17 maj

Ha den äran Norge. Regnar intensivt. Sämre sömn i natt. Blev te och en smörgås vid tvåtiden. Började kika på lördagskrysset mitt i natten. Med grumliga ögon. Tillbaka till sängen. Lyckades somna till slut. Ensamma kvar här ute nu. Även grannen ut mot viken har begett sig hem. Tillbringar bara helger och semestrar här. Regnjacka, mössa och stövlar. Hittar även ett par passande ullsockor som inte känns igen. Kan dock vara mina. Minnet är inte vad det borde vara.

Har bildats vattenpölar på tomten. Lerigt i hjulspåren. Långa daggmaskar har krupit fram vid infarten. Sträckt ut sig i sin fulla längd. Undrar vart de är på väg? Grannen på andra sidan har låtit en bonde plöja upp ett stort potatisland. De gör så varje år. Gissningsvis uppemot ett par hundra kvadratmeter. Kommer väl ut inom kort för att sätta potatisen.

Brevlådan. Tidningen. Renoveringen vid huset fortsätter. Nu är hela verandan mot vändplanen riven. Får se hur den ska ersättas. Stannar vid bron och grunnar på mammas information om att det inte är en å utan ett krondike. Kollar upp.

”Å kallas ett strömmande vattendrag som i allmänhet är mindre än en flod eller älv men större än en bäck. Ordet används för svenska, danska, norska, isländska och färöiska förhållanden”. Det strömmar åtminstone ständigt under bron. Storleken stämmer dessutom med definitionen. Den får även fortsättningsvis heta ån. Finns det konstgjorda åar? Funderar på om punkt alltid ska sättas efter citattecken. Vilka språkregler gäller? Har nog inte varit konsekvent. Bör kollas upp.

Tar en plastburk och fyller med jord. Gör hål i locket. Plockar ihop ett tiotal maskar för att använda till metning. Lite enklare än att gräva fram dem. Märkligt mönstrad nattfjäril sitter på verandan. Spöklikt skrudad. Frukost. En aning ljusare utomhus. Utlovas bättre väder de närmaste dagarna. Tvåan hör av sig. Det veckoliga samtalet. Pratar om Bitcoin. Bland annat.

Vädret klarnar upp. Inköpstur med bilen. Åker till en liten bruksort norrut på 76an. Starka kontraster mellan den gamla och den nya bebyggelsen. Den äldre med en vacker klockstapel och låga träbyggnader bredvid en damm. Den senare ser ut att härstamma från 60- och 70-talet. Fantasilösa trevåningshus med lägenheter. Hämtar vatten. Stretar vidare med korsordet. Löser orden från bilden. Resten får vänta.

Solen beslutar sig för att återvända. Värmen smyger försiktigt fram igen. Behagligt. Ett tjugotal tranor återvänder på låg höjd från någon plats längre inåt land. Bastudags. Torsk till middag.