigaste detaljen för att betygsätta ett hotellrum är sängarnas beskaffenhet. Medför att högsta poäng delas ut idag. Sömnen har varit djup och god. Delvis orsakad av förra nattens begränsade vila. Även i övrigt är rummet mer än godkänt. Ljust och fräscht. Renoverat för inte alltför länge sedan. Fjärde våningen. Betyder att jag inte sätter min fot på balkongen. Höjdrädslan har varit en trogen följeslagare under hela vuxenlivet.

Rutinerna är likartade varje gång vi reser med svågern och svägerskan. Damerna har klockan på ringning. Tar en gemensam vandring före frukost. Strax därefter är det min tur. Promenad på egen hand. Utforskar området. Svågern anser att semester innebär sovmorgon. Ses till frukosten.

I de här sydliga länderna är tiden på morgonen den mest njutbara. Innan solen hunnit stiga högt och när temperaturen är på en uthärdlig nivå. Går längs med kusten västerut eftersom kvinnorna går i den andra riktningen. Finns ett rogivande lugn över alla semesterorter så här tidigt.

Enbart motionärer och hundrastare samt en och annan som är på väg till arbetet. Förutom varierande gångarter är det ännu fler skilda stilar när det gäller joggning. Från lugna strävsamma steg till furiöst tempo likt friidrottsatleter. Dessutom ett antal tävlingsliknande cyklister, rullskridskoåkare och simmare. Olika viktklasser och sätt att röra sig på. Högst varierande klädsel. Att döma av den livliga aktivitet som försiggår vid den här tiden är många människor måna om sin hälsa.

Följer kustlinjen och kommer fram till ett parkområde. Välordnat med olika promenadslingor. Meddelas på en skylt att denna plats innehåller växt- och bergarter som är karakteristiska för området. ”Un lloc especial per a la natura a Palma”. Lodräta utsågningar av porösa berg. Kalksten eller sandsten? Områden inhägnade med stolpar och rep dragna däremellan. Ska ej beträdas för att de speciella arterna ska bevaras.

Omsprungen av två yngre vältränade herrar. Svettiga och flåsande. Låter som gamla ånglok. Oerhört mager kvinna trippar förbi på tå. Anorektisk kropp. Borde få i sig kalorier i stället för att göra av med dem. En matte tar sitt morgondopp tillsammans med den fyrbenta älsklingen. Andra kastar ut bollar i vattnet till sina ögonstenar så att de får apportera.

Förbi supermercadon. Stängd. Öppnar nio. Frukost. Utomhus. Munskydd på när godsakerna ska hämtas från buffén. En stund på rummet. Hustrun beger sig ned till stranden. Följer efter någon timme senare. Tillbringar tiden under ett parasoll. Däremellan lite bad. Lunch. Grillade sardiner. Hammarby. Borta mot Elfsborg. Ser första halvlek på restaurangen. Baklängesmål efter fem minuter. Upp till rummet. Släpper in ytterligare ett när det är tio minuter kvar. Våndas. Osannolik vändning på tilläggstid. Oavgjort. Undrens tid är inte förbi.

Samling. Kort kortspelsstund. Middag. Köttbit. Helt okej men inget som går till historieböckerna. Duo kör ABBA-låtar på hotellet. Läggdags.

21 augusti

Svinotta är en äldre benämning på mycket tidig morgon och har numera betydelsen; ”obehagligt tidigt på morgonen”. Inte ens det uttrycket räcker till för att beskriva tidpunkten när alarmet från mobilen ljuder. Mitt i natten ligger närmare sanningen. 3.30. Blev högst ett par timmars sömn. Kroppen protesterar våldsamt. Anser att den utsätts för en högst omild behandling. Tvingar den upp med våld. Te. En smörgås. Iväg. Ska träffa svåger och svägerska på Arlanda. Halv sex.

Mörkt ute. Sätter på halvljuset. Överenskommit att hämta upp ettan som trotsar sitt sömnbehov. Har erbjudit sig att köra tillbaka bilen. Och låna den över helgen. Ödsligt på vägarna. Däremot stökigt i stan. Horder av yngre personer på väg hem efter nattens festande. Berusade, högljudda och aggressiva. Handgemäng. Otrevligt.

Når flygplatsen. Omfattande ombyggnationer. Logiskt. De passar på nu när färre reser. Svårt att utröna var man bäst ska stanna till. Cirkulerar. Går av. Tråcklar oss igenom en mindre labyrint. Hittar svågern som skriver ut bagagetaggar. Köar till samma automat. Vidare till den långa incheckningskön. Därefter till nästa ansenliga rad av resande. Säkerhetskontrollen. Många törstar efter solen nu när svenska sommaren snart är till ända.

Många butiker och serveringar stängda. Boarding. Stort plan. Är som en boskapstransport. Sitter i våra spiltor längst bak. 44A och 44C. Planet fullsatt. Inget idealiskt utrymme ur smittspridningssynpunkt. Obligatoriskt munskydd. Dock ingen längre resa. Tre timmar. Palma. Mallorca. Flyghöjd 12.498 meter. Hastighet 881 km/h. Temperaturen utanför är minus 57 grader. Liten krabat sitter hos sin far i närheten av hustrun. Drygt ett halvår. Ler oavbrutet. Leker med sina tår. Charmar förbipasserande. Omedveten om vilken värld han fötts till.

Inflygning över det arida landskapet i strålande sol. Lätt kaotisk vid ankomsten. Det spanska hälsointyget ska redovisas. Får även visa covidpasset. Omständligt och rörigt. Däremot en viss lättnad att åka på charterresa som läget är nu. Om något skulle inträffa. Buss till hotellet. Drygt trettio grader. Meddelas att munskydd ska bäras vid all inomhusvistelse. Även på hotell och restauranger. Kvävande känsla i värmen. Lär bli utomhusmåltider för jämnan.

Incheckning. Uppackning. Letar oss ned till strandpromenaden för lunch. Tapas. Konstaterar att landet inte är ett lågprisland längre. Åtminstone inte här. Bestämmer oss för att leta rätt på en supermercado. Går en bit. Hettan blir för stark. Tillbaka till rummet på hotellet. Hustrun beger sig ned till stranden för ett dopp. För min del får det vänta till morgondagen. Utmattad. Vilar.

Kortspel som aperitif. Kort promenad i omgivningarna. Vacker solnedgång. Italiensk restaurang. Spaghetti alla puttanesca. Tomatsås med ansjovis, kapris, oliver och vitlök. Al dente. Perfekt. Italienskt vin och naturligtvis en grappa barrica som avslutning. Ska nog finna oss tillrätta här.