Kategori: Dagbok

2 oktober

Vi börjar närma oss en årstid när bra väder innebär att det vare sig regnar eller är svinkallt. Precis som idag. Större förväntningar kan man inte ha. Fjorton grader. Ut före frun vilket är oerhört sällsynt. Efterverkningarna av hennes långvandring sitter fortfarande i benen. Blåsigt. Ny fiskare står utanför med kastspö och cigarett i mungipan.

Börjar vandringen utmed ån där träd och byggnader ger skydd från vinden. Passerar en tomt när en melerad katt smiter ut genom spjälorna i en järngrind. Oklart om den lämnar sitt hem eller om det är en inkräktare som våldgästat. Ilsket och påträngande ljud från en motorsåg. Två rödklädda och väderbitna män med gula hjälmar tar ned ett stort träd bit för bit. Ser inte ut att vara första gången.

Det sägs att man ska ta bort alla obetydligheter när man redigerar en berättelse. Eller egentligen vilken text som helst. ”Cut the crap” är ledstjärnan. Avsikten är att få en kärnfull skildring för att engagera läsaren så att densamme blir indragen i historien. I den här dagboken är det omöjligt. Det skulle helt enkelt inte bli någonting kvar om man tar bort vardagens oväsentligheter. Livet som det är ibland.

Möter grannmannen som till hälften är sommarklädd. Kombinerar tröja och jacka med kortbyxor. På väg ut för att hunden så kräver. Inser att de skulle vara oerhört pinsamt att vara hund. Tvingas utföra alla sina behov utomhus i åsynen av andra. Avslutar morgonmotionen med magövningar liggande på rygg. Blicken mot skyn. Moln i flera lager. Observerar att de övre rör sig oerhört långsamt medan de på lägre höjd far förbi i rasande fart. Norrut. Några småfåglar leker Följa John.

Bilen till mamma. Stannar och köper med oss ost. Grevé mild. Noterar att frisören som ligger inklämd mellan en restaurang och en sushibutik heter ”Hos Adam”. Låter torftigt. Svenska klingar inte exotiskt i öronen. Vore annorlunda med ”Chez Adam”. Dock inte speciellt unikt. Regnar löv längs vägen. Träden vibrerar i vinden.

Blir pizzarester från gårdagen för mamma. Huvudvärk. Kommer i skov. Tömmer vatten ur värmesystemet. Plockar äpplen och slår in i tidningspapper. Gör i ordning middag och ställer in i kylskåpet. Matjesfilé, potatis och ägg. Ska intas kall. Senare. Dags för hennes vila. Hem igen genom stan.

Mitt i viken har en liten flotte med en bastubyggnad ankrat. Har aldrig sett den tidigare. Det lilla huset kan inte vara mer än tre kvadrat. Avsett för mindre sällskap. Tre män badar. Trivsamt. Middag. Hustrun är dagens kock. Som så ofta. Fisksoppa. Thaistyle. Strålande smaker. Soffan. Teve.

1 oktober

Oktober. Tiden försvinner. Vaknar och konstaterar att det är tomt bredvid. Ovanan vid att sova ensam brukar innebära störd nattsömn. Ett av alla dilemman som växer med åren. Förvånad över att den här natten varit överraskande behaglig.

Blåsigt. Sydlig vind. Hälften moln och resten blått. Vinande motorljud. Lite avlägset. Närmar mig. Är fastighetsskötaren som städar strandpromenaden med en lövblås. Konverserar. Har rensat löv i loftgångarna där de samlas och hindrar regnvattnet från att rinna undan. Med alla blad som fortfarande krampaktigt försöker klamra sig fast träden lär det bli fler rundor framgent.

Första lilla lekplatsen ligger helt övergiven. Ingen gungar i gungorna. Klätterställningen står oanvänd. Sandlådan ligger orörd. Bordet och bänkarna bredvid står tomma. Första invasionen av förskolebarn inväntas. Sicksackar mellan alla anhopningar av päronmos som ligger på asfalten. Systern messar. Sitter på ett plan till Spanien. Berättar att mamma fått ett brev som bekräftar ett nytt avtal på bredband. Inget som beställts. Blir min uppgift att undersöka.

Hustrun ringer och berättar att de stupat i säng tidigt igår. Sex timmars promenad genom skogar och uppför backar tar på krafterna. Ska äta frukost och ta en promenad i Trosa innan det bär av hemåt. Utforskar några småvägar i ett villaområde på tillbakavägen. Imponeras över hur välansade vissa tomter är. Enastående trädgårdsskulpturer i form av träd, buskar och häckar. Vidunderliga kreationer. Små avancerade konstverk. Det bor en liten trädgårdsmästare i många människor.

Mamma kämpar med att hitta rätt bland de små bokstäverna för att skicka sms. Ringer i stället. Hör ovanligt bra den här gången. Vill att jag ska handla på vägen. Ljust öl (alkoholfritt) och potatis. Vanliga vägen genom stan. Köer. Klarastrandsleden. ”I wanna dance with somebody” på radion. Whitney Houston. Påminner om att det där med dans är ett svunnet kapitel. Var en relativt regelbunden aktivitet i unga dagar. På fester och även på diskotek och andra dansställen i city. Inträffar aldrig numera. Kroppen vägrar. Även hjärnan.

Köper med mig pizza. Enligt beställning. Med salami. Mamma förvånar genom att vilja gå nedför trappan och äta i köket. Stort framsteg. Inger förhoppningar. Petar med värmepannan som inte uppträder som den borde. För mycket vatten i systemet. Tömmer. Borde inte vara ett akut problem. Ringer och diskuterar med svågern för säkerhets skull. Stör deras lunch vid strandpromenaden utmed spanska kusten. Sitter i evighetsköer för att kontakta Telia och reda ut frågetecknen runt det nya bredbandsabonnemanget. 57 samtal före. Visar sig att det är bostadsföreningen som tecknat ett nytt kollektivt avtal. Högre hastighet till samma peng. Uppenbarligen inte något lurendrejeri. Pust.

Tillbaka genom stan lagom till att fredagsköerna har börjat. Snigelfart. Hustrun hemkommen. Svårartad träningsvärk. Beslutar oss för thai-mat. Det refuserade alternativet inom rimligt avstånd är pizza. Kortspel och därefter dags för första fredagsfinalen av Idol. Häpnadsväckande föreställningar. Hur många talanger finns det i landet?

30 september

Väckarklockan ringer. Hustrun ska upp och iväg på vandring tillsammans med en kamrat. En bit av Sörmlandsleden. Övernattning med middag på Trosa Stadshotell. Fint ska det vara. Har varit lite orolig för väderprognoserna. Är ju inte samma upplevelse att vandra i hällregn. Vaknar och somnar om.

Släpar mig upp någon timme senare. Går trögt efter gårdagskvällens övningar. Man är ju ingen ungdom som klarar av kvällsprövningarna. Även om det inte blev alltför sent sätter sig kroppen på tvären. Men, jag är van. Den beter sig ofta på det viset. Mamma sms-berättar att hon är vaken och på benen. Skickar en tumme-upp tillbaka.

Ut. Blåser snålt. En ung kvinna luftar sin nyfödde, ler glatt och hejar på mig. Det är intressant med människor man möter på morgonpromenaden. Vissa söker kontakt, nickar eller hälsar efter att blickarna mötts. Andra stirrar ner i marken för att markera att de vill vara för sig själva. Önskar bara umgås med de egna tankarna. Signalerar tydligt: Stör mig ej.

Några irrar med blicken, ser sig omkring i omgivningarna utan att lägga märke till människor de passerar. Sedan finns det personer som har ögonen stadigt fästa rakt fram. Sneglar aldrig åt sidan. Många har uppmärksamheten helt riktad på sin hund. Ingenting annat tycks existera för dem. Slutligen har vi unga föräldrar (företrädesvis mödrar) som går med raska steg och har ett krampaktigt grepp i barnvagnen. Som om den var på väg att slita sig och rulla iväg på egen hand i obestämd riktning.

Gatorna ligger ovanligt tomma. Barnen är i skolan och föräldrarna sannolikt på jobbet. Går förbi en förskola. Hör ett hej, hej från ett barn som sitter på en slags gunghäst fäst med en spiralformad stålfjäder i marken. Tittar upp. Han ser på mig och säger hej, hej igen och fortsätter gunga frenetiskt. Säger hej tillbaka varpå han med pigga och nyfikna ögon frågar ”Vad heter du?”. En fråga som kräver ett vänligt svar. Han ser nöjd ut. Fortsätter ritten.

Konstaterar vid en av högstadieskolorna att ungdomen i allt högre grad är motorburen. Rader av nya och moderna mopeder är uppställda bredvid alla cyklar. Utmed vägen som går förbi det stora bostadsbygget som ligger granne med en pizzeria och Thai-restaurangen. Borde ge en skjuts åt deras affärer när alla nya bostadsägare flyttar in.

Skrivjobb. Vila. Dags för nya sociala äventyr. Handbollssällskapet ska träffas. Buss och tunnelbana till stan. Kommer exakt i tid. Alla andra är redan där. Nästan. Svältfödda på umgänge i kamratkretsen. Matupplevelsen liknar sjuttiotalets. Gammal nostalgisk favoriträtt. Filé Oscar. Förmodligen inte kalv. Var många år sedan. Mycket minnen avhandlas. Samt golfresan som går av stapeln om en vecka. Tidig hemfärd.

En lite stund framför teven innan det är dags för sängen.

29 september

Har varit morgontrött i hela mitt liv. Tvingat mig upp trots alla invändningar och klagomål från kroppen. Ibland har det misslyckats. Framför allt under gymnasietiden då det kunde bli flera timmars försovning. De sista åren har en ny strategi utvecklats. Kallas att ta tjuren vid hornen. Programmerar hjärnan att stiga upp och ta på sig vandringskläder och ge sig iväg innan den förstår vad som kommer att ske.

Även en kortare promenad gör att man vaknar till och är redo för dagens åtaganden. Har dock varit färre förpliktelser under snart två år, men det börjar ändra sig. Både socialt och arbetsmässigt. Till exempel idag. Ska besöka mamma vid lunchtid och därefter är samkväm med jobbet. Första gången alla träffas efter pandemin.

Kan inte klaga på promenadens inledning. Förbi rabatterna som smyckar entrén och längs med vattnet. Ögongodis. Vid backens början står en man stilla med en liten knähund i koppel. Ser inte ut att vara på väg någonstans. Går förbi och hoppar överraskat till när ett litet djur kommer ur ett buskage intill. Visar sig vara en likadan hund som antagligen uträttat sina behov utan att vara fjättrad vid någon lina. Förklarar mannens väntan. Gissar på fjärilshund. Papillon. Kan dock vara en annan slags minihund. Kännedomen om dessa raser är undermålig.

Stoj och skrik vid lilla skolan. Pågår någon form av stafett. Tävling mellan två lag. Allt under ledning av den ljudliga nya läraren. Har levererats inplastade skåp till ett av renoveringsprojekten längs vägen. Ska tydligen bli ett nytt kök. Möter en skolklass på vandring. Klädda som om de förväntar sig regn. Stövlar och ryggsäckar. Någon med ett sittunderlag fäst ovanpå. Någon form av utflykt i naturen. Längre köer vid busshållplatsen. Tätare trafik. Tycks som om hemarbetet minskar.

Mot mamma. Eller farmor som vi alltid säger när vi talar med barnen. För tidigt med lunch för vår del. Håller henne sällskap. Går nedför trappan och en runda på nedervåningen. Snart kanske hon vågar ta sig ned på egen hand. Åker iväg till den automatiska affären och köper lite nödvändigheter till henne. Hem.

Snabb dusch. Beger mig till busshållplatsen för vidare transport till stan. Hittar en sittplats. Fullsatt buss efter ett par hållplatser. Trångt. Samling i lokalerna på Söder. ”Konferens”. Den ena av mina två uppdragsgivare. Trivs med att vara del av ett sammanhang även om uppdragen inte duggar så tätt. (Tack och lov.) Samtal om hur allt fungerat under pandemin. Vidare för middag. Djurgårdsfärjan. Bistroavdelningen till den kända lyxkrogen. Många läckerheter serveras. Tartar på kolbakad rödbeta, råbiff, glacerad torskkrage med fänkål och rädisor för min del. Trevlig kväll med fantastisk mat. Sista sällskapet som lämnar restaurangen.

