1 januari

Årets första dag. Mulet. Ett lager av pudersnö har lagt sig som en tunn beläggning ovanpå marken. Skänker en aning mer ljus åt den grå dagen. Senare uppstigning med anledning av gårdagens firande. Gick förvånansvärt snabbt att få tag på taxi till hemfärden igår. Har tidigare år varit långa väntetider. Är väl en pandemieffekt. Färre människor som firade ute på restauranger och i offentliga lokaler.

Tar för ovanlighetens skull morgonpromenaden tillsammans. Hälsar god fortsättning till ett par hundägande grannar som står utanför och språkar med varandra. Väljer vägen utmed ån på andra sidan. För att få lite variation på synintrycken. Förbi en nybyggd tvåvåningsvilla. Vitmålad och pampig. Som granne har den ett gammalt spökhus som saknar både dörrar och fönster. Ger ett sorgligt intryck. Kommer med säkerhet att rivas och ge plats till något nytt och modernt.

Här och där kantas ån på den här sidan av gamla döda trädstammar med stympade grenar. Inväntar den sista nådastöten av naturen om inte kommunen hinner före och bringar dem på fall. Ett par stora tomter är inhägnade av höga, spetsiga och svartlackerade staket. Signalerar att här har ingen obehörig tillträde. Resliga tujor står som vaktposter där innanför.

Tar en stig ned mot den närliggande sjön. Meddelas via en skylt att en ideell förening förvaltar en strandtomt på tretusen kvadratmeter strax efter åns utlopp. Allmänheten äger fritt tillträde till platsen där det går att bada och njuta av sjöutsikten. Inspekterar. Fortsätter och rundar tomten där ett par hästar iklädda täcken utfodrats med någon lämplig föda. Växlande bebyggelse. De gamla husen, som ser ut att vara byggda på tjugo- och trettiotalet har blandats upp med nyligen uppförda skapelser. Allt fler nya villor ju längre vi kommer.

En lustigkurre har satt upp en gul och röd varningsskylt utanför sin tomt. ”Varning! Lösa djur, förvirrad gubbe & kärringen är inte klok hon heller. Kör sakta så hinner du se allt!”.

Ser en drygt två meter hög häck som är helt täckt av ett slags skydd av tyg- eller plastmaterial. Har sett samma sak vid andra tomtgränser tidigare. Förmodar att det är en sätt så att växterna inte ska ta skada av snö och kyla. Tillbaka hemåt utefter genomfartsvägen där kommunens högsta prioritet verkar vara att hålla cykelvägen helt snöfri. Även till nytta för oss gångtrafikanter. Möter en frenetiskt cyklande man i träningskläder. Änderna är på väg upp från ån för att leta föda någon annanstans.

Vilodag. Gör, som alltid efter högtiderna, pyttipanna på helgresterna. Julskinkan, köttbullarna och även lite lammfilé får slinka med. Gräddstuvas och smaksätts med senap. Blir så det räcker för ett helt kompani. Kväll framför teven.