15 oktober

Vissa matupplevelser etsar sig fast i både minne och smaklökar. Gårdagskvällens middag tillhör den kategorin. Fem fantastiska tapasrätter till att börja med. Delas mellan alla i sällskapet. Tartarer på lax respektive tonfisk. Iberico-skinka med tillbehör. Olivstekt bröd med svamp, räkor i en ljuvlig blandning. Skulle egentligen räckt som måltid. Tack och lov är inte varmrätten alltför mastig. Canneloni med anka och tryffelsås. Samtliga är veritabla smaksensationer.

Liten restaurang. Stort bord med plats för alla. Fyra på varje långsida och två på vardera kortsida. Välljudande stämsång mellan maträtterna. Därefter kommer gitarrerna fram. Lite Evert Taube. Sextio- och sjuttiotalsklassiker. Samt en del egenkomponerade texter till välkända melodier. Är som en svensk pensionärskör med ackompanjemang. Avslutades i rimlig tid. Tidig uppstigning idag.

Blir försiktigt väckt klockan sex. Bekvämt med en mänsklig väckarklocka. Dagens kläder framlagda. Resten i resväskan. Allt för att undvika morgonstress. Längtar efter kommande dagar då ögonen slås upp när kroppen bestämmer. Magen fortfarande välfylld efter gårdagens excesser. Blir en blygsam frukost. Slumrar till en stund på bussen. Incheckning.

Hustrun jubilerar idag. Passerar ännu en milstolpe. Messar och grattar med lämpliga emojis. Blommor, champagneglas och hjärtan. Har ordnat en överraskningsmiddag på restaurang i kväll. Italiensk. Brukar alltid uppskattas. De allra närmaste kommer att närvara. Utom tvåan med fru. Får ett samtal på flygplatsen från en superförkyld röst som tvingas meddela sitt uteblivande. Inte heller treans fru kommer av naturliga skäl. Befinner sig på andra sidan jordklotet. Har sagt till frun att det bara är hon och jag som ska ut och äta. Och att övrigt firande sker senare i helgen. Vet inte om hon anar att det är något annat på lut.

Start. Motorerna vrålar. Ryggen pressas bakåt. Flygplansnosen vänds mot skyn. Flera lager av moln. Fluffiga bomullsliknande formationer. Som ett täcke av snö där små vita berg sticker upp här och var. Solen tränger igenom. Drar ned skyddet för fönstret. Blir påmind i högtalarna om att munskydd ska bäras under hela flygningen.

Finns en uppenbar förbättringspotential när det gäller logistiken på Arlanda. Får vänta länge på bagaget. Personalbrist? Hem. Meddelat hustrun i förväg att kroppen kräver någon timmes vila innan vi beger oss iväg.

Taxi till stan. Kliver in i en liten restauranglokal och blir hänvisade till vinkällaren en trappa ned. Sitter tillsammans med travar av vinkartonger. Alla gäster tar ton och hurrar till hustruns häpnad. Känslosamt och tårfyllt. Guidas genom maträtter av pratglad och karismatisk ägare/restaurangchef med personlig frisyr med rödfärgad topp. Förgyller tillställningen. Fantastisk mat. Extravaganza. Rekommenderas. För min del lammfilé. Traditionell avslutning på en italiensk middag. Avrundar kvällen som blivit natt med återstående delar av sällskapet på trevlig bar i gamla PUB-huset.