28 maj
Vilken väderförvandling. Strålande sol. Nästan vindstilla. Klarblå himmel. Visserligen ingen värme ännu. Sju grader. Friskt och behagligt uppvaknande när man öppnar dörren för att ge sig iväg. Hustrun tjuvstartade för drygt en halvtimme sedan. Hörde att teven tystnade. Vanorna har förändrats radikalt sedan tiden man begav sig till arbetet på morgonen. Buss och tunnelbana varje vardag. Kollade alltid nyheter, mejl och meddelanden på vägen. Numera är det regelmässigt senare uppstigning.
Muskelvärk efter andra sprutan har gjort att morgonträningen har begränsats senaste veckan. Enbart varit korta promenader och stretchning. Mot brevlådan. Ligger nerblåsta grenar lite här och var efter gårdagens kraftiga blåsväder. Verkar dock inte vara några större träd som stått på öronen. Gräset börjar bli högt på granntomten. Ingen varit där på länge. Senaste dagarnas regnande gör att vissa partier längs vägen påminner om träskmarker. Marken är mättad och klarar inte att svälja mer väta. Vattenfyllda grunda diken matar alarna som står bredvid. Rötterna är som sugrör.
Zola-boken har ett ålderdomligt språk. Eller är det översättningen? Kanske var det så man talade förr. Innehåller sedesamma berättelser om uppvaktningar och relationer i 1800-talets Paris. Hakar emellanåt upp mig när ord uttalas fel. När betoningen kommer på fel vokal. Kan knappast bero på dialektala skillnader.
Språket förändras ständigt. Är mindre formellt nu än när man var barn. Under uppväxten var det sällsynt med svordomar. Åtminstone bland vuxna. Nuförtiden är dessa, så kallade kraftuttryck, ofta naturliga förstärkningsord som ingen höjer på ögonbrynen för. Möter hustrun vid korsningen. Har hämtat tidningen. Vänder om och gör sällskap.
En humla flyger mellan blommorna på äppelträdet. Är många platser som ska besökas. Är dock inga långa resor mellan stoppen. Inuti blommorna gömmer sig deras belöning. Planterar nyinköpta hortensia och sallad av blandade sorter. Rensar med röjsågen. Ansar rabatter. Städar av verandan mot sjön som fyllts av nedblåsta smågrenar, blomblad och löv. Tar en tur med gräsklipparen. Vädrar mammas sängkläder från lägenheten i båthuset. Låter som hon kommer upp. Kanske i morgon med syster.
Kopplar av på verandan. Rogivande. Njutbart. Flaggstångsvimpeln hänger rakt ned och fladdrar svagt. Den svartvita flugsnapparen far som en tätting till och från sin holk. Gör det enkelt att förstå hur uttrycket uppstått. Små ansatser till löv på askarna. Middag.
Solen lägger sig långsamt till vila i väster. Sagolik kväll. Naturen visar sig från den bästa sidan. Hommage till Sven-Bertil Taube på teve. Många gamla, så kallade örhängen. Mer Montalbano.