8 december
Tjockt molntäcke gör omgivningarna jämngrå och dystra. Naturens färgskala är ännu mer begränsad än vanligt. I avsaknad av solens strålar är det vita inte längre lika vitt. Rabatterna utanför är fyllda med avtryck av fyrfotingar. På sjöisen är det spår av skidor och tvåbenta individer. Smutsig snö. Skulle inte skada om lite vackra vita flingor kunde lägga sig ovanpå.
Ska ske takomläggning vid en av villorna. Kortsidorna är försedda med skyddsanordningar. Två män i mörka arbetskläder förbereder sig med en rökpaus. Ett tätt tak och en solid grund är A och O för alla hus.
Hör ljudet av en motorsåg. Fälls träd på en tomt. På en lastbil är en exceptionellt långarmad arbetsmaskin placerad vid uppfarten. I änden är den försedd med en såganordning samt gripklor som greppar de kapade grenarna och förpassar dem till ett flak med djupa kanter. Skulle kunna vara en mekanisk långhalsad dinosaurie som är hungrig. Med lite fantasi.
Vägen har återställts vid det stora bostadsbygget efter att det grävts för vatten, avlopp, el och fiber. Har asfalterats och givits plats för mötande trafik. En av kolonilotterna har försetts med ny inhägnad. Ljusa trästolpar gör att den skiljer ut sig från de intilliggande. Översnöade stolar och sittgrupper kommer att få vänta i månader innan de blir använda igen. Änderna simmar tätt tillsammans i ån under intensivt snattrande.
Tar tidningen ur brevlådan som sitter lite på sniskan. Skulle behöva fästas bättre. Konstaterar att jag glömt nycklarna. Ser det som det slutgiltiga beviset för att hjärnan inte har vaknat när promenaden inleds. Går runt till terrassen för att ta fram de gömda extranycklarna. Inser att de inte längre finns där sedan hustrun tappat bort sina. Irriterande. Suck och stön. Ringer henne. Befinner sig två kilometer bort. Går långsamt henne till mötes. Möter en gänglig man som är på väg till sjön med långfärdsskridskor och stavar. Stannar och börjar läsa tidningen. Stående. Talet av Nobelpristagaren i litteratur, Abdulrazak Gurnah, finns översatt. Hinner med en tredjedel innan frun dyker upp.
Fortsätter hemma. Han berättar om kärleken till skrivandet som uppstod i skolan. När alla tystnade, böjde sig över skolbänkarna och försökte leta fram något ur minnet eller fantasin som var värt att berätta. Våldet som uppstod i samband med revolutionen 1964 när människor i Zanzibar fängslades, avrättades, fördrevs och utsattes för kränkande behandlingar. Flykten till England några år senare. Motiveringen till priset lyder: ”för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.”
Mot stan. Glögg- och julmys med byråns kunder. Buss. Glömmer munskyddet som numera är rekommenderat. Är en av ett fåtal som sätter på det under tunnelbanefärden. Visar sig att det är ett fullvärdigt julbord som serveras. Ett trettiotal deltagare, företrädesvis insamlingsorganisationer. Ett av byråns specialområden. Hemåt.
Avstår den planerade middagen. Sjunker ner i soffan på min vanliga plats.