Taxi hem. Direkt i säng.

28 september

Såg färdigt filmen ”The boy who harnessed the wind” i går kväll. Baserad på en verklig händelse. Som det heter. En inblick i afrikanska landsortens svårigheter. Utan elektricitet. Känslostormar. Elände. Och ett lyckligt slut. Precis som en film ska vara. Vackert filmad och en gripande historia. Lite blank i ögonvrån. Rekommenderas.

Den som bestämmer över vädret tycks anse att vi fått tillräckligt med sol. Även om det finns blå strimmor på himlen täcks det mesta av moln. Blåsigt. Vinden viner i öronen. Ringer ettan. Hade preliminärt planerat att hålla höstens födelsedagssammankomst på själva dagen. En måndag. Får invändningar. Blir svårare för dem att hjälpa till på grund av arbete och skolgång. Ska allt fungera får man förlita sig till hjälpen från barn och barnbarn. Ändrar mig snabbt. Får bli ett öppet-hus på söndagen i stället. Bör inte kallas för fest. En liten och anspråkslös tillställning är en bättre beskrivning.

Vid huset där det byggs en veranda på baksidan hålls ett utomhussammanträde. En kvinna, rimligtvis villans ägarinna, står och pekar och förklarar något för tre lyssnande män iklädda arbetskläder. Av gesterna att döma ser det ut att vara en bestämd kvinna med tydliga idéer. Ingen man hunsar med. Susar och brusar i träden. Emellanåt kommer en stark vindil som gör att det rasslar lite extra i löven. Allt fler släpper uppgivet sitt grepp om grenarna, gör en luftfärd ned mot jordytan.

Eftersom det oftast är samma sträcka som promeneras blir det allt svårare att finna nya iakttagelser om man ska undvika att upprepa sig. Det sistnämnda kan, till exempel, ske genom att berätta om den hånskrattande anden som är i farten idag igen. Kan möjligtvis vara en annan med en förvillande lik röst. Går förbi utegymmet utan att plåga kroppen.

Sophämtningsdag vid villorna. Stora ansamlingar av skräp här och där. Lägger märke till att en del kärl inte är riktigt tillslutna. Krävs bara en liten glipa för att kråkfåglar ska bryta sig in och sprida innehållet till mindre lämpliga platser. Har obehagliga erfarenheter av det sistnämna även om det var länge sedan. De större barnen vid förskolan leker ”burken”. Klassiskt nöje. Letas febrilt efter bra gömställen på den inhägnade utomhusytan.

Går förbi det stora bostadsbygget. Husen rakar i höjden. Uppriven asfalt. Stora betongavgränsningar leder om trafiken. Läser på ett anslag att det anläggs infrastruktur. Dras vatten, avlopp, el, fiber och fjärrvärme till de nya bostäderna. Samtidigt byggs nya gång- och cykelbanor. Klart i december.

Frukost. Mejlmeddelar barnen om ändrad födelsedagsplan. Bokar tid för bilservice. Får en lunchinbjudan från en kamrat. Ringer och tackar ja samt småpratar. Blir en skrivarbetsdag igen. Lunch och lite trädgårdsarbete. Kortspel. Avslutar med lite Champions League. Visar att allsvenskan är en gärsgårdsserie.

27 september

Allt farande fram och tillbaka framkallar osäkerhet om var man befinner sig när man slår upp ögonen. Varit några hektiska dagar med resande och måltider. Solen skämmer bort oss idag igen. Strålarna värmer. En rullstolstaxi har kört fram för att ta med sig en rörelsehindrad på utflykt. Kan bli veckans höjdpunkt för personen i fråga.

Förbi det höga päronträdet. Kommunens egendom. Hänger klasar med frukter utom räckhåll. Allt fler ligger demolerade på marken nedanför. En smetig kompott som knappast kan beskrivas som aptitlig. Fruktträd ska tuktas. Bör inte tillåtas att växa sig för stora. I övrigt visar sig omgivningarna från sin bästa sida. Det gula klotet lyfter fram häpnadsväckande vackra färger på träden. Praktfullt och storslaget. Daggvått gräs glittrar som om det vore bestrött med tusentals diamanter.

Doftar av nyklippt gräs. Ligger i stora blöta ansamlingar. Längre fram är kommunens stora gräsklippare i farten. Orädd kråka med sin svagt böjda kolsvarta näbb spatserar obekymrat i närheten. Askgrå och svart fjäderdräkt. Ser lite lömsk ut. Bidrar med sitt namn till en mängd olika uttryck. ”Elda för kråkorna”, ”Hoppa kråka”, ”Sätta sin kråka på ett avtal”. Har även en central roll i barnvisan ”Prästens lilla kråka”.

Ovanligt mycket vatten i parkdammen. Högljudd and hånskrattar med hes stämma. Låter som ett whiskyindränkt läte hämtat från en gammal svartvit gangsterfilm. Har sällskap av fyra kvinnor på utegymmet. Två medförande varsin barnvagn. Passar på att hålla kroppen i trim medan spädbarnen luftas.

Tre herrar mekar med en välbehållen gammal moped. Varvar högt. Äldre modell. Femtio- eller sextiotal. Den äldste av dem, en herre med grått hår och skägg, ser ut att vara experten i sällskapet. Klädd i overall. De yngre står vid sidan av och suger åt sig av hans kunskap. Mamma messar och frågar om vi kommer. Med ett styng av dåligt samvete svarar jag att det inte blir förrän om ett par dagar. Har en del skrivarbete som ska levereras idag och i morgon.

En grupp ynglingar står och röker vid det lilla centrumet. Förvånas över att vissa ungdomar fortfarande anser det vara coolt eller tufft. Den som tar sitt första bloss kan omöjligen tycka att det smakar bra. Men. Det är antagligen samma sak med snuset. Båda dessa nikotinpreparat är ju både beroendeframkallande och idiotiska. I alla avseenden.

Möter återigen den mustaschprydde mannen med sina två hundar. Osäker på vilka sorter. Den ene av dem liknar en liten gris. Dock med annan form på nosen och i avsaknad av den kännetecknande knorren på svansen. Ung kvinna från hunddagiset är ute med åtta inackorderingar. Har fullt sjå att hålla i kopplet samtidigt som hon samlar in deras efterlämningar. Ett icke avundsvärt arbete.

Skrivdag. Soffan. Strålar strilar mellan trädgrenarna när solen sänker sig i väster. Middag. Kortspel.

26 september

Ännu en skimrande morgon. Nästan så man tror att Gud finns på riktigt. Som om (han/hon/ den/det) inte bara är något som mänskligheten önskar ska finnas. Naturen briljerar. Löv glittrar som guld under sin sista levnadstid. Tre grader. Uppenbar frostrisk på nätterna. Räddas det som räddas kan av krukblommorna. Återigen en inställd motionsmorgon. Har blivit lite för ofta senaste dagarna. Mammabesök sätter käppar i hjulet för promenaden.

Frukost. Packar. Hustrun tjuvstartar för att få röra en aning på benen. Hämtas upp längre fram. Packar in klubborna som ska hem inför förestående golfresa. Stänger och låser. Säger hej till syster och svåger som är tacksamma över att kunna stanna i det härliga vädret tills i morgon. Avfärd. Åkrarna badar i solljus. En dag som denna borde tillbringas utomhus i stället för bakom ratten. Arlanda. Ett plan lyfter mot molnfri himmel. Måhända på väg mot en varmare plats. Fylld med förväntansfulla människor som vill förlänga sommaren. Kanske.

Idag går tyskarna till valurnorna. En lång era med Angela Merkel vid rodret tar slut. Utgången är oviss. Enligt opinionsmätningarna kan Socialdemokraterna bli största parti. Men som i de flesta länder krävs nya koalitioner och samarbeten. Som ledande land i Europa kommer slutresultatet även att påverka oss. Lär visa sig vad det innebär.

Nästa år ska Tyskland dessutom stänga sitt sista kärnkraftverk. När brun- och stenkolskraftverken så småningom fasas ut måste landet ersätta de energikällor som förra året stod för närmare fyrtio procent av landets elförsörjning. En utmaning som heter duga för de nyvalda politikerna.

Ankomst till mamma. Hon kämpar på trots stundom outhärdliga smärtor. Med järnvilja kan man förflytta berg. Eller ta sig igenom sjukdomar. Lunchar. Fikar. Vattnar blommor. Gör i ordning för strykning, vilket ingår i städerskans uppgifter i morgon. Behöver komplettera kylskåpet. Åker iväg till en annorlunda liten livsmedelsbutik utan personal. Kameraövervakad. Låser upp ytterdörren med hjälp av bankid. Scannar varorna och betalar med kort. Går snabbt och smidigt. Kan vara framtidens närbutiker. Tillbaka och säger hej då.

Vidare för att hämta trean som tillbringat en vecka hos en kamrat. Passerar den stora golfbanan som är ovanligt välbesökt. Det vackra vädret har lockat spelsugna. Kan vara den sista riktigt fina och varma golfhelgen. Arton grader. Enligt prognoser väntas regn och rusk senare i veckan. Hemma.

Kort paus innan de grönvita favoriterna tar sig an ett nytt Göteborgslag. Stora förväntningar efter förra prestationen. Hammarby får turligt in ett mål i första. Dock inte oförtjänt. Ser ut att gå till halvtidsvila i ledning när kallduschen kommer. Olyckligt och oväntat. Hustrun meddelar att det är helt jämnt i det tyska valet. För många en viktigare rysare än fotbollsmatchen.

Andra halvlek. Mer tillknäppt. Långsamt. Segt. Oavgjort. Tevenyheter om valet. Jämnt skägg. Die Grüne kan bli vågmästare. Lång kväll innan facit är klart. Ännu längre tid innan ett nytt regeringsalternativ kan presenteras. God natt.

25 september

Det utbredda molntäcket har förflyttat sig någon annanstans. Utom synhåll. Klarblå himmel. Strålande sol. Sex grader. Fuktig och kall luft. Syrerik. Krispigt. Fåglarnas morgonkonferens i viken har redan startat. Kraftigt överbefolkat sammanträde. Det kacklas, tjattras, skrålas och skränas. Som om alla vill överrösta varandra. Verkar inte finnas någon mötesordförande som ser till att hålla diskussionen på en balanserad nivå.

Räddar några äpplen på marken som ännu inte blivit angripna. Förpassar de övriga, som fåglarna provsmakat, till komposten. Utspridd grupp av kor nere vid strandängen. Andra befinner sig i den lilla skogen av enar. Som om de blivit osams och inte vill umgås längre. Ovanför lyser månen. Grusvägen. Flödar friskt genom röret under bron. Porlar och brusar som en bäck. Trots att det bara är ett stort dike.

Som brukligt skiljs vi åt vid korsningen där soptunnorna står. Sista veckan med sommartömning, därefter får skräpet följa med hem. Går åt vänster mot brevlådorna medan hustrun går i den andra riktningen till sjuttiosexan. Solen står lågt. Lyser starkt genom trädens grenverk. Bländar. Vid en av infarterna närmast vändplanen vilar en upptagen båt på en trailer. Samma modell som vår. Möjligen har den här lite färre år på nacken. En samling talgoxar har samlats vid en foderautomat på den anslutande tomten.

En liten stund på motionscykeln. Skivstång. Stretchning. Frukost. Facebookgrattar kamrat som fyller år. Vinkar av fyran med flickvän som packar ihop och ger sig iväg. Ska ske någon slags aktivitet vid universitetet. Låter som att det blir något av det festligare slaget. Solbelysta asklöv lösgör sig från sina moderträd först av alla. Vinden får dem att tappa taget. Singlar oavbrutet ned mot gräsmattan. Som simhopp i slow motion. De flikiga bladen dansar i luften. Gör piruetter. Skruvar på sig innan de landar mjukt och lägger sig att vila. Blåsvädret ökar i styrka. Skalar av grenarna.

Frun flyttar in blommor från verandan. Vattenhämtning samt inköp av ljung- och kålväxter som höstprydnad. Syster och svåger anländer. Har varit förbi mamma på vägen hit. Diskuterar igenom dagens huvuduppgift. Båten ska förses med presenning och ställas in i lidret. Traktorn får nöja sig med utomhusparkering tills vidare. Lunch. Pizzarester från igår. Storkusinen påtalar ett språkligt missfoster i gårdagens text. Smyger sig in obehagliga avarter och konstigheter lite då och då. Lär tyvärr inte vara den sista felformuleringen.

Dags för oss att bjuda på middag. Lite svårt efter restaurangupplevelsen nyligen. Blir chili på högrev ovanpå morotsbiffar gjorda med haloumi. Toppas med en liten tomathalva och parmesan. Pasta med smörstekta kastanjechampinjoner, gorgonzola och oxfile. Finvin. Se upp Tom Sjöstedt! Kortspel. Framgångsrikt. Stjärnklar himmel. Natt.

24 september

Missade Hammarbys match i går kväll. Var tydligen en bländande uppvisning. 3-0 mot blåvitt. Ger hopp om en bra avslutning på säsongen. Idag blir det en tur till landet. Förbi mamma på vägen. Tar den övervägande delen av dagen bara för själva transporterna. Innebär minimal morgonpromenad. Det är snärjigt att vara pensionär.

Inspekterar föreningslokalen. Är det mest sannolika valet för att fira kommande högtidsdag. Kan nog fungera även om den mest påminner om en gammal konferenslokal från sjuttiotalet. Finns stort kök och en inglasad terrass som kan nyttjas. Får duga. Blött på marken. Blåser kallt. Mängder av fallen frukt under ett stort päronträd utanför en tomt. Alltför högt för att översta delen ska kunna plockas. Kommunens mark. De verkar dock inte intresserade av att ta hand om egendomarnas håvor.

Åtskilligt med bilar vid färden genom stan. Vissa har mer bråttom än andra. Kryssar mellan filerna. Det är synd om stressade människor. Blir en skräpmatsdag. Börjar med hamburgare tillsammans med mamma. Som vanligt placerad i gungstolen framför teven på ovanvåningen. Fyller i diverse papper och godkänner avgiften från hemtjänsten. Fikar. Tränar på att gå nedför trappan. Det tar sig. Rädslan börjar avta. Gissar att hon vågar gå ned själv inom en vecka. Alltid lite sentimentalt när vi träffas. En gammal kropp kan rymma ett stort hjärta. Och många känslor.

Vidare. Grått täcke ovanför sträcker sig till oändligheten. Svagt ljus silar igenom. Resan mot den mörkaste årstiden fortsätter. Framkallar inga jubelrop. Genom tunnlar som ser ut att vara byggda för mullvadar fram till E4an. Kort stopp vid det stora möbelvaruhuset för kompletteringsinköp. Ytterligare ett par örngott till de nya kuddarna. Slinker även med några svarta ljusstakar och ett litet paket med kokosbollar.

Gjorde bort mig i schackspelet häromdagen. Fatalt misstag. Ger man bort sin dam blir fortsättningen näst intill omöjlig. Får streta emot så gott det går och hoppas att motståndaren gör en lika stor fadäs framgent. Rovfågel, oklart vilken sort, sitter högt upp på ett viltstängsel och spanar efter föda. Märkligt nog har den vänt blicken mot motorvägen. Som om middagen skulle komma springande mellan bilarna.

Beställer mat från ortens hovleverantör. Den lokala pizzerian. Halvgräddat. In på grusvägen. Möter fyran med flickvän som tagit en promenad efter att dagens vedermödor är avslutade. Studier respektive distansjobb. Åker med sista biten. Tömmer brevlådan på stor ansamling av den dagliga affärstidningen. Packar in. Tänder bastun. Skriver medan övriga spelar kort.

Färgen på askträdens löv har förändrats. Allt fler har dessutom släppt sitt tag om grenarna. Sagolik stund i bastun. Däremot inte lika behagligt i vattnet. Isande kyla trots att doppet sker blixtsnabbt. En armé av högljudda gäss kommer stormande på himlen. Som om det var ett flyganfall mot någon fiende.

Middag. Kortspel med Idol på teven. Det förstnämnda med mediokert resultat. Trött. Stänger och låser. Mörkret har fallit och fåglarna tystnat.

23 september

Vaknar vid sexsnåret. Känner mig utvilad. Mörkt. Lite för tidigt att stiga upp. Blundar. Vaknar drygt två timmar senare. Tomt i sängen bredvid. Sovrumsdörren stängd. Mycket tröttare nu. Gör mig redo för morgonturen. Kollar termometern och ser samtidigt att det börjat regna. Ut genom porten. Stannar under ett takutsprång och förhandlar med mitt latare jag som börjar ångra sig. Vinner diskussionen. Tar ett djupt andetag och ger mig iväg.

Av naturliga skäl håller sig de flesta inomhus. Stora anhopningar av löv på gångbanan. Innebär också en ökad halkrisk. Ett problem som även gäller biltrafiken. Kan bli lika farligt som isfläckar. Stora vattendroppar faller ned i ån. Bildar ett fantastiskt mönster med tusentals ringar som fortplantar sig och kolliderar med varandra. Skugga och reflekterande ljus ramar in och förhöjer upplevelsen av konstverket.

En hurtfrisk vandrande man med regnställ och paraply hälsar god morgon. Känner samhörighet med varandra. Tillhör fåtalet som trotsar vädret. Efter ett tiotal minuter börjar det kännas behagligt. Trots att vätan tränger igenom skorna. Man vänjer sig. Vindstilla. Viker av efter koloniområdet och går förbi infarten till villan där två höga tujor står som vakter. Likt militära posteringar.

Regnet minskar en aning i styrka för att därefter under ett kort ögonblick helt upphöra. Slalomgång mellan pölarna. Störtskur. Stannar till under ett träd någon minut. Förlänger den tänkta sträckan en aning eftersom vädret är uthärdligt. Knappast busväder, snarare lättare höstregn. En motorbåt är upptagen och placerad under en presenning på en gräsmatta. Vintervila. Högt upp i pilträdet utanför föreningslokalen gömmer sig några småfåglar. Tjattrande läte. Borde vara pilfinkar. Låter mer klangfullt än gråsparven. Sången är en enkel och monoton ramsa sammansatt av lockläten.

Jonas Eriksson, den gamla fotbollsdomaren, var på besök hos en radiopratare härom dagen. Vältalig, klok och intressant personlighet. Blivit expertkommentator i teve. Ger synpunkter ur en annan och intressant synvinkel. Deltar även i ett helt annat teveprogram. Sitter i en panel som bedömer entreprenörer från hela landet. Människor som presenterar sin affärsidé och söker stöd från en grupp investerare och riskkapitalister. Dessutom ger han ut en bok om vad som har utspelat sig bakom kulisserna i fotbollsvärlden. Måste läsas. Förr eller senare.

Får mess från svågern (systerns man). Ska bjuda oss på middag i kväll. Priset för att ha vunnit i kortspelet. Spännande restaurang som drivs av kändiskock och aldrig tidigare besökts. Duggar fortfarande ute. Ska tydligen pågå hela dagen. Får bli skrivjobb några timmar.

Taxi till stan. Västmannagatan. Lilla Ego. Tom Sjöstedt. Magisk måltid. För min del löjrom med klassiska tillbehör och nystekta rårakor. Därefter smörstekt rödtunga med citronpicklad zucchini, mild vitlöksemulsion, krispigt dragonbröd samt riven feta och skummig havskräftssås. Hallon- och blåbärssorbet. Anspråkslös lokal. Märkvärdig mat. Fördelen med tidig middag är att det sällan blir för sent i säng.

22 september

Höstdagjämning. Mobilklockan inställd på väckning. Läkare på vårdcentralen ska ringa. Har begärt förnyelse av ett receptbelagt läkemedel. Eftersom det är en annan som ursprungligen skrivit ut receptet vill hon ställa några följdfrågor. Cortison som salva och vätska. Mot en form av eksem. Gammal åkomma. Inget jag lider av men som kan bli irriterande utan behandling. Blir accepterat. Vänder tillbaka till sängen efter samtalet.

Hör på teve att det är dags att plantera vårlökar. Har köpts in för användning både hemma och på landet. Blandade sorter. Halvklart ute. Frisk luft. Sopranliknande illtjut från närmaste lekplatsen som ockuperas av en grupp från förskolan. Gallskrik ingår uppenbarligen i vissa lekar. Klättras som apor på den därför avsedda ställningen. Imponeras av vigheten hos de små liven. Lite avundsjukt.

Daggvåta och immiga rutor på parkerade bilar. Fotsteg på asfalten. Gissar på storlek 43. Någon har promenerat från den våta gräsmattan ut på vägen. Avtrycken tonas ut allt eftersom. Försvinner helt och hållet efter ett tiotal meter när sulan blivit torr. Det är många små obetydligheter som noteras under en promenad.

Mamma messar och frågar om vi kan komma senare. Ska få hjälp att duscha i samband med lunchen. Går tillsammans med en strid ström av elever som är på väg till skolan för dagens första lektion. Bergknalle markerar gränsen mellan två tomter. Skapad och slipad under istiden. Uppskattar tomter där det inte gjorts ingrepp i den ursprungliga naturen. Noterar att grindstolpar är en populär plats att placera blommor på. Finns ett otal exempel. Plötsligt slår doften av kaffe emot mig. Någon tycks avnjuta dagens första kopp under tystnad bakom en hög häck.

Noterar att den gamla ladan, där Trollverkstan har sin verksamhet, är uppförd 1919. Står tydligt med snirkliga svartmålade metallsiffror högst upp på ena gaveln. Kan betyda att koloniområdet mittemot en gång varit åkermark.

Frukost. Ettan meddelar via Facebook att hon är på kärlkirurgisk bakjourskurs i Uppsala. Lärande pågår hela livet. Gammal kunskap åldras även den. Gäller att hålla sig à jour med det nya. Före detta arbetskamrat skickar bilder från jobbet på sjuttiotalet. Mycket nostalgi och minnen i dessa fotografier. Tiden går.

Genom stan och vidare till mamma. Fikar. Visar sig att det är stopp i avloppet. Skruvar av vattenlåset under köksbänken. Uppenbarligen är det inte där problemet sitter utan längre ner. Ringer svågern. Som så ofta när mina kunskaper och verktyg inte räcker till. Kommer över med en manick som jobbar sig ner i avloppet. Spolar därefter med högtryck. Fungerar hjälpligt igen även om det finns risk att dilemmat återuppstår.

Hemåt. Väljer Birger Jarlsgatan genom stan för att få varierande synintryck. Trögt som vanligt den här tiden. Tar evigheters evigheter. Blandad middag. Hustrun gör morotsbiffar. Fungerar utmärkt till den chili jag tagit upp från frysen. Teve. Gissa vad? Blir Idol.

21 september

Låg länge vaken igår och funderade på hur min jubileumsdag ska firas. Eller åtminstone uppmärksammas. Om ett par månader. Känner ett visst tryck på att något borde anordnas. Får bli enkelt i så fall. Har en idé. Osäker på om den faller i god jord hos livskamraten. Återkommer i ärendet.

Sen uppgång. Vattnets stillhet bryts av små vågor från en svan på väg mot åmynningen. Ett tjugotal meter bakom kommer moatjén. På väg i samma riktning. Klär mig varmare. Vis av gårdagens promenaddebacle. Mössa. Möter en katt med utsökta färger och vita tassar som nonchalant går emot mig. Långsamt. Betraktar mig med avmätt blick. Hela skapelsen andas integritet. Uppträder som om den vet att den är snygg. Mamma har skickat en samling hjärtan via mess. Svarar ”God morgon” och lägger till samma symbol.

Gamlingar från ålderdomshemmet är på rullatorpromenad genom parken. Ledsagas av personal med munskydd. En skolklass har någon form av kunskapsorientering. Aktiviteten sträcker sig över ett stort område. Springer kors och tvärs med kartor i händerna. Studerar noggrant hur en gungställning och en lyktstolpe konstruerats. Något ska uppenbarligen kluras ut och svaras på. En lärare berättar med hög stämma att det återstår tio minuter av lektionen. Beger sig därefter bort mot skolgården. Eleverna ökar takten.

Bollplanen är tom. Några lössläppta hundar jagar bort kajor från gräsmattan bredvid gymmet. Upptäcker ett par popplar bortom planen som inte har iakttagits tidigare. Tillhör familjen videväxter. Kännetecknas av sina trekantiga blad och den kraftiga barken på stammen. Planterades runt offentliga mötesplatser under romartiden.

På förekommen anledning har jag läst en del om bältros på sistone. Visar sig att det går att vaccinera sig. Är nog klokt när man kommer upp i åren. Uppenbarligen drabbas man hårdare ju äldre man är. Finns två olika vaccin. Det senaste kom förra året. Kostar tydligen ett par tusen för en dos. Tar en annan väg tillbaka. Solen gör lönlösa försök att bryta igenom. Kan dock skymtas bakom molntäcket.

En ung kvinna springer längs med den trafikerade vägen. Imponerande rörelsemönster. Flyter fram. Talang för löpning. Naturbegåvning. Kanske ett framtida friidrottslöfte? Undrar var åldersgränsen går mellan en äldre flicka/pojke och en ung kvinna/man?

Sen frukost. Ägnar mig en stund åt betalt arbete. Händer inte ofta numera men är ett behaglig avbrott i de vardagliga rutinerna. Kommer pågå under en dryg vecka. Landar i soffan. GES på besök i Efter fem. Ska ses på Cirkus på Djurgården i början av oktober. Byter kanal. Fotboll. Ny damlandskamp. Får byta igen. Frun vill se gårdagens Idolavsnitt innan dagens börjar. Rättar in mig i ledet. Som vanligt. Herre jösses vilka begåvningar. Därefter direktsändningen. Inte lika imponerande musikaliska insatser. Lite nyheter med mera. Sängdags.

20 september

Kroppen vaknar. Hjärnan halvsover. Bytte telefon igår. Köptes förra vintern. Eftersom den gamla återhämtade sig har den nya fått ligga i träda. Dock har den nuvarande levt sitt eget liv på sistone. Ringt upp 112 utan anledning. Tydlig signal om att den borde pensioneras.

Viken domineras av sothöns. Änderna är frånvarande och kanadagässen har inte visat sig på flera veckor. Kallare än förväntat. Glömde kontrollera temperaturen. För tunt klädd. Huttrar. Borde tagit jacka och mössa också. Benen klarar det kalla vädret medan överdelen av kroppen inte visar samma uppskattning. Nackdelen med kylan är att det blir en kortare promenad än avsett. Fördelen är att takten ökas för att någorlunda behålla värmen.

Rusningstrafiken har varit i gång sedan flera timmar. Rader av bilar i båda riktningarna. Många yrkesarbetande ska ta sig till jobbet. Mamma messar. Mår ytterligare lite bättre. Undrar när vi kommer. Fyran meddelar att kräftkalaset och vistelsen på landet har avlöpt utan incidenter. Planerar att åka tillbaka i veckan. Ska försöka ses på fredag. Om det fungerar.

Mot modern. Norrut. Globen framträder som vanligt likt en gigantisk rund svamp som sticker upp ur jorden. Champinjonlik. Bredvid ligger den stora arenan där Hammarby i kväll ska ta sig an Varberg. Borde bli seger, men bollen är ju rund. Som de säger. Betyder oviss utgång.

Åker förbi avtagsvägen till kyrkoområdet där pappa vilar. Hans grav har fått mindre uppmärksamhet den senaste tiden. Tror inte att han misstycker med den situation som råder för tillfället. Passerar stort byggprojekt. Ska enligt en skylt inrymma 13.000 kvadratmeter rörelseglädje. Läser mig till att det blir en stor inomhusanläggning för idrott och evenemang i olika former. Multibyggnad med sex hallar, varav två fullstora. Glädjande initiativ. Kranskommunerna är mer offensiva när det gäller satsningar på ungdomar och välmående. Jämfört med Stockholm.

Har passat in tiden för besöket när sjukgymnasten ska komma. Gång med rullator på övervåningen. Träning på att gå nedför trappan med mänskliga skydd framför och bakom. En runda där nere. Får ett träningsprogram för att stärka benmusklerna. Återbesök om fjorton dagar. Uppför trapporna igen. Vilostund. Kokar äppelkräm till hennes middag. Systern anländer. Svågern strax därefter med inköpt mjölk. Folksamling. Dags för mammas dagliga samtal med sin syster.

Hem genom stan i rusningstid. Ingen humörhöjande upplevelse. Kontinuerligt krypande köer. Beklagar alla stackare som sitter så här morgon och kväll. Snabbmiddag. Soffan med fotbollsmatch. Jämn inledning. Ändras i slutet på halvleken när planens minsta spelare nickar in ledningsmålet för favoritlaget. Lättnad. Händer ingenting mer. Sömnpiller. Avslutar med fortsättningen av en film vi började titta på igår. ”The boy who harnessed the wind”. Malawi. Vackra filmsekvenser. Exotiskt. Gripande. Misär. Måste komma en lyckosam vändning. Ser färdigt i morgon.

19 september

Tråkväder. Regn. Totalgrått. Hustrun har gett sig iväg. Inser att det låter tvetydigt. Inte för evigt utan för morgonens vandring. Hoppas jag. Överväger att ställa in min bensträckare. Däremot måste någon form av fysiskt uppvaknande ske. En kort tur på motionscykeln är ett alternativ. Regnet avtar. Drar på mig paltorna samt en jacka som kan stå emot eventuell väta.

Svågern fyller år. Det vill säga hustruns bror. Grattar via sms och facebook. Hustrun ombesörjer telefongratulationerna. Utanför porten glittrar purfärska droppar på blommornas blad. Regnvåt asfalt. Pölar i alla fördjupningar. Förvridna och torkade lönnlöv förlorar succesivt sin sprödhet. Vid sidan av ligger fallna och gulnade björklöv på rad. Hösten är här på allvar. Första paret som möts vandrar med uppfällda paraplyer. Eftersom mamma ska besökas är tiden alltför knapp för att kalla detta träning eller motion.

Noterar att ett radhus utvändigt har smyckats med dekoration i metall. Föreställer tre flygande fåglar. Skulle kunna vara gäss. Viker av och vänder tillbaka genom det stora bostadsområdet med radhus. Ödsligt. Ingen lämnar frivilligt husvärmen en sådan här morgon. Undantaget hundrastarna som därtill är nödda och tvungna.

Hastar över vägen för att en annalkande lastbil ska slippa bromsa. Säger god morgon till grannen som återigen ska låta hunden klara av de nödvändiga morgonbestyren. Återgäldar hälsningen med skrovlig stämma. Uppenbarligen nyvaken.

Frukost. Gör matlådor till mamma. Våra senaste middagar i småportioner. Någon får bli hennes lunch. Trean vill bli avsläppt hos en kamrat. Ska preliminärt tillbringa en vecka där. Datorn är den viktigaste packningen. Tyder på att det blir en del gaming. Heter så. Släpps av i ett vackert område i utkanten av Kungsholmen.

Framme hos mamma. Öppnar och går in. Ropar högt för att anmäla vår ankomst. Sitter i gungstolen framför teven med ett rullbord där alla väsentligheter finns. Utvecklas åt rätt håll. Aningen piggare. Repris av Idol på teven. Avhandlar senaste dygnens händelser. Gör lunch. Köttfärsbiffen med pepparsås vi åt häromdagen. Slinker ned utan problem. En och en halv timme. Dags för siesta. Tar sig i säng av egen kraft. Går stadigare. Innan avfärd fixar vi kaffe i termos och lite frukt som ska intas efter vilostunden.

Hem längs med sprängda bergskanter, gjutna bullerskydd som övergår i höga träpalissader. Kraven på ljudmiljö är höga när bostäder ska byggas bredvid. Börjar regna igen. Genom stan. Handlar. Soffhäng. Middag. Inser att snuset är slut. Bomber och granater.

Alternativet till obehagliga humörsvängningar (något överdrivet) är en promenad på fyra kilometer. Ja, ja. Kan kompensera morgonens uteblivna träning. Hustrun hänger på. Är som ett världsrekordförsök i löpning med en hare som ständigt är fem meter före. Stretar på. Möter energisk man på rullskidor med pannlampa på vägen hem. Sjunker ner i soffan. Förblir där.

18 september

Kliver upp. Trean tar sin obligatoriska morgonfika. Möter grannmannen i porten. Har precis rastat lånehunden. En av de året-runt-badande kvinnorna är på väg upp efter morgondoppet. Blåser kallt om öronen. Saknar dessutom en värmande kalufs. Borde tagit mössa. Många fina blomsterarrangemang och rabatter längs strandpromenaden. Smakfulla konstruktioner. Trädgårdsföreningens förtjänst. Ett antal idoga kvinnor som energiskt påtar i jorden. Mamma messar och berättar att hon känner sig en aning bättre.

Ettan meddelar via facebook att hon är klar med ytterligare ett steg i handbollstränarutbildningen. Ambitiöst. Höstklädd kvinna i lång täckjackeliknande kappa rastar med återhållsamma steg en bullig hund. Står tjurigt och stirrar när jag går förbi. Hunden alltså. En flagga fladdrar vilt i vinden. Enligt väderprognosen blir det mulet och uppehåll. Runt tolv grader. Den maniskt cyklande och magra mannen med grått skägg svischar förbi.

En hel del människor i parken. Och änder. Några låter ändalykten sticka upp medan näbben letar föda på botten av dammen. Andra har stuckit in huvudet i fjäderdräkten och vilar på gräsmattan. En äldre dam går runt på gräsmattorna och plockar de svampar som sticker upp. Passar på innan gräsklippare jämnar dem med marken. Hoppas att hon är bevandrad i den mykologiska delen av naturen så att det inte slinker med några giftiga arter.

Precis vid gymmet ligger den stora fotbollsplanen. Där härjar de yngsta årskullarna vid den här tiden. Föräldrarna är samlade utanför. Flera hipsterskägg och yngre män med kepsar av gammal modell. Vissa åskådare följer träningen minutiöst för att registrera varje rörelse deras lilla älskling tar. Några mammor verkar mer intresserade av att avhandla vad helgen ska föra med sig. Eller vad som hänt i veckan. Någon passar på att klara av morgonens telefonsamtal med vänner eller släktingar.

Kvinna promenerar med sin hund instoppad under en varma jackan. Bara huvudet sticker ut. Annorlunda rastning. Mer luftning än motion. I närheten av den nya skolan är ett hus till salu. Berättas genom en mäklarskylt utanför fastigheten med bild på den ansvarige. Samma mäklare som ombesörjde vårt lägenhetsköp och efterföljande villaförsäljning. Ett judopass har nyligen avslutats i träningslokalen vid den andra stora skolan. Vitklädda utövare försvinner ut till olika bilar. Blandade åldrar. Både barn och vuxna.

Repris av Idol rullar på teven. Årets stora modeord i juryn är sassy. Enligt det digitala uppslagsverket betyder det ungefär; fräck, kraftfull, livlig, modig. Under några år har inneordet varit swag. Det vill säga cool, stil, attityd. Uttryck kommer och går. Ett som bestått under många år tack vare en av jurymedlemmarna är ”Halleluja moment”. Skjutsar trean. Ska få sin andra coronaspruta. Handlar.

Pratar med en kamrat. Ser båda fram emot den förestående golfresan. Spanien. Utanför Barcelona. Början av oktober. Numera handlar det mer om att umgås än att tävla med de svårhanterliga klubborna. Middagsförberedelser. Minipizzor med egenhändigt valda ingredienser på tortillabröd. Kortspel. Soffan.

17 september

Sex grader. Mössa på. Samlar ihop äpplen som fallit. Smakrik sort. Grågyllen. Mognar tidigt. Sju gäss kommer flygande i perfekt formation. Facebook-grattar en handbolls- och golfkamrat som fyller år.

Går tillsammans för ovanlighetens skull. Blir lite högre tempo. Förmodligen vad jag behöver. Högre puls och hjärtfrekvens. En tur till brevlådan får räcka eftersom vi ska vara hos mamma vid lunch. Ser att sydgrannen har gjort en stor insats på vägen. Kanter och mittsträng är förtjänstfullt klippta bort till färisten.

Kommer iväg senare än tänkt. Som vanligt. Skyller på den akademiska kvarten. Något som anger att det är acceptabelt att komma en kvart för sent. Men aldrig mer. Har använts vid nordiska universitet. Sägs det. Beskrivs så här: ”… ett akademiskt tidsbegrepp som innebär att något i själva verket börjar en kvart efter utsatt tid. Klockan 9 på schemat betyder att en föreläsning börjar 9.15.”

Hemåt. Skrämmer upp tranor på båda sidor om grusvägen. Båda fälten fyllda med hundratals av de praktfulla varelserna. Fyran ringer. Bjudit in vänner till kräftkalas på landet. Tolv stycken. Dock varit förkyld och övervägt att ställa in. Meddelar att det blir av som planerat. Stannar och sätter på värmen i huset som stängdes av när vi åkte.

Glömde tanka vid den närbelägna bensinstationen. Stannar i stället vid en annan leverantör av fossila bränslen strax innan motorvägen. Gulf. En av de riktigt gamla kedjorna tillsammans med Esso, BP och Texaco (Caltex). En av pumparna är märkt E10 den andra med B7. River mig i huvudet. Benämningar som jag bara har en vag aning om. Tanka fel kan bli dyrt. Studerar hur det ser ut på andra sidan. Där anges att E10 är bensin och B7 diesel. Står faktisk även på insidan av tanklocket. Nya kunskap har erövrats.

Gråmelerad himmel. På sina ställen ljusare, gränsande mot vitt. Däremot inte tillräckligt för att solen ska förmå att tränga igenom. Duggregn. Hustrun fäller en tår. Har ”Där kräftorna sjunger” i öronen. Uppenbarligen känslosamt. En roman som blivit hyllad av många och bör läsas. I sinom tid.

Till mamma. Ytterligare en aning bättre även om det går långsamt. Värken består. Syster där tillsammans med hemtjänsten. Ska analysera och se hur hennes vardag kan underlättas. Bland annat ska trösklar undanröjas. Äter och pratar. Hjälper henne att skicka mejl till några vänner och berätta om läget. Vill sitta kvar framför teven. Lämnar henne där.

Genom stan. Sitter hellre i köer och betraktar folklivet i stället för att stillastående stirra in i en betongvägg. Ser människor med fredagsfeeling. Minns hur det kändes.

Hemma. Sveriges fotbollsdamer spelar VM-kval. Dominerar men har svårt att få in bollen. Är ändå imponerad av den utveckling som laget har haft. Uddamålsseger. Köttfärsbiffar med ett tunt lager av rostad och krossad vitpeppar. Sås innehållande allehanda pepparsorter. Klyftpotatis och sallad. Kortspel. Blandad teve. Mamma messar god natt med en mängd hjärtan.

16 september

Lutar åt att jag sällar mig till den skara som hävdar att huvudkudden är den viktigaste detaljen för god nattsömn. Trots att det inte kan anses vara vetenskapligt bevisat. De som inköptes igår på IKEA är ett steg i rätt riktning även om de inte höll samma kvalitet som hotellkuddarna på resan. Inte samma spänst i innehållet. Får gräva lite djupare i plånboken och leta i andra affärer. Finns ju flera som är specialiserade på sömn.

Fyra grader. Hänger upp ampeln som tagits ned och flyttats ut för att få lite väta när vi inte var här. Daggvått i gräset. Tränger snabbt igenom joggingsskorna och blöter ned strumporna. Inga kor nere vid sjön. Upptäcker dem vid ett litet skogsparti längre bort på ängen. En av grannarna på den sydliga tomten är här. Har ägnat en hel del tid åt gräsklippning samt rensat sly i diket utefter tomten. Strid ström under bron. Mamma messar och meddelar att hon är vaken. Systern har varit där.

Liljekonvaljbladen är på väg att lägga sig ned och förmultna. Den klara ljusgröna färgen har försvunnit och bladen domineras av en mörk, nästan svart kulör. Tack och lov vet man att de återuppstår till våren. Hör ljud från gäss inåt land. Har ett snattrande läte och ljudliga trumpetstötsliknande ljud. Kan vara enerverande när de är många. Och för nära. Som vanligt blir det enbart vandring till brevlådan. Konstaterar att svågern redan varit där. Anade det eftersom lokaltidningen låg på vår veranda redan när vi gick. Vid en av tomterna närmast bron är en motoriserad flotte uppdragen. Får vila där tills värmen återvänder nästa år.

Idag går golfmatchen mot det andra handbollslaget av stapeln. Heja grabbar! Inser att det varit omöjligt att delta eftersom klubborna förvaras här uppe. Tråkigt. Är alltid trevligt att träffas. Korna har långsamt masat sig ner mot sjön. Frukost.

Radion står ständigt och skvalar när vi vistas inomhus under dagtid. Hör andra låten med Miriam Bryant på kort tid. Säregen och behaglig röst. Nasal. Låter som om hon är ständigt förkyld. Resultatet blir en personlig och berörande stämma. En av många i det, så kallade, svenska musikundret. Gräsklippning. Växer hejdlöst på sina ställen. Upptäcker att båten är vattenfylld. Självlänsen verkar inte fungera. Dubbelskrov. Vatten har letat sig in även i tomrummet. Hmm….

Får baxa båten till upptagningsplatsen. Pumpar ur det som är åtkomligt. Drar upp den med hjälp av fyrhjulingen. Tömmer hålrummet. Totalt många hundra liter vatten. Spolar av med högtryck. Färdigåkt för året. Får vila under bar himmel till nästa besök för att ställas in för vinterförvaring. Stora rengöringsjobbet skjuts upp till våren. Paus.

Bastu och obligatoriskt dopp. Verkar som tranorna är väderkräsna. Kräver kvällssol. Eller så har de en annan inflygningsrutt idag. Beställer hämtpizza. Middag tillsammans med svågern. Sedan Idol. Blir så vare sig jag vill eller inte. Bara att gilla läget. Tidigt i säng. Ska vara hos mamma vid lunchtid i morgon.

15 september

En kvinna har slagit sig ner i morgonrock på sin egen terrass för att stilla vakna upp till en ny dag. Samtidigt hörs ett genomträngande ljud från en sågklinga. Kommer från tredje våningen där det byts fasadpanel. Nickar till en yngre motionär som är på väg åt motsatt håll. Iklädd kortbyxor, knallblå keps och mörka solglasögon. Trots att solen är frånvarande. Kanske har känsliga ögon.

Ingen aktivitet vid renoveringshuset som ligger mittemot den grusade fotbollsplanen. Samma hög av trärester ligger kvar utanför. Bredvid står en gammal toalettstol. Ska säkerligen göra övrigt bråte sällskap till tippen. Förr eller senare.

Halverad vandring idag. Blir en tur till landet. Ett par dagar. Samt förbi mamma på vägen dit. Går utmed den extremt välputsade och höga tujahäcken. Enbart liten öppning för människor och bilar. Resten är hermetiskt tillslutet. Ogenomskådligt. Språkar lite med fastighetsskötaren. En av de främsta informationskällorna om man vill vet vad som händer i området. Damen sitter fortfarande kvar på sin terrass. En av hennes grannar pysslar om sina blommor.

Till mamma. Håller sig enbart på övervåningen för tillfället. Sitter i gungstolen där hon varit placerad sedan hemtjänsten var där vid frukost. Ingen idé att förändra lunchvanor som fungerar. Har med QP med extra bacon. Äter mer än på länge. Behöver smärtstillande och får det. Vill ha ett schema för de närmaste dagarna. Veta vem som ska infinna sig och vid vilken tid. Plockar björnbär och får med oss. Stoppar om henne för ett par timmars vila innan systern kommer förbi.

Mot landet. Blandar oss med alla andra bilar. Uppradade som ett band av olikfärgade rörliga pärlor som slingrar sig fram utefter motorvägen. Stannar vid IKEA. Ska köpas nya kuddar. Tror att den goda sömnen på Mallorca-hotellet berodde på dem. Har även fått synpunkter från andra som anser att kudden är huvudsaken. I dubbel bemärkelse.

IKEA. En av Sveriges största framgångssagor. Präglat av det ekonomiska småländska kynnet. Idag ett globalt varumärke med en omsättning på flera hundra miljarder. En utveckling som inte ens en ung Ingvar Kamprad kunde ana. Många framgångsrika verksamheter har startat med en idé och två tomma händer.

Svänger in på den sista smala grusvägen. Lugnet lägger sig. Är som meditation att komma hit. Blommorna som såddes runt äppelträdet frodas. Askarnas löv börjar förlora sin färg. Strax efter anländer svågern. Ensam. Systern är hemma och har fullt upp med saker runtomkring mamma. Bor nära varandra. Axlar ett stort ansvar. Tacksam för det.

Tänder bastun. Kvällsdopp efter en stund däri. Ett par hundra tranor kommer flygande i ett tiotal olika formationer. Enastående syn. Fantastisk kontrast mot himlen. Trodde de begett sig söderut. Måste föreviga synen i morgon. Idol. Hör Tennessee whiskey för femtioelfte gången. Inser att man är passé när det gäller nutida musik.

14 september

Dagens inlägg enligt den ständiga parollen; personligt men inte alltför privat. Hårfin gräns. Mamma ringer. Haft en jobbig natt. Värk. Säger att det är tveksamt om hon kan åka hem. Ringer sjukhuset. Ronden har inte utförts ännu. Får avvakta läkarnas bedömning. Åldern är skoningslös mot kroppen. Tidens oåterkalleliga inverkan på fysiken.

Blå pilar ritade på strandpromenaden. Gul skylt säger ”Heja!”. Längre bort står en annan skylt. Berättar att Skoljoggen ska genomföras här. Ett initiativ för att få fler skolbarn att röra på sig. Tar samma väg som igår. Inledningsvis. Varierande inhägnader i radhusområdet närmast ån. Ingen lik den andra. Ornamenterade träplank i olika färger. Smala ribbor i mer modern tappning. Någon har en låg tegelmur som avskiljer den minimala tomten från gångvägen. En annan låter en nybyggd liten friggebod vara en del av gränsen.

Fridfullt när man rör sig längre bort från trafikbruset. Lugn och vacker promenadväg. Med undantag från ett litet fabriksområde som måste rundas innan man kommer in i skogspartiet som leder mot nästa sjö. Ilsket kraxande från en kråka. Obehagligt skärande läte. Förbi den mossbeväxta gamla försvarsanläggningen. Kråkan får svar från andra sidan ån. Lätet ljuder lika illa.

Förbi den stora klippan där den fjällstugeliknande byggnaden kröner bergstoppen. Likt ett örnnäste. Har beskrivits tidigare. Som grannar har den två andra liknande timrade hus. Blir delvis samma sträcka som under gårdagen. Omfattande arbete vid en tomt. Var förbi för några månader sedan. Då var en del av ett berg sprängt och hela tomten rensad. Gammal stuga på tio kvadrat står i ena hörnet. Marken utgrävd och ett källarplan är gjutet. Ska bli intressant att se vad som ska växa fram. Ser ut som de ska bli någonting påkostat.

En orange skylt säger att det är begränsad framkomlighet mellan sju och nitton. Ytterligare en förklarar att det ska pågå beläggningsarbete. På oklippta gräsmattor passar svampar på att sticka upp ur jorden.

Visar sig att det är lilla lågstadieskolan som genomför Skoljoggen. Spring för livet är ett av budskapen. Sträckan som ska avverkas utgår från skolan och går runt det stora berget där vårt bostadsområde är beläget. Många föräldrar hejar på. Peppande musik från flera små musikanläggningar. Beblandar mig med en klunga på ett trettiotal barn. Hemma.

Ringer mamma. Blir hemfärd trots allt. Hon framför en del synpunkter på vad som behöver ändras hemma. Ett gott tecken. Frukost. Handling. Behöver bland annat köpa en ny badrumslampa. Den gamla är kaputt. Tar mig an monteringen. Får byta ut befintlig kabel. Småpillrigt jobb. Inser att finmotoriken inte är som förr. Får ihop det till slut. Hör att mamma blivit installerad. Hemhjälp flera gånger dagligen. I början. Åker förbi i morgon när vi tar en kort sväng till landet.

Middag. Fritering. Scampi och kyckling. Sötsur sås och Chiliaioli. Ris med salladslök, morötter, koriander och ingefära. Kortspel. Idol. Verkar finnas obegränsat med musikaliska talanger i vårt land. Imponerande.

13 september

Även ett överflöd av sömn kan orsaka trötthet. Huvudet blir klarvaket medan kroppen tar längre tid på sig. Solbelyst vass på andra sidan viken. Bestämmer mig för en annan vandringsväg. Behöver omväxling. En utomstående plockar päron från ett av föreningens fruktträd. Blir tillsagd av fastighetsskötaren. Upplyser om att det inte är allmän egendom. Blir en kort diskussion. Låter inkräktaren hållas ett tag till. Inser att ”Frukttjuven” skulle kunna vara en intressant boktitel. En gripande berättelse om samhällets skuggsida.

Annan intensitet i trafiken. Bilar och bussar fyllda med det arbetande folket. Mamma ringer. Blir hemskickad idag. Talar med systern. Hemtjänsten inte redo att ta emot henne. Förvecklingar. Slutar med att hemfärden skjuts upp till i morgon. Dock tillåtet med besök idag. Får bli i eftermiddag.

Fortsätter längs med ån till nästa sjö. Skogsbeklädd bergssluttning på vänster sida. Brant backe ner mot ån på den andra. Gamla trädstammar håller på att bli ett med den underliggande jorden. Ett äldre par sitter på en bänk i solen. Han med rullator. Hon iklädd brokiga färgsprakande kläder och iögonfallande hatt. Förtär något som kan vara en andra frukost. Ler plirigt emot mig när jag hejar.

Fantastiska tomter med vackra hus nära vattnet. En del stora och spektakulära. Ett av dem liknar ett mindre hotell. Högt läge. Påkostad stor uteplats med pool. Altanräcke i glas ska förhindra olyckor med fall på flera meter.

Frukost. Samtalar med tvåan. Diskuterar den ibland bristfälliga kommunikationen mellan sjukvården och hemtjänsten som de har erfarenhet av. Dock i en annan kommun. Får ett samtal från en kamrat. Vill att jag ska delta i den årliga golfmatchen mot ett annat handbollslag. Funderar. Efter moget övervägande tackar jag nej. Lite för mycket den här veckan i och med att mamma ska hem från sjukhuset.

Trean försvinner till stan för att träffa en kamrat. Skriver. Blir emellanåt alltför mycket samlat i diktafonen. Får formuleras och kortas ned i efterhand. Läsas och skrivas om. Likt förbaskat smyger det sig in stavfel, inkorrekta syftningar och andra verbala missfoster. Har inget överseende med språkligt slarv. Lika fullt inträffar det då och då.

Till mamma. Genom stan. Sjukhuset. Hissen berättar återigen att den är på väg upp. Våning sex. Piggare. Sår i pannan börjar läka ut. Säger att ont krut inte förgås så lätt. Talesätt vi fått höra genom åren. Ser fram emot att komma hem. Bestämt att det sker klockan ett i morgon. Hemtjänsten ska vara på plats. Liksom syster. Mamma telefontalar med sin syster. Min moster. En kort stund. Apropå sjukdomar med mera. Talade med storkusin härom dagen. Har fått mer än sin beskärda del av fysiska problem. Livet är inte rättvist.

Hem. Nöjer oss med rester till middag. Utom frun som gör en soppa. Kortspel. Kollar om AIK kan ta serieledningen igen. En halvlek. Sedan tar hustruns önskemål om Idol över.

12 september

Blött på terrassen. Däremot har regnet upphört. Hängande björkgrenar rör sig svagt i vinden. Små vågrörelser på sjön. Hjälper en snigel som sakta kryper utanför porten. Förpassas till rabatten. Ser att ett av träden närmast vattnet håller på att dö. Skraltigt och skröpligt. Två långhalsade svanar kamperar ihop där ån har sin början. Tillhör en släktgrupp av stora vattenlevande fåglar, underfamiljen Anserinae och familjen änder. Finns totalt sju arter varav tre förekommer i Sverige. Knölsvan, sångsvan och mindre sångsvan.

Pågår någon form av inomhusaktivitet i sporthallen vid den lilla skolan. Dörren står öppen. Mamma med dotter kommer springande och smiter in genom öppningen. Båda med cykelhjälmar på huvudet. Är vanligtvis de mindre barnen som har de tidigaste träningstiderna på helgerna. Dock omöjligt att veta vilken idrottsform som ska utövas. Arbetas även i ottan vid renoveringsobjektet med den stora trähögen utanför. Idag verkar det vara elektrikerns tur att göra sin del av arbetet. Kan utläsas av firmanamnet på den parkerade skåpbilen.

Vid en byggnad i parken har det samlats ett femtontal personer. Står i en ring och lyssnar till en person som håller ett anförande. Klädda för utomhusaktivitet. Svårt att utröna vilket gemensamt intresse som för dem samman så här tidigt en söndagsmorgon. Inte en levande själ på lekplatsen eller vid utegymmet. Enbart en glömd vattenflaska märkt Stockholms stad. Bredvid några stationer ligger lösa stockar och stenar vilka används som extra tyngder av dem som anser att vikterna inte räcker till. Behövs inte för min del.

Björkarnas blad börjar ändra färg. Nedfallna löv täcker gångvägen och flyter ovanpå åns vattenyta. Rör sig långsamt i riktning mot nästa sjö. En vindpust får en björk att skaka av sig ett stort antal gulnade blad. Virvlar ner mot marken. Kommer falla ett efter ett tills trädet står naket framåt vintern.

Derby. Hammarby mot Djurgården. Det är något speciellt med dessa kraftmätningar grannar emellan. Finns en rivalitet som saknar motstycke. Likadant i alla länder. Framför allt i större städer. Rom och Milano. Madrid. London och Manchester. Och naturligtvis här i Stockholm. För de mest inbitna fansen är det viktigare att vinna ett derby än att vinna serien.

Som så ofta är det mer kamp än skönspel. Hetsigt både på plan och utanför. Händelserikt. Ludwigsson målar i snabb omställning. Kvittering på en straffretur efter halvtimmen. Blåränderna tar över och gör ytterligare två. Uppförsbacke. Halvtid. Blir ytterligare ett i baken. Deprimerande för en grönvit supporter.

Taco-middag. Guacamolen är min avdelning. Görs på det sätt vi fick den serverad i Mexiko. Mogen avocado skärs i centimeterstora bitar. Finhackad rå lök. Pressad lime. Lite salt och peppar. Rör om. Men inte för mycket. Ska finnas ett uns av tuggmotstånd kvar i avocadobitarna. Kortspel. Dags för Montalbano igen.

11 september

Tjugo år sedan det stora terroristattentaten i USA. Vevas repriser på teve som visar när passagerarplanen flyger in i World Trade Centers tvillingtorn på Manhattan. Enorm förödelse. Närmare tretusen personer får sätta livet till. Hjärtskärande.

Morgon. Ligger kvar en extra stund. Bara för att jag kan. Liknande väder som igår. Väljer en annan väg. Behöver få lite nya synintryck. Gymmet får klara sig utan mig. Typisk helgmorgon. Fåtal människor ute. Vit bil från hemtjänsten är på väg att förse någon gamling i området med frukost.

Möter det gamla paret som långsamt kommer gående hand i hand. Söt duo. Stannar och pratar en stund. Fortsätter över vägen där busslinjerna transporterar resande in mot stan. Korsar ån och går in i grannkommunen. Utmed ett av de relativt nybyggda radhusområdena. Lång radda av likadana bostäder. Byggda i trä. Rödmålade med små täppor. Avgränsade med låga buskar som så småningom ska bilda en häck. Svartaronia. Glänsande mörka blad. Får vita blomklasar på våren och svarta vitaminrika bär på sensommaren.

På andra sidan vägen ligger små kubformade villor. Även de är nya. Totalt borde det vara omkring hundratalet bostäder som nyligen uppförts. Finns även en förskola bredvid. Modern arkitektur. Två våningar med stora fönsterytor. Därefter blandad bebyggelse. Äldre fastigheter byggda på tjugo- och trettiotalet med väl tilltagna tomter. Moderna villor som får trängas på mindre ytor.

Kort därefter är det som att vara på landsbygden. Inga hus. Skog och ängar. Rör mig längs hästhagar som saknar sina fyrbenta gäster. Befinner sig uppenbarligen någon annanstans. Kraftigt stängsel är kompletterat med elektrifierade ledningar. En brevlåda vid en smal sidoväg förkunnar att den inte vill ha reklam. In i ett annat villaområde. Här finns lekande barn förtäljs det. Eller fanns. Den fyrkantiga plåtskylten ser ut att ha många år på nacken. Färgerna har bleknat. Möter en gråhårig glasögonprydd herre som cykelmotionerar sin hund. Den får pinna på för att hålla jämn takt. Får pusta ut efter hemkomsten.

Letar efter en genväg. Går igenom att trolskt litet skogsparti. Tillbaka längs med den mest trafikerade genomfartsvägen i området. Ett lågt plank skiljer biltrafiken från gång- och cykelbanan. Mamma messar och frågar om vi kommer. Svarar att bara ett besök är tillåtet i helgen. Blir systern. Stängt och igenbommat vid kanotuthyrningen. Borde annars vara en perfekt dag för en paddeltur på sjön. Sen frukost. Kortspel med trean. Systern ringer. Är hos mamma. Går sakta men säkert åt rätt håll. Planen är att hon ska hem nästa vecka. Närmaste dagarna lär avgöra.

Middag. Svamprisotto. Parmesangratinerad aubergin. Stekta kantareller. Äppelpaj. Kortspel. Börjar regna. Teve. Ytterligare några gamla Idolavsnitt ska avverkas.

10 september

Dystert ute. Som om ett grått filter har lagt sig över nejden. Inte skymten av en solglimt. Dock behaglig temperatur. Vandringsväder. Svagt brus från vägen bortom sjön. Hejar på fastighetsskötaren. Ligger på alla fyra och monterar ett lågt stängsel utmed bryggans kanter. Träram med hönsnät emellan. Ingen av alla fågelskrämmor som provats har fungerat.

Möter närmaste grannen som är på väg hem efter morgonpromenad. Hon berättar att de varit och vandrat i Omberg. Förhör sig om vår resa till Mallorca. Tillhör dem som ogärna åker till resmål som kräver långa flygtider. Byggfirmabil parkerad vid en villauppfart. Ser ut som om hela innanmätet har rivits och placerats i en stor hög utanför. Förmodat ägarbyte. Alla vill sätta sin egen prägel på det nya huset. Vare sig det behövs eller inte. Lika bra att göra det innan man flyttar in. Annars är risken stor att det aldrig blir av. Sagt av erfarenhet.

Ett par av husen bredvid vägen ligger högt upp på en bergssluttning. Troligtvis bedårande utsikt över sjön. Är dock inte avundsjuk. Oändligt antal trappsteg ska besegras mellan bilparkeringen och hemmet. Blir extra besvärligt med stigande ålder. Äldre kvinna gungar ett barn vid parkens lekplats. På en bänk bredvid sitter hennes man och håller i en krycka. Den lilla flickan ropar ”fajfaj, fajfaj”. Vill att han ska bli imponerad av hennes konster.

Ett långt tåg av förskolebarn i gula västar kommer marscherande på rad. Ett tjugotal. Tre vuxna. Sist går en yngling med bakvänd keps och en kaffemugg i handen. De fortsätter över en grässlänt och in under några träd i en sänka. Slår läger för några timmar. Gymmet. Försöker med en tyngre övning. Lyfter större stock. Får känningar i överarmen. Lätt sträckning. Gammal farbror ska hålla sig till enkla övningar och lätta vikter.

Passerar en tre meter hög laddstation för elbilar vid det lilla centrumet. Försedd med inbyggd bildskärm som visar rörlig reklam. Låter som en dammsugare. Två bilar laddas. En Renault och en Tesla. Blir fler och fler elektrifierade fordon. Ser på klockan att mamma nu borde vara hos ögonläkaren. Sjukhuset ombesörjer transporten till och från. Lättnad. Beundrar floran på några kolonilotter. Vacker vallmo. Allehanda blommor och ätbara grönsaker.

Ingenting planerat för dagen. Kanske ska fortsätta måla staketet? Meddelas att mamma är tillbaka från ögonläkaren. Systern på väg att hälsa på. Får beskedet att endast ett besök under de närmaste tre dagarna är tillåtet. Hårda coronarestriktioner. Blir systern som får åka dit. Förmodligen i morgon. Ett par korta samtal med mamma. Piggare idag. Men är inte riktigt sams med paddan. Handlar igen. Skjuter upp staketmålning till i morgon. Eller någon annan dag.

Middag. Asiatisk råkostsallad. Lax med teriyakisås och sesamfrö. Kryddiga nudlar med salladslök, broccoli, chili, ingefära, vitlök, koriander, sesamolja och ostronsås. Tittar ikapp på gamla Idol-program. Så att vi är fas på måndag.

9 september

Hem från mamma sent i går kväll. Gick smidigt genom stan. Sedan tvärstopp strax innan framkomst. Vägarbete. Ny asfalt. Fick vänta på en billots för att sakta åka förbi en mängd arbetsfordon och gulklädda människor. Gammalt vägunderlag skrapades bort och sprutades ut på en framförvarande lastbil. Strax därefter stora maskiner som bredde ut blandningen av bitumen och krossat stenmaterial. Följdes av en vält som komprimerade och jämnade ut vägbanan. Omfattande process.

Sover tungt. Stängd sovrumsdörr innebär att hustrun givit sig iväg. Efterlyser värmen från igår. Ingen sol. Blir nog bättre framåt dagen. Får vänja oss vid kallare morgnar och kvällar framöver. Några sothöns guppar i vågorna. Doften av nyklippt gräs slår emot. Två pyttesmå hundar trippar omkring tillsammans med en tunnklädd kvinna. Förmodligen tillhör hon den varmblodiga sorten.

Fångar upp synintryck och flyktiga tankar som far genom huvudet med hjälp av diktafonen. Sätts på pränt senare. Samma livliga aktivitet vid lilla skolan. Nyttigt för de små liven att få röra på sig innan de tvingas sitta stilla klassrummet. Tar vägen förbi en förskola som inryms i något som liknar en villa. Några barn sitter med muggar på en bänk tillsammans med personal. En liten pojke i röd tröja drar på en skottkärra av ministorlek.

Bil på en tomt gör reklam för paddel. Denna nya sport- och motionsaktivitet som exploderat i popularitet. Nya anläggningar växer upp som svampar ur jorden. Bland annat med hjälp av vår stora fixstjärna inom fotbollen. Var på väg att prova i början på förra året tillsammans med ett antal kamrater. Pandemin lade krokben för planerna.

Mittemot det största koloniområdet ligger ett företag inrymt i en rödmålad byggnad som liknar en lada. Heter Trollverkstan. Intressant konstruktion innanför de öppna och stora dörrarna. Kreativ skapelse. Ser ut som en imitation av en stenvägg med klätteranordningar fastskruvade utanpå. Läser på nätet att företaget har tillverkat roligare lekutrustning med egen design sedan 1963. Knallgul Lotus av äldre modell står parkerad utanför. Lukrativ bransch eller bilentusiastisk ägare?

Frukost. Talar med systern. Går inte få med mamma till ögonläkaren. Konsekvenserna av bältrosen har tagit hårt. Blir ambulans till akuten igen. Handlar. Klipper gräs. Får höra att mamma är inlagd på geriatrisk avdelning. Sjukhus i norra Stockholm. Åker dit. Nybyggd skapelse. Eller nyrenoverad? I hissen berättar en kall mekanisk röst att dörrarna stängs respektive öppnas. Däremellan meddelas vilken våning hissen är på väg till.

Kommer lagom till den stora utfrågningen. Mediciner, önskemål om frukost, hur hon bor hemma och allt annat mellan himmel och jord. Kombinationen av mammas nedsatta hörsel och den språkliga brytning som en del i personalen har skapar vissa kommunikationsproblem. Loggar in hennes Ipad, paddan i dagligt tal, på lokala wifinätet. Kan vara bra att ha tillhands om hon piggnar till. Stoppar om henne. Hemåt för sen middag. Tevehäng.

8 september

Omtumlande gårdagskväll. Mamma till sjukhus med systern som ledsagare. Ambulans. Svullnader i ansiktet. Ser inte riktigt ut som vanligt. Visar sig vara bältros. Föreslås att hon ska tillbringa ett par dagar på en geriatrisk klinik för att kunna vila upp sig. Tvärvägrar. Bestämd kvinna. Vet vad hon vill. Hemkomst mitt i natten. Blir nog hemresa redan idag för att kunna hjälpa till. Avvaktar samtal från systern.

Strålande morgon. Växlande molnighet. Solen visar sig emellanåt. Ensamma här. Ingen ute runtomkring. De enda ljud som hörs kommer från fåglar och ett svagt sus från träden när vinden ruskar om bland löven. På förekommen anledning blev sömnen inte som den borde. Ställer in promenaden. Ersätts med en kort stund på motionscykeln och några snabba övningar för att eliminera värsta stelheten.

Grävlingen har behagat besöka oss. Har vänt upp och ned på delar av gräsmattan. Två hägrar cirklar över vattnet, flyger över våra hus och beger sig till viken på andra sidan. Fåglarna flockas på sin strand. Trollsländor utför en yster och solbelyst dans. Blir lite handlingsförlamad eftersom vi inte vet om det ska bli hemfärd eller inte. Slänger fallfrukt. Plockar av lite äpplen och solmogna tomater. Hustrun vattnar hos systern. Ettan messar och ber oss ta med kvarglömda Nike-skor. Talar med systern. Mamma lite bättre men behöver assistans. Packar och åker hemåt. Kortaste sejouren hittills häruppe.

Sol. Tjugotvå grader. Sommar. Synd att sitta i bilen en sådan dag. Ett rådjurskid står bredvid en åker. Har funnit något ätbart. Gulklädd man sköter en fjärrdriven gräsklippare för att ansa grässlänten bredvid motorvägen. En svärm av fåglar rör sig unisont som en enda enhet. Landar på en åker. Kajor eller ett stort sällskap av starar? Passeras av motorcyklist som tror att han befinner sig på Nürburgring. Evighetslånga köer genom stan.

Packar in. En kvart på rygg. Vidare till mamma. Medför mat. Systern berättar att hon huvudsakligen vilat. Framme. Pratar en stund. Låter henne få ligga kvar i sängen. Trött och orkeslös. Borde nog ha accepterat erbjudandet om att bli inlagd. Hoppas fotbollen i kväll kan ha en uppiggande effekt. Sätter mig framför teven och skriver en stund.

Gör i ordning middag. Ingen aptit. Vill hellre ha välling. Får bli så. Sitter tillsammans framför teven. Osäkert om orken räcker till för fotbollen. Sändningen börjar. Trekvart kvar till avspark. Förväntningarna på Sverige stora efter den förra insatsen. Intervjuer, expertkommentarer och förhandsanalyser. Och alldeles för många och långa reklamavbrott.

Precis när förväntningar och förhoppningar är som högst är besvikelsen som närmast. Så också idag. Laget når inte samma höjd som tidigare. Säger god natt till mamma som går till sängs i halvtid. Ser färdigt matchen. Kan dock inte klaga på spänningen i slutet. Hemåt.

7 september

Höjden av frihet är att inte ha några tider att passa. Vaknar. Ligger kvar. Blundar en stund till. Masar mig upp så småningom. Både gräs och häckar är i skriande behov av klippning. Får vänta. Bestämt oss för att åka till landet. Trean följer med. Ska leta fram varmare kläder bland alla kartonger som förvaras där. Innebär en kortare vistelse den här gången.

Solen har svårt att tränga igenom molnen. Fallfrukt har letat sig ut på trottoarer och vägbanan. Några äpplen är på väg att förmultna. Andra är mosade. En hel del ätbart förgås medan människor svälter i andra delar av världen. Borde vara en jämnare fördelning av naturens gåvor över jordklotet. Tragiskt att inte allt kan tas om hand. Samma lärare som igår manar på skolbarnen vid den lilla utomhusplanen. Cirkelträning av något slag. Är förmodligen nyanställd. Har inte hört den rösten tidigare.

Noterar att det är sophämtning idag. Olikfärgade plastkärl är utställda vid tomtgränserna. Inom räckhåll för sopbilens mekaniska armar. Färgglad lekanordning monterad på gräsmattan vid en villa. Går att kombinera de olika plastdelarna på olika sätt. Hela skapelsen krönt av en rosa plastkanin. Gymmet. Går en annan väg tillbaka. Ekorre kommer springande. Stannar tvärt. Tvekar en aning innan den smiter in i ett buskage bredvid den hårt trafikerade vägen. Hoppas den inte riskerar livet genom att försöka ta sig över till andra sidan.

Inser att det stämmer som det sjungs. Sommaren är kort. Däremot har den inte regnat bort. Juli var en av de varmaste och torraste sommarmånaderna på länge. Därefter har det inte varit så mycket att hurra för. Sommaren försöker förtvivlat behålla greppet trots att hösten har ett övertag. En ojämn kamp med uppenbart slut.

Frukost. Packar. Iväg. E4. Norrut. Hustrun dåsar till. Ett drömskt tillstånd där hon har svårt att avgöra om hon sitter i en bil eller ett flygplan. Samma susande och brusande ljud. Förvillande lika varandra. Talade med ettan, tvåan och fyran igår. Alla fullt upp med arbeten och studier. Blåser hårt. Sidovind böjer trädtopparna. Grenarna viftar. Några löv släpper taget och virvlar vidare.

Trean messar med sin hustru. På japanska. Skiftar mellan olika tangentbord. Västerländskt, två olika japanska samt tre kinesiska. Låter krångligt. Svärdottern har klarat av obligatoriskt PCR-test efter landning i Taiwan och sitter i taxi på väg till karantänhotellet. Fjorton dagar. Finns flera sådana som avdelats för att inhysa gäster samt förse dem med mat och förnödenheter. Lär bli många mess och mycket skypande under tiden.

Framme. Nitton grader. Vass och sjögräs på piren. Tyder på att det varit högt vatten och hård vind. Mättar magen. Kaffe på verandan. Skriver. Sprayar myggmedel på vrister och handleder. Av nödvändighet. Strålande kvällssol. Bastu. Bad. Sjutton grader i vattnet. Tranorna kommer. Trodde att de flytt söderut. Middag. Smörgåsgrillen kommer till användning. Levainbröd, soltorkade tomater, salami, brie och timjankvistar. Ringlas olivolja ovanpå. Sallad därtill. Kortspel. Lite fotboll. Stjärnklart.

6 september

Stiger upp senare än vad som varit fallet de senaste veckorna. Tillbaka till gamla vanliga rutiner. Ingen frukosttid behöver passas. Termometern visar på femton grader. Svag västlig vind. Möter en granne som är på extremt sävlig hundpromenad. Ökar min steglängd och frekvens för att bli av med lite fler kalorier. Lagt på mig ett par kilo efter det ljuva livet vid Medelhavet. Får bli smalmat närmaste tiden.

Vid den lilla skolan har en klass med yngre elever utomhusgymnastik. Energisk lärare går runt till olika stationer för att med ljudlig röst förklara hur övningarna ska genomföras. Förmågan att ta emot och utföra instruktioner ska tränas tidigt. Barnen lyssnar andäktigt. På en tomt sneglar en katt misstänksamt på en robotgräsklippare som far runt och finputsar en gräsmatta. Fridfullt sus i lövträden.

Parken. Vackert blommande astrar och en art som ser ut att vara småblommig läkerudbeckia. Tillhör solhattssläktet. Familjen korgblommiga växter. Bildgooglad i ambitionen att bättra på de botaniska kunskaperna. Lekplatsen ligger tom. Har sällskap av en kvinna på utegymmet. Lägger på några repetitioner för att kompensera utebliven styrketräning. Även vid den stora skolan pågår utomhusaktiviteter. Löpning och bollspel står tydligen på schemat.

Den höga lyftkranen vid det stora bostadsbygget höjer sig över träd och hustak. Som om den bevakar hela området. Likt en drönare som vakar över oss. En bil med en vänlig själ vid ratten stannar och släpper mig över gatan trots jag inte använder det närliggande övergångsstället. Får plötsligt en ilande smärta i vristen. Stannar. Försvinner lika snabbt som det kom. Amatörmässig bedömning är att någon nerv blev irriterad. Kommer hem samtidigt som hustrun. Från olika håll.

Dags att skjutsa det unga paret till Arlanda. Sorgligt att de ska behöva skiljas åt igen. Pandemieffekt. Merparten av deras relation har varit ett distansförhållande. Upprätthållen med hjälp av Skype. Tanken var att de skulle bo i Taiwan den första tiden. Nya restriktioner där samt visumkrångel har satt krokben för planerna. Svårt att få arbete där för trean. Kan bli så att frun återvänder hit när hon är fullvaccinerad. Just nu är det ett moment tjugotvå. Blir ett känslosamt avsked.

Väntar i bilen på Arlanda. Tar en promenad inne i avgångshallen. All trafik samlad till terminal fem. Ombyggnationer utomhus. Rörigt. Kostar skjortan att parkera. För att inte tala om storleken på parkeringsböterna. Hör en diskussion mellan en parkeringsvakt och någon som tydligen betalat avgiften för en annan plats. Några hundra meter bort. Annat bolag. Det blir dyrt att inte vara sams med elektroniken. Hem.

Räk- och avocadosallad samt rester av thaimaten. Enligt hustruns önskemål fortsätter vi titta på förra veckans Idol-avsnitt. Läggdags.

5 september

Vaknar till vardagens verklighet. Tunga ögonlock vill förbli slutna. Väderappen påstår att det ska vara fem grader ute. Ett kyligt välkomnande hem. Letar efter tjockare promenadutstyrsel.

Sjön ligger blank utan en krusning. Möter inte en levande själ på den korta vägen utmed stranden. Remarkabel skillnad mot senaste veckornas morgonturer. Borde finnas några hundar som behöver rastas och kroppar i behov av rörelse här också.

Undviker att krocka med en kvinnlig cyklist som framåtlutad tycks tro att hon spurtar mot mål i en tävling. Ån står stilla. Sånär som på minimala vågrörelser skapade av två änder. En ny vitmålad fågelholk är monterad på ett träd vid åkanten. Förmodligen någon närboende som vill avhjälpa bostadsbristen för de små liven. Imponerande höga solrosor på en av kolonilotterna. Uppskattningsvis tre och en halv meter.

Avlägsna fågelljud. Stillheten råder. Hejar på en man som låter sina två hundar få sträcka på benen. Dock i makligt tempo. Gående kvinna med häftiga armrörelser och trumpinnar till ben jagar kalorier. Skramlande EPA-traktor av Volvo-modell släpper ut illaluktande avgaser. Tillhör inte favoritfordonen. Säger god morgon till ett par grannar som bor ett par trappor upp.

Frukost. Eftersom det ekar i kylskåpet får det räcka med te och rostat bröd. Dags att bege oss till mamma som suktar efter sällskap. Trean med fru i baksätet. Svärdottern ska ta PCR-test. Krävs för resan till Taiwan. Ska ske på Vasagatan som tydligen ska byggas om för att bli bredare och grönare. Enligt skyltar. Rekommenderas att ta en annan väg på grund av ombyggnation. Negligerar rådet. Släpper av dem där det är möjligt. Vidare norrut.

Införskaffar vanliga hamburgerlunchen. Dock ej till hustrun som fått nog av mindre nyttig mat. Väljer sallad i stället. Samlar ihop nedfallna äpplen och slänger i komposten. Spelar kort och gör min största fadäs någonsin i Canastaspelet. Huvudet var uppenbarligen någon annanstans. Plockar björnbär som vi får med oss hem. Tillsammans med två äpplen. Signe Tillisch. En äppelsort vars ursprung är omtvistat. Den danske pomologen C. Matthiesen har påstått att äpplet härrör från en kärnsådd gjord år 1866 av Tillisch i Bjerre på Jylland i Danmark. Sorten namngiven efter hans dotter.

Mot stan. Hämtar upp son och svärdotter som efter coronatest tagit en promenad och besökt café. Vetekatten. Kaffe latte och prinsesstårta. Hennes favorit i Sverige. Svindyrt. Handlar på hemvägen och slår oss ned för att invänta middagen. Ska bli bjudna på något taiwanesiskt. Spännande.

Till bords. Blir serverade kyckling stekt i ingefära, vitlök, soja och kinesiskt matlagningsvin. Speciell sort som är lite alkoholstarkare och innehåller mycket salt. Pak choi som är kokt och stekt. Serveras med en sås bestående av vitlök och ostronsås. Reds med potatismjöl. Ris därtill. Förstås. Annorlunda och mycket välsmakande. (Ursäkta den mediokra bilden.)

Första avsnittet av Mästerkocken VIP. Lite fotboll som avslutning.

 

4 september

Hemresa. Morgonpromenaden inställd. Även om det mesta packades igår återstår en del. Hör att det rullas med väskor i korridoren. Till hissen. Incheckning sker på hotellet. Bekvämt att bli av med det största och tyngsta bagaget. Får våra boardingkort. Varje våningsplan är försett med uppförstorade fotografier. Liksom andra delar i hotellet. Lockande reklambilder med lyckliga människor från turismens barndom. Femtio- och sextiotal. Andra skyltar påminner om maskobligatoriet. Samt att hissarna tar högst en person i taget, alternativt flera personer från samma resesällskap. Medför periodvis köer för att ta sig upp eller ner.

Sista frukosten. Därefter åter till rummet för att packa ihop återstoderna som ska rymmas i handbagaget. Buss till flygplatsen. Tio minuter. Cirka. Munskyddet ska vara på från det att vi kliver in i bussen, hela tiden på flygterminalen samt i planet under resan. Uppstår en instängd och kväljande känsla. Får stå ut med det. Enda tillfället det får tas av är när man äter eller dricker.

Går förbi de långa incheckningsköerna och direkt till säkerhetskontrollen. Dator, powerbank, telefon och småflaskor med handsprit läggs upp på bandet. Blir tillsagd om skärpet. Visar sig att även vattenflaskan är glömd. Blir påkommen när den passerar röntgenbandet. Får slängas. Skapas en lätt surrealistisk syn när man ser de stora samlingarna av resenärer som alla bär munskydd. Kan bli något man får vänja sig vid. Även om man hoppas på motsatsen.

Själva flygresan är den mest påfrestande delen av den här eskapaden. På grund av masktvånget. Däremot inget stort bekymmer på plats. Under de korta sträckorna inomhus på hotellet och vid snabba besök i affärer var det inget problem. Man vänjer sig. Ser på kartan att vi just flyger över Milano. Två timmar och sex minuter kvar av flygtiden. Tar oss an ett olöst lördagskryss som sparats. Från den 24 april.

Ser ett solindränkt Stockholm under oss. Globen och Drottningholms slott. Vackert så här från ovan. E4an ser ut som en livligt trafikerad pytteliten stig med olikfärgade myror som tar sig fram efter varandra. Hit och dit. Taxin är förbeställd och väntar. Första anhalten på söder för avlämning av svåger och svägerska innan vi till slut anländer hem. Välkomnas av trean med fru. De har flyttat ut ur vårt sovrum och får nöja sig med att dela en smal säng i arbetsrummet under ett par nätter. Svärdottern reser hem på måndag. Fortfarande inreseförbud för övriga nationaliteter. Trean måste stanna här.

Bestämmer oss för thailändsk mat. Ringer och beställer. Får vänta trekvart när jag kommer dit. Irriterade människor i kö. Personalen stressar. Visar sig att en av spisarna inte fungerar. Överlämnar en present till svärdottern vid middagen. Välkommen till familjen. Apple watch efter tips från sonen. Verkar uppskattat. Ser första avsnittet av Idol på play efter önskemål från hustrun. Finns många oupptäckta begåvningar runtom i landet. Tidigt i säng.

3 september

Svägerskan ställer in morgonpromenaden. Rycker in som reserv bredvid frun. Blir däremot en kortare promenad än hon är van vid. Och inte lika tidig. Syns inte ett moln. Ser ut att bli en fin sista dag. Solen har precis höjt sig ovanför hustaken.

Nästan mogna frukter hänger från ett citronträd vars grenar sträcker sig utanför gränsen till en villatomt. På lagom plockningshöjd. Måste ha vattnats flitigt under torkan. Korsar det lilla torget, passerar kyrkan och vandrar på smala bakgator. Enerverande oljud från ett gatuarbete. Gnisslar och skär i öronen. En grävmaskin är i full gång med att ta sig igenom asfalten och den steniga marken därinunder. Två gulklädda män har placerat sig på varsin sida för att kunna stoppa trafiken vid behov.

Går till Det Stora Akvariet och tar strandvägen utmed playan tillbaka. En äldre svensk kvinna sitter på den låga stenmuren och talar i telefon med någon där hemma. Två ungdomar med varsin ryggsäck håller på att vakna till efter att ha tillbringat natten på stranden. Yngre man på cykel. Har en mobil med stor skärm fäst vid styret. Av ljudet att döma tittar han på en film samtidigt med trampandet. Tyder på välutvecklad simultankapacitet. Eller hög olycksrisk.

Inser att det här resmålet kan vara ett attraktivt alternativ till längre resor. Åtminstone under oktober och en bit in i november. Eller tidigt på våren. Tidsmässigt behagligare. Talar kort med den unge svensken  som leder träningarna på hotellet. Väntar förgäves på eventuella deltagare. Säger att det är vanligt förekommande på fredagar. Av okänd anledning. Dusch. Frukost. Fäblessen för godsaker till kaffet får sitt lystmäte. Efter att nyttigheterna intagits. Onödiga kalorier men ack så gott. Blir ändring på det inom kort.

Spenderar en timme i taget på stranden. Fullt tillräckligt. Räcker till två dopp med torktid däremellan. Tillbringas under parasoll. Dessförinnan är det solskyddsfaktor femtio i ansiktet och på flinten. Bandana på huvudet. Har en dubbel funktion. Skyddar mot solen och har dessutom en svalkande effekt efter baden. Bör kommenteras att denna resa, i huvudsak, är avsedd för rekreation. Lugn och vila. Tid för svågern och svägerskan att ladda batterierna innan arbetet tar vid igen. Begränsade kulturella aktiviteter. Dock kompletterat med den dagliga morgonmotionen.

Tapaslunch på piren. Stranden badar i solsken. Fylld med stekta människokroppar. Bortom hustaken sticker en egendomlig och omfattande molnformation upp. Kritvit på en i övrigt klarblå himmel. Liknar en kolossal bomullstuss. Eller ett gigantiskt berg av sockervadd. Ännu ett av naturens besynnerliga konstverk.

Sista middagen på den italienska restaurangen. En av de absoluta favoriterna på resan. Oerhört välsmakande pizza och pasta. Ljusår från det man vanligtvis serveras på hemmaplan. Mer än mycket på tallrikarna. Hade räckt att dela på en varmrätt. Avslutar med kortspel. Går inte vår väg. Tyvärr.