7 oktober

Ljuvlig höstmorgon. Lugn sjö. Tolv grader. På terrassens bord ligger en förpackning med vårlökar och ber om att få bli planterade. Det får ge sig till tåls. Kommer i jorden om en dryg vecka.

Bländande sol lyser ovanför trädtopparna i öster. Ljudkuliss i form av tät trafik. Många som är på väg för att förtjäna sitt levebröd. Hälsar på frun till den rödhårige grannen. Tycks turas om med första hundrastningen. Också en sorts jämlikhet. Mamma messar och ber oss köpa kalvsylta. En av alla dessa rätter som blivit alltmer sällsynta.

Full rulle utanför lilla skolan. Oorganiserad aktivitet. Yngre pojkar spelar fotboll. Den grusade fotbollsplanen längre bort ligger ensam och övergiven. Har aldrig sett att någon match genomförts där. Hjulspår vittnar om att det där pågått något som kan jämställas med speedway-åkning. Kan föreställa mig att unga mopedister har testat fordonets gränser och den egna förmågan.

På en tomt är kvadratiska vita plastplattor lagda på gräsmattan. Bredvid ligger ett tjugotal puckar. Ett ishockeymål står på sex meters avstånd. Här ska det fostras elitspelare. Siktet förmodligen inställt på SHL eller möjligen NHL. Även utopiska drömmar har en funktion och ger drivkraft. Allt är möjligt. Själv närde jag förhoppningar om att bli fotbollsproffs i unga år. Som GreNoLi, Nacka eller Kurt Hamrin. På den tiden var det Italien som lockade de stora stjärnorna.

Handlar i livsmedelsaffären vid det lilla centrumet. Tar en omväg tillbaka. Genom en annan dekorerad vägtunnel. Smal gångväg mellan höga häckar. Styr stegen utmed en väg där det finns ett hus vi var spekulanter på. På nittiotalet. Rött tegel. Trevligt hus. Speciell arkitektur. Flera halvplan. Spännande interiörlösning. Visade sig ha höga radonhalter. Förnuftet sa ifrån eftersom de yngsta barnen ännu inte nått skolåldern. Visar sig att fasaden är renoverad. Numera består den av vit puts och målade träpaneler. Fint, men det var det även tidigare.

Ser hustruns ryggtavla hundra meter bort. Busvisslar. Ingen reaktion. Inser att den förmågan också har försämrats. Ökar takten. Tar en genväg och korsar en äng för att minska avståndet. Trots att det innebär blöta fötter. Hinner ikapp. Vandrar hemåt tillsammans.

Mot mamma. Lagar lunch. Blodkorv med stekt fläsk och lingonsylt. Talar med syster i Spanien. Mamma fått samtal om tredje sprutan. Måste kolla med husläkaren om bältrosen lägger hinder i vägen. Vattnar. Manglar lakan. Gör i ordning eftermiddagskaffe med tillhörande frukt. Tillbaka. Storhandlar på vägen eftersom min avresa sker tidigt i morgon.

Hör att Abdulrazak Gurnah fick Nobels litteraturpris. Ännu en författare som bara ett fåtal känner till. Enligt tradition. Föga förvånande. Vila. Packning. Middag. Dags för några timmars sömn